Månadens första inlägg blir ett försök till en konsertrecension. Jag skriver försök, ty jag är inte opartisk när det gäller Avishai Cohens musik.
Jag förälskade mig i hans trio och hans musik för några år sedan på Skeppsholmen i samband med Stockholms Jazz & Blues Festival.
Det var en underbar sommarkväll där förutom Avishai även Miriam Makeba och Nils Landgren Funk Unit uppträdde.
Gårdagens konsert på Göteborgs Konserthus var slutsålt. Förutom Avishai på kontrabas består trion av trummisen Itamar Doari och pianisten Shai Maestro. Vi fick även höra gästmusikerna Sven Fridolfsson på saxofon, Lars-Göran Dimle, trombon, Björn Bohlin, engelskt horn och Lars Nilsson på trumpet.
Avishai Cohen har jämförts med legendariska jazzbasister som Mingus, Dave Holland, Charlie Haden och Ray Brown. Hans musik är en unik blandning av jazz med tongångar från mellanöstern och israelisk folkmusik och den har gjort honom känd världen över.
Så här beskriver han själv sin musik:
Den är väldigt rytmiskt utmanande och till stora delar besläktad med folkmusik men det finns också många klassiska influenser och så klart jazz, som jag ju lyssnade mycket på under mina år i New York. Ett element som verkligen håller ihop min musik och gör den tillgänglig för fler än jazzfans är att den har melodier som stannar kvar och har substans.
Konserten bestod av 2 set á 60 minuter och innehöll förstås flera nummer från nya skivan "Seven Seas" som trion spelade in på Nilento Studio i Kållered i Mölndal. Det är en blandning av traditionell sefardisk musik, latinamerikanska rytmer, klassisk musik och jazz -ligger för övrigt ute på Spotify redan.
Publiken är begeistrad och när bandet avslutar konserten med heta salsarytmer, har dom flesta för länge sedan glömt att de befinner sig i ett anrikt konserthus och börjat ställa sig upp för att dansa på sina platser. På vägen ut till Götaplatsen inser jag att jag varit med om en fantastisk konsert av världsklass, dessutom i ett konserthus som räknas till världens främsta när det gäller akustiken.
Fem mölndalskråkor av en förtrollad recensent.
Kai Martin på GT/Expressen beskriver i den här artikeln Avishai Cohens kärleksförhållande till Sverige.
Så här recenserar SvD:s Dan Backman Avishai Cohens nya skiva "Seven Seas":
"Det låter lyrisk 70-talsjazz i allmänhet och ECM-jazz i synnerhet om Avishai Cohens nya album. Jag associerar till stilbildare som Keith Jarrett, Chick Corea och Pat Metheny. Pianisten Shai Maestra har en porlande spelstil som påminner om de två förstnämnda. Det är en musik som, precis som titeln antyder, färdas över haven. Vokal och instrumental världsmusikjazz är ett begrepp man skulle kunna ta till när musiken seglar från den sefardiska musiktraditionen till den europeiska och amerikanska jazzen. Kontrabasisten har denna gång spelat in i Göteborg och med svenska musiker, som kompletterar Cohens ordinarie grupp. Resultatet är mångfacetterat och böljande rytmiskt."
