Everybody In Our Family - Göteborg International Film Festival

Everybody In Our Family

Regi: Radu Jude, Rumänien, 2012

En film gjord i den typiska rumänska realistiska stilen vilket är att betraktas som en kvalitetsgaranti. Dynamiskt, starkt och autentiskt är ord som beskriver denna debut som tar upp ett angeläget ämne. En frånskild pappa som kämpar för sin rätt att umgås med sin dotter. 

Handlingen utspelar sig under en dag när den frånskilde Marius skall tillbringa en helg med sin dotter Sofia. Men redan från början är det klart att något kommer att gå snett. Jude berättar sin story i ett furiöst tempo med ständiga omstarter, perspektivväxlingar och svettiga närbilder. 

Bland många kvaliteter i denna film förtjänar en att betonas  den fenomenala skådespelarinsatsen av femåriga Sofia Nicolaescu. Filmen var en värdig vinnare på Sarajevos filmfestival.

-Midhat "Ajan" Ajanovic, GIFF-

Skickligt uppbyggt drama som börjar fint med frånskilde pappan som ser fram emot några gemensamma dagar med sin dotter. Undan för undan byggs en alltmer hotfull och obehaglig stämning upp som slutar i totalt kaos och amoklöpande känslosvall. Femåriga Sofia Nicolaescu är oerhört bra. Jag hoppas att flickan haft förstående och kompetent vuxen personal omkring sig under inspelningen för att bearbeta handlingen. Föräldrarna i filmen gör nämligen samma misstag som så många andra skilsmässopar: de använder barnet som bollträ för att såra varandra, och här blir det riktigt kusligt. 

Så här tyckte Hollywood Reporter och Variety

Betyg: fyra fyrar

Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013

Final Cut: Ladies and Gentlemen - Göteborg International Film Festival

Final Cut: Ladies and Gentlemen

Regi: György Pálfi, Ungern, 2012

Kan man koncentrera hela filmhistorien till en enda film? Det är i alla fall vad György Pálfi försökt sig på med denna makalösa montagefilm. Efter tre långa år i klipprummet har han valt ut 1500 klipp från 450 filmer och klistrat ihop dem till en halsbrytande kärlekshistoria som innehåller alla typiska ingredienser: det gulliga mötet, uppvaktningen, missförstånden och den avslutande kyssen. 

Det blir en hisnande stjärnparad där Audrey Hepburn, Liv Ullman, Marilyn Monroe och hundratals andra spelar Kvinnan, och en lika lång rad manliga skådespelare spelar Mannen. En rad Bergmanfilmer hinner flimra förbi bland alla filmklassiker, från Lumière till Avatar. The Final Cut är ett konstant underhållande mingelparty för cineasten och en flärdfull stiluppvisning för esteten.

-Jonas Holmberg, GIFF-

Det här måste vara en av världens kortaste filmtrailers:

En 90-minuters kavalkad av perfekt ihopsatta filmsnuttar. Många kända scener ur fimhistorien flimrar förbi. Snyggt gjort och ett måste för varje cineast. Förstår vilket otroligt jobb det ligger bakom, men till slut blev det lite too much. Jag vinglade ur biosalongen alldeles yr och vimmelkantig. 

Betyg: tre kråkor

Filmens officiella hemsida

Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013

Cloclo - Göteborg International Film Festival

Cloclo

Regi: Florent-Emilio Siri, Frankrike, 2012

Claude François är för oss i Sverige på sin höjd känd som mannen som skrev Frank Sinatras odödliga hit My Way. I Frankrike är han däremot en popstjärna med nationell ikonstatus fullt jämförbar med samtida The Beatles. 

När det nu har blivit dags att göra film av François minst sagt innehållsrika liv sparas det heller inte på krutet. Produktionsdesign, scenografi och kostym håller högsta klass och en lång rad välkoreograferade sång- och dansnummer gör detta till en fest för både ögon och öron. 

Bröderna Dardennes favoritaktör Jérémie Renier  har här fått något helt annat att bita i, men han övertygar som vanligt stort. Denna gång som en excentrisk diva vars förhållande till allt och alla minst sagt är komplicerat. 

En sprudlande smällkaramell till film som gjort stor publiksuccé på hemmaplan.

-Johan Blomqvist, GIFF-

Filmen är en fröjd för såväl ögat som örat för alla frankofiler och älskare av 60- och 70-talsschlager. Renier är otroligt bra som pojken som växer upp i Egypten och blir Frankrikes största superstjärna genom tiderna. Sällan har en människa med närmast sjukligt kontrollbehov skildrats så väl som här. Hela hans liv genomsyras av en längtan att få bekräftelse och kärlek av sin far. 

Innerst inne en olycklig människa med kontrollbehov som leder till svårigheter i relationer till kvinnor. Hans första äktenskap med France Gall misslyckas - liksom många andra efteråt. En färgsprakande och musikalisk film med mycket bra skådespelare över lag. Nästan en femma! 

Betyg: fyra kråkor

Så här tyckte The Guardian och Hollywood Reporter

Så här tyckte tittarna på Rotten Tomatoes

Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013

In the Darkroom - Göteborg International Film Festival

In the Darkroom

Regi: Nadav Schirman, Finland/Tyskland/Israel, 2012

Magdalena Kopp var en av de mest eftersökta terroristerna under den tyska vänsterns våldsammaste tid. Hon växte upp i en liten bayersk småstad, kom till Berlin på 60-talet och hamnade i vänsterkretsar. Det var här hon mötte Carlos, Schakalen, dåtidens mest beryktade terrorist.

Hon blev en del av Röda Armé-fraktionen och medverkade i aktioner i bland annat Tyskland och Frankrike. Ständigt på flykt hamnade hon till slut i Syrien, det enda land som ville ge henne och Carlos beskydd. 

Filmen handlar också om hennes föräldraskap. Hon hade en dotter sedan tidigare, och fick ytterligare en med Carlos. I en av filmens starkaste scener återser hon sin pappa i ett franskt fängelse efter 20 år. Väldigt bra filmmaterial och foto.

-Freddy Olsson, GIFF-

Ett intressant tidsdokument om vänsterterrorismen på 1960-, 70- och 80-talen. Myten om Carlos, sjakalen kläs av fullständigt. I slutet av hans karriär bombade han för pengar - vare sig det var för Ceaucescu, Gaddafi eller Assad. Gripande vittnesmål av deras gemensamma dotter - från hennes uppväxt i Venezuela till mötet med sin far på fängelset i Paris. De hade inte setts på tjugo år. Magdalena Kopp verkar närmast har varit förblindad i sin kärlek till Carlos, trots att hon bevittnat kallhamrade mord som han begått. 

Betyg: tre kråkor

Filmens officiella hemsida

Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013

No - Göteborg International Film Festival

No

Regi: Pablo Larraín, USA/Chile, 2012

"År 1988 kände sig Chiles president Augusto Pinochet tvingad av den internationella opinionen att låta folket rösta om hans framtid vid makten. Det blev alltså, smått häpnadsväckande, möjligt att rösta nej till militärdiktaturen. Formellt fick nej-sidan och ja-sidan 15 minuter vardera varje dag till sina tv-kampanjer.

 I praktiken förfogade förstås ja-sidan över all övrig tv-tid samt hela diktaturens maktapparat. Den mexikanske skådespelaren Gael García Bernal, som gästade GIFF 2008, gör en av sina allra finaste prestationer i rollen som den framgångsrike reklamare som får i uppdrag att skapa nej-sidans kampanj. 

Larraíns sista del i trilogin om Pinochet-åren är andlöst spännande och på ett fullständigt kongenialt sätt visuellt präglad av 80-talets VHS-estetik. 

Chiles Oscarbidrag."

-Marit Kapla, GIFF-

Gael Garcia Bernal agerar mycket bra i denna halvdokumentär som innehåller många klipp från militärkuppen 1973 som jag kommer så väl ihåg. En viktig film, och samtidigt ett tidsdokument. Spännande men innehåller också mycket galghumor. 

Betyg: fyra kråkor

Så här tyckte The Guardian och Hollywood Reporter

Så här tyckte tittarna på Rotten Tomatoes

Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013

Dödslistan - Göteborg International Film Festival

Dödslistan

Regi: Volker Schlöndorff, Tyskland/Frankrike, 2012

"År 1941 sköt franska motståndsmän ihjäl en tysk officer i Nantes. Som vedergällning för dådet lät nazisterna avrätta 48 franska krigsfångar på en och samma dag, bland dem blott 17-årige Guy Môquet, vars rörande avskedsbrev till sin familj är obligatorisk läsning för alla franska skolbarn. 

Den tyske mästerregissören Volker Schlöndorff (Blecktrumman), bygger sitt manus på texter och vittnesmål från bland andra den tyske författaren Ernst Jünger, som i filmen spelas av Ulrich Matthes. En välspelad och värdig krigsfilm där det största dramat utspelar sig i samvetet hos de franska ämbetsmän som var satta att samarbeta med tyskarna."

-Marit Kapla, GIFF-

En rörande film om motstånd, medlöperi, civilkurage (eller snarare bristen på den). Det var Adolf Hitler personligen som beordrade massavrättningen, och varken det lokala tyska styret eller den franska marionettregeringen, dess myndigheter och polis vågade motsätta sig ordern. De 48 fångarnas avsked inför avrättningen är hjärtskärande. 

Betyg: tre kråkor

Så här tyckte Hollywood Reporter  och Variety.

Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013 här. 

Smokin´Fish - Göteborg International Film Festival

Smokin´Fish

Regi: Luke Griswold-Tergis, Cory Mann, USA/Kanada, 2011

"Unge Cory är till hälften Tlingitindian och har till största delen växt upp med sin mammas indianska släkt i sydöstra Alaska. Där vårdas fortfarande de indianska traditionerna. Större delen av året lever Cory ett modernt liv och driver sitt eget företag som säljer kläder och tyger med traditionella indianmönster - tillverkade i Sydostasien på postorder. 

Två månader om året kallar vildmarksådran och då drar han norrut dit han växte upp för att fiska och, enligt gammal tradition, röka fångsten. Filmen skildrar både Tlingitindianernas historia och Corys egen uppväxt. 

En berättelse befriad från all nostalgi kring urbefolkningens umbäranden istället ett starkt porträtt av en alternativ västerländsk livsstil vi sällan ser skildrad. Mycket bra regidebut!"

-Ulf Sigvardson, GIFF-

Mycket bra skildring av Tlingitindianernas levnadsvillkor i dagens Alaska, med fantastiska naturbilder. Med Corys och hans familjs berättelser går dokumentären även bakåt i historien, och illustrerar de första möten mellan indianerna och ryssarna. De flesta dukade under av sjukdomar som mässling. När ryssarna kom bestod tlingitstammen av 15.000 människor, trettio år senare var de bara 700. Intressant och lärorik dokumentär. 

Betyg: fyra kråkor

Filmens officiella hemsida

Filmens Facebooksida

Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013 här. 

Los Increibles - Göteborg International Film Festival

Los Increibles

Regi: David Valero, Spanien, 2012

"Regissören David Valero tar fasta på att de verkliga superhjältarna finns mitt ibland oss. De tre människor han följer, på mycket nära håll, utkämpar sina egna privata fajter i den odramatiska, men ändå så dramatiska vardagen. 

Juan har förlorat sin arm, och i förlängningen sitt äktenskap, i en bilolycka. Nu har han bestämt sig för att ta sig ur depressionen med hjälp av en elektrisk protes och kontaktannonser. 

94-åriga stålmormor Maria överraskar släkten med sin espri varje dag. 

Joanna måste ta sig igenom dagarna med man och två små flickor även efter beskedet om att hon har obotlig cancer. 

De tre historierna flätas samman och korsbefruktar varandra genom suverän klippning."

-Karoline Eriksson, GIFF-

Mycket finstämd dokumentär om tre personer som verkligen är vardagshjältar, bra klippning och musik. Människor vars personligheter träder fram när deras livsöden skildras. Filmen berörde mitt hjärta, men det blev aldrig kladdigt eller smetigt. Mycket sevärd och jag är riktigt glad över att jag valde denna visning. 

Betyg: fyra kråkor

Så här tyckte Variety om filmen.

Filmens officiella hemsida

Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013 här. 

Zwei Leben - Göteborg International Film Festival

Zwei Leben

Regi: Georg Maas, Norge/Tyskland, 2012

"De norska kvinnor som fick barn med tyska soldater under andra världskriget tvingades i vissa fall lämna bort dem till särskilda ariska barnhem i Tyskland. Den östtyska säkerhetstjänsten Stasi utnyttjade kallhamrat de här avkapade familjebanden i slutet på 1960-talet och skickade in falska tyskebarn som infiltratörer i norska familjer.

Katrine är en av dem som levt dubbelliv i Norge i flera decennier. När muren faller i Berlin 1989 öppnas Stasis arkiv och marken börjar gunga under hennes fötter. Zwei Leben är en riktigt spännande historia med moralisk klangbotten och toppskådespeleri av Juliane Köhler (Ingenstans i Afrika), Sven Nordin och inte minst Liv Ullman i sin andra långfilmsroll efter Ingmar Bergmans Saraband."

-Marit Kapla, GIFF-

Juliane Köhler är trovärdig som både offer och förövare. Filmen skildrar hur infernaliskt uträknande den östtyska säkerhetstjänsten Stasi värvade och handskade med sina spioner. Angiveriet var en av samhällets stöttepelare i gamla DDR. 

Plus: Filmen skildrar inte bara förövarens gärningar utan även dennes bakgrund och bevekelsegrunder. Många IM hade helt enkelt inget eget val. 

Minus: För mycket anpassad till TV-formatet med snabba klipp. Allt som allt en trea. 

Roligt att se Liv Ullman igen. De tyska huvudpersonerna Juliane Köhler och Ken Duken tog intensiva lektioner i norska före inspelningen, berättade regissören efter visningen. 

Dialogerna är omväxlande tyska/norska vilket gör filmen mer trovärdig. Efter murens fall och DDR:s sammanbrott öppnades arkiven. Då  uppdagades det att runt 500 ungdomar slussades in i norska familjer under förespegling att de skulle vara deras barn, så kallade "tyskebarn". Detta var nytt för mig - även det faktum att mödrarna spärrades in i läger upp till två år efter kriget av de norska myndigheterna. 

Betyg: tre kråkor

Regissör Georg Maas var närvarande vid visningen.

Regissör Georg Maas/ Foto: Christian Schickhardt

Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013 här. 

Paradies: Liebe - Göteborg International Film Festival

Paradies: Liebe

Regi: Ulrich Seidl, Tyskland/Frankrike/Österrike, 2012

"Ulrich Seidls osentimentala samtidsskildringar har visats ofta på GIFF alltsedan retrospektiven av hans filmer 2002 i samband med premiären av Hunddagar. Domen över mänskligheten är karaktäristiskt hård i den här första filmen i en trilogi om begreppen tro, hopp och kärlek. 

Medelålders, överviktiga Teresa (en fantastisk Margarete Tiesel) lämnar sitt trista österrikiska vardagsliv och reser till ett semesterparadis i Kenya. En landsmaninna inviger henne i en värld där hon äntligen kan känna sig åtrådd och leva ut sexuella begär utan att bli kritiserad. 

Men glädjen solkas när de lokala kavaljererna börjar kräva ersättning. Två grupper som traditionellt har förtryckts av den vite mannen, exploaterar glädjelöst varandra i hisnande vackert komponerade bilder. 

Obehagligt och oundgängligt."

-Marit Kapla, GIFF-

Margarete Tiesel är helt underbar som den kärlekstörstande Teresa på semesterresa i Afrika. Poolgossarna spelar sig själva, närvarande och intensivt. Som alltid väcker Seidels filmer frågor av existentiell karaktär hos betraktaren. Skrattet fastnar ofta i halsen. Skall man skratta? Är detta obehagligt, för utlämnande? Alla har vi våra schabloner och fördomar om andra, men kan det vara så att det bor en rasist i oss alla trots allt? En drabbande film som inte lämnar någon oberörd.

Betyg: fyra kråkor

Så här tyckte The Guardian och Indie Wire

Så här skriver Worldscinema

Så här tyckte tittarna på Rotten Tomatoes

Regissör och huvudrollsinnehavare medverkade vid visningen. 

Regissör Ulrich Seidel  och Margarete Tiesel (t.h.)/ Foto: Christian Schickhardt

Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013 här. 

Keep the Lights On - Göteborg International Film Festival

Keep the Lights On

Regi: Ira Sachs, USA, 2012

"Detta kompromisslösa drama handlar om relationen mellan den danske dokumentärfilmaren Erik (Thure Lindhardt är perfekt i rollen) och advokaten Paul (Zachary Booth). Platsen är New York City. Det börjar 1997 som ett febrigt engångsligg men utvecklas snart till något mer och en otippad relation växer fram.

Under några kaotiska år bygger de ett liv och hem tillsammans men trots kärleken hotar destruktivitet och missbruk bandet mellan de två älskande. Ira Sachs har, med fingertoppskänsla för tid och plats, skapat en organiskt trollbindande realism som inte bara är känslomässigt naken och vacker utan också smärtsamt ärlig och mänsklig. 

En fenomenalt orädd film om att älska, trots allt."

-Niclas Goldberg, GIFF-

Relationen mellan Erik och Paul blir mer och mer destruktiv och plågsam, mycket realistiskt spelad av Zachary Booth och Thure Lindhardt, som med sin danska accent inte bara charmade Paul utan även mig. Fint skådespeleri som går under huden. Att jag även fick se min danska favoritskådespelerska Paprika Steen (Eriks mamma) i en biroll gjorde inte filmn sämre. New Yorks mångkulturella miljö och gayscen skildras mycket bra. Ett stort plus för filmens soundtrack, Arthur Russels underbara musik. Naket, ärligt, rakt - sevärt: fyra kråkor. 

Sä här tyckte The Guardian och Time Entertainment

Så här tyckte tittarna på Rotten Tomatoes

Filmens officiella hemsida

Ur filmens soundtrack:

Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013 här. 

Germania - Göteborg International Film Festival

Germania

Regi: Maximiliano Schonfeld, Argentina, 2012

"En tyskättad familj är på väg att överge sin kycklingfarm i norra Argentina. Eftersom ett pestutbrott har drabbat kycklingar och andra kreatur går det inte att stanna kvar. Familjen består av mamma och två tonårsbarn. Var och en tar avsked av byn och sina vänner på sitt sätt. 

Maximiliano Schonfelds debutfilm är en realistisk skildring av en tysktalande enklav i Los Rios. Regissören har själv rötter i denna miljö, som ofta liknar en tysk by på 60-talet. Det dansas polka och ofta påminner bara den vackert fotograferade naturen om att filmen utspelas i Sydamerika. 

Amatörskådespelarna har en närvaro som gör att deras personporträtt går på djupet och det skickliga ljudarbetet tillför en enorm närvaro."

-Freddy Olsson, GIFF-

En finstämd film med duktiga amatörskådespelare. Språket växlar mellan argentinsk spanska och ett slags gammaltyska som talades i Tyskland på 1800-talet, men som har bevarats och vårdats av immigranterna. Mycket vemod och sorg. Fint foto och ljud - jag gillade filmen och ger tre kråkor. 

Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013 här. 

Germany douze points, del 9: Saint Lu:

Finalist nummer nio är österrikiskan Saint Lu:. 1984 föddes hon i en liten by utanför Wels där hon växte upp  på en bondgård. Efter skolan drog hon iväg till Austin, Texas och jobbade som aupair. Därefter flyttade hon till New York och började skriva sina första låtar. 

Janis Joplin är hennes stora musikaliska förebild, och det hörs på hennes röst. Tillbaka i Österrike deltog hon i ORF:s castingshow Starmania och hamnade på 10:e plats. 

2006 flyttade hon till Berlin och spelade in sitt första album Saint Lu. Några spår spelades in i legendariska Abbey Road Studios i London. Med "Don´t Miss Your Own Life" hamnade hon på topplistorna, och allt sedan dess turnerar hon flitigt på tyska scener och klubbar.

Saint Lu: skriver alla sina låtar själv, tillsammans med textförfattaren Stefan Skarbek, som också skrivit texter till Amy Winehouse, Lily Allen, Sugababes och Sophie Ellis Bexter. 

Nedan kan du höra deras sång Craving, med vilken de gärna vill åka till Malmö den 18 maj, för att representera Tyskland i årets Eurovision Song Contest.

Saint Lu:s officiella hemsida och Facebooksida

Extranummer: 

Samtliga delar av Germany douze points finns samlade här. 

Jakten - Göteborg International Film Festival

Jakten

Regi: Thomas Vinterberg, Danmark, 2012

"Efter en tuff skilsmässa har dagispedagogen Lucas (Mads Mikkelsen) fått nytt jobb, ny flickvän (Alexandra Rapaport) och en bättre relation till sin tonårsson. Allt förändras när hans bästa kompis lilla flicka anklagar honom för något som tolkas som sexuella övergrepp. 

Efter Submarino skildrar Thomas Vinterberg och manusförfattaren Tobias Lindholm subtilt en obehaglig häxjakt och hur ett litet samhälle förlorar sin oskuld. Vardagslivet förvandlas till en mardröm och filmen är 15 år efter Festen ett lika spännande och psykologiskt komplext drama. 

Mads Mikkelsen vann priset som bästa skådespelare i Cannes och han är omgiven av välspelande kollegor som Susse Wold och Thomas Bo Larsen. Belönades med manuspriset vid European Film Awards."

-Eva Novrup Redvall, GIFF-

Ett starkt och drabbande drama som går genom märg och ben. Aldrig har ett drev mot en oskyldig anklagad skildrats så starkt som i detta danska drama. Mads Mikkelsen är lysande, men det är också alla andra medverkande, i synnerhet Annika Wedderkopp som spelar den lilla flickan Klara. Mikkelsen drabbas av den värsta mardrömmen en man kan uppleva, Vinterberg bygger suggestivt upp spänningen ända till det dramatiska slutet. En av de bästa filmerna jag sett. Var kommer alla dessa duktiga danska skådespelare ifrån? Jag hittar inte något att anmärka - full pott vilket betyder fem kråkor.

Så här tyckte The Guardian, The Telegraph och HollywoodReporter

Så här tyckte tittarna på Rotten Tomatoes

Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013 här. 

Out in The Dark - Göteborg International Film Festival

Out in The Dark 

Regi: Michael Mayer, USA/Israel/Palestina, 2012

"Efter ett passionerat möte på en gaybar i Tel Aviv inleder Nimr och Roy mot bättre vetande en relation. Nimr kan visserligen fritt passera gränsen eftersom han studerar på andra sidan, men det betyder inte att den israeliska säkerhetstjänsten inte noga följer hans steg. 

Hemma i Ramallah pressas han dessutom allt hårdare av sin bror och dennes underhuggare som har för vana att göra processen kort med israeliska angivare och homosexuella. Kärlek över politiska, sociala och geografiska gränser är ett minfält av klichéer, men Michael Mayer navigerar skickligt förbi fällorna i sin debutfilm. 

I centrum står ett kärlekspar det verkligen slår gnistor om, och Mayer lyfter även blicken från det personliga till det politiska och blottar effektivt hur livets hårda verklighet tar sig uttryck på båda sidor om gränsen mellan Israel och Palestina."

-Johan Blomqvist, GIFF-

Nicholas Jacob och Michael Aloni övertygar som de älskande i denna kärleksfilm. De övriga skådespelarna känns dock ibland amatörmässigt stela i sitt agerande. Konflikten mellan Israel och det ockuperade Västbanken skär rakt igenom denna hjärtskärande kärleksrelation, och till slut ställs frågan till sin spets: Hur mycket är jag beredd att offra för kärleken? En gripande berättelse som tar tag, som berör och ställer svåra frågor utan givna svar. Huvudpersonerna känns äkta och betyget blir som helhet tre kråkor. 

Så här tyckte Hollywood Reporter, afterelton och Rotten Tomatoes.


Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013 här. 

Germany douze points, del 8: Die Priester & Mojca Erdmann

Finalnummer 8 i den tyska melodifestivalen består av tre präster och en sopran: Die Priester & Mojca Erdmann. Den tyska finalen som avgör vem som skall representera landet i Malmö i maj, går av stapeln den 14 februari. 

Det är tre riktiga präster som här tillsammans med Mojca skall framföra Ave Maris Stella (Var hälsad, havsstjärna). Die Pristers första CD Spiritus Dei, med gregorianska sånger och dancebeats har sålts i 100.000 exemplar. De uppträder flitigt i tyska underhållningsprogram på TV. 

Mojca Erdmann är född i Hamburg och hennes sopran associeras främst till Wolfgang Amadeus Mozarts operor. Hon har sjungit vid festspelen i Salzburg och Betthovenfest i Bonn. 2011 uppträdde hon i Mozarts opera Don Giovanni på Metropolitan Opera i New York.

Kan Schweiz skicka frälsningsarmén till Malmö, kan väl Tyskland skicka tre präster till finalen den 18 maj? Men först måste de vinna den tyska finalen, och där avgör de tyska tittarna. Nedan deras bidrag.

Mojca Erdmanns officiella hemsida och Facebooksida

Die Priesters officiella hemsida 

Extranummer med sopranen Mojca Erdmann, så vackert! 

Samtliga delar av Germany douze points finns samlade här. 

Germany douze points, del 7: Nica & Joe

Nica & Joe blev kända i Tyskland genom att båda deltog i programmet X-Factor,  klarade sig ända till finalen men sen var det slut.

Joes riktiga namn är Joseph Guyton. Han härstammar från Michigan, USA och har studerat vid Juillard School of Music i New York. Han deltog även i Placido Domingo Young Artist Program. 

Nicas riktiga namn är Veronika Belyavskaya. Hon är uppvuxen i Moskva, Tyskland och Polen och har studerat sång vid Conservatorium Maastricht i Nederländerna.

De båda lärde känna varandra först 2011 under en konsert i München, och har spelat in två plattor tillsammans. 

Nedan kan du höra deras finalbidrag Elevated: 

Nica & Joes officiella hemsida och deras Facebooksida

Nedan Nica & Joes egen version av Loreens Euphoria, klart se- och hörvärt: 

Samtliga delar av Germany douze points finns samlade här. 

Germany douze points, del 6: Mobilée

Finalist nummer sex i den tyska melodifestivalen är sextetten Mobilée från Duisburg. Finalen går av stapeln i Hannover den 14 februari. Little Sister är en lättsam, popig och dansant slagdänga. 

På scenen spelar de mandolin, ukulele, banjo, orgel och trummor. Hösten 2011 var de förband på Roxettes Tysklandsturné, sommaren 2012 agerade de uppvärmare åt Tim Bendzko. 

ZDF-Fernsehgarten är ett populärt familjeunderhållningsprogram som sommartid direktsänds varje söndag vid lunchtid i Tysklands största public servicekanal ZDF. I somras orsakade de en smärre skandal, då de i slutet av sitt sångnummer satte på sig likadana huvor som det ryska punkbandet Pussy Riot.

De vägrade också att synka sina läppar och instrument till det förinspelade playbackbandet som en protest. Nedan en video från YouTube. Kvalitén är inte bra, men den visar deras framträdande i programmet.

Mobilées officiella hemsida

Mobilées Facebooksida

Samtliga delar av Germany douze points finns samlade här. 

Zero Dark Thirty - Göteborg International Film Festival

Lägg till bildtext

Zero Dark Thirty

Regi: Kathryn Bigelow, USA, 2012

"I många år var Usama bin Ladin världens mest jagade man. Kathryn Bigelow följer upp Oscarvinnaren The Hurt Locker med att återge hur jakten gick till och hur Al Qaida-ledaren till slut hittades och dödades i ett muromgärdat hus i Pakistan. 

Varken Bush eller Obama syns till. Istället koncentrerar sig filmen på Jessica Chastain som leder den långa, frustrerande och våldsamma jakten, som bland annat inbegriper plågsam tortyr av fängslade terrorister. Zero Dark Thirty är en politiskt kontroversiell och intensivt fysisk film om själva kärnan i kriget mot terrorismen. 

En mästerlig Kathryn Bigelow laddar historien med en sådan urkraft att spänningen inte släpper för en sekund."

-Jonas Holmberg, GIFF-

Filmens officiella hemsida

Jag var väldigt tveksam när jag fick reda på att filmen är 2 timmar och 45 minuter lång. Det är en rafflande och spännande berättelse om spaningen på Usama bin Ladin och hans anhängare - från starten strax efter attentaten den 11 september 2001 fram till den dramatiska upplösningen i gömstället i Abbotabad i Pakistan. Jag tittade inte på klockan en enda gång. Jessica Chastain är fenomenal som CIA-agenten vars uthållighet och mångåriga erfarenhet leder till den dramatiska upplösningen. Svenske Fares Fares spelar hårding i filmen, som är både spännande och fängslande från början till slut.

Betyg: Fyra Mölndalskråkor

Så här tyckte Rotten Tomatoes, Den of Geek, The Guardian och Hollywood Reporter.

Enligt Fria Tidningen menar flera kritiker att filmen legitimerar tortyr som metod. 

Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013 här. 

Germany douze points, del 5: Finn Martin

Finn Martin

28-årige Finn Martin är den femte finalisten i den tyska melodifestivalen i Hannover den 14 februari. Han är född och uppvuxen i Berlin och har redan hunnit turnera med Pink. 2006 spelade han med sitt band Asher Lane inför en miljon människor vid Brandenburger Tor, i samband med semifinalen i fotbolls-VM. 

Finn började skriva egna låtar redan när han var 14 år. 2006 bildade han bandet Asher Lane och de började genast turnera genom hela världen. Redan första singeln New Days, som jag lagt upp som extranummer lite längre ner, klättrade de upp på internationella försäljningslistor. Känner du igen låten, kan det bero på att den användes av NIVEA i en internationell kampanj. 

Finn Martin tycker om att blanda akustisk gitarr med elektropop. Vi får se hur det går i finalen - vem vet, kanske står han på scenen för Tyskland i Malmö den 18 maj? 

Finn Martins officiella hemsida

Finn Martins Facebooksida

Extranummer: 

Samtliga delar av Germany douze points finns samlade här.