Mina 5-i-topp-filmer vid årets Göteborg International Film Festival

Kön inför Purge (Utrensning) utanför ett slutsålt Draken i måndags

Ännu en filmfestival är slut. Jag känner mig fortfarande vimmelkantig efter denna berg-och-dalbana av intryck och känslor. Tjugotvå spelfilmer och dokumentärer hade jag valt ut bland hundratals filmer från ett drygt 80-tal länder. Just att få uppleva film från länder man aldrig ser något ifrån i vanliga fall, som aldrig kommer upp på biorepertoaren - det är det finaste med denna "folkfest" som jag besökt ända sedan 1979 då det hela startade. Och folkfest är det! Under de elva dagarna som festivalen pågår verkar hela Göteborg gå på bio. Man träffar andra cineaster under och mellan visningarna, berättar om varandras filmer över en öl på puben efteråt.

När jag gått igenom mina filmer så här efteråt har jag upptäckt att en majoritet av dem är europeiska. Jag kan inte förklara varför, eftersom jag tidigare år alltid haft med filmer från alla kontinenter. Jag får skylla på tablån och mitt arbetsschema. De första sju dagarna arbetade jag heltid och kunde bara se en eller två filmer på kvällstid efter jobbet. Nästa år kanske man ska ta semester?

Innan filmen börjar visas alltid en vignette. Nedan årets som jag nu sett 22 gånger: 

Här är mina TOP-5 filmer i år: 

Om du klickar på filmens titel kan du se trailer, min recension m.m.

1. Jakten, Danmark

Regi: Thomas Vinterberg

med Mads Mikkelsen och Alexandra Rapaport

2. Kapringen, Danmark

Regi: Tobias Lindholm

med Johan Philip Asbæk och Søren Malling

3. Purge (Utrensning), Finland

Regi: Antti Jokinen

med Laura Birn och Peter Franzén

4. Zero Dark Thirty, USA

Regi: Kathryn Bigelow

med Jessica Chastain och Fares Fares

5. Cloclo (My Way), Frankrike

Regi: Florent-Emilio Siri

med Jérémie Renier

Bästa dokumentär: Los Increibles, Spanien

Regi: David Valero

Fler inlägg från årets filmfestival hittar du om du klickar på etiketten GIFF2013 nedan:

Kapringen - Göteborg International Film Festival

Kapringen

Regi: Tobias Lindholm, Danmark, 2012

Det danska fraktfartyget M/S Rozen är på väg till Indien och den gladlynte kocken Mikkel ser fram emot att få mönstra av och resa hem till familjen. Då blir skeppet kapat av somaliska pirater. Filmen följer växelvis besättningens umbäranden ombord och rederiets vd som med tilltagande, undertryckt panik förhandlar med piraterna från sitt danska styrelserum. 

Regissören Tobias Lindholm, som även skrivit manus till Jakten, arbetar här vidare i samma realistiska stil som i debutfilmen R, regisserad tillsammans med Michael Noer. Proffsförhandlaren som kallas in som expert är även i verkligheten rådgivare vid fartygskapningar. Gastkramande! 

Och Johan Philip Asbæk och Søren Malling briljerar i rollerna som Mikkel och vd:n Peter.

-Marit Kapla, GIFF-

Kapringen är min andra femma denna filmfestival, och av någon anledning är också den dansk. En otroligt tät och spännande film från början till slut. Briljant skådespel som förmedlar den rädsla och ångest som det innebär att vara fånge på en båt, och vara helt utlämnad åt sina kidnappares välvilja, skenavrättningar och lynniga humör. För besättningen förändras livet för alltid. Se denna utmärkta danska thriller när den kommer på bio eller dvd. Filmen valdes av festivalpubliken till årets bästa nordiska film. 

Betyg: fem kråkor

Så här tyckte Indie Wire, Variety och Hollywood Reporter

Filmens officiella hemsida och Facebooksida

Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013

Jakten - Göteborg International Film Festival

Jakten

Regi: Thomas Vinterberg, Danmark, 2012

"Efter en tuff skilsmässa har dagispedagogen Lucas (Mads Mikkelsen) fått nytt jobb, ny flickvän (Alexandra Rapaport) och en bättre relation till sin tonårsson. Allt förändras när hans bästa kompis lilla flicka anklagar honom för något som tolkas som sexuella övergrepp. 

Efter Submarino skildrar Thomas Vinterberg och manusförfattaren Tobias Lindholm subtilt en obehaglig häxjakt och hur ett litet samhälle förlorar sin oskuld. Vardagslivet förvandlas till en mardröm och filmen är 15 år efter Festen ett lika spännande och psykologiskt komplext drama. 

Mads Mikkelsen vann priset som bästa skådespelare i Cannes och han är omgiven av välspelande kollegor som Susse Wold och Thomas Bo Larsen. Belönades med manuspriset vid European Film Awards."

-Eva Novrup Redvall, GIFF-

Ett starkt och drabbande drama som går genom märg och ben. Aldrig har ett drev mot en oskyldig anklagad skildrats så starkt som i detta danska drama. Mads Mikkelsen är lysande, men det är också alla andra medverkande, i synnerhet Annika Wedderkopp som spelar den lilla flickan Klara. Mikkelsen drabbas av den värsta mardrömmen en man kan uppleva, Vinterberg bygger suggestivt upp spänningen ända till det dramatiska slutet. En av de bästa filmerna jag sett. Var kommer alla dessa duktiga danska skådespelare ifrån? Jag hittar inte något att anmärka - full pott vilket betyder fem kråkor.

Så här tyckte The Guardian, The Telegraph och HollywoodReporter

Så här tyckte tittarna på Rotten Tomatoes

Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013 här. 

Allsång för full hals på ett blött Liseberg

Stora Scenen/ Liseberg

Gårdagen går till historien som en av sommarens regnigaste dagar hittills, i alla fall här på västkusten. Vid 17-tiden slutade regnet att ösa ner, och jag bestämde för att gå på en promenad. 

Eftersom jag bor en halvtimmes promenadväg från Liseberg promenerade jag dit, gick in genom grindarna med mitt årskort och bänkade mig hos ett gäng trevliga damer framför Stora Scenen. Det vankades allsångspremiär med Lotta. 

I normala fall är det stört omöjligt att få en sittplats, eftersom allsångsfantasterna dyker upp och reserverar sina platser redan på förmiddagen efter att grindarna öppnats. Idag fick jag dock plats  framför scenen. 

Kvällens artister var Lill-Babs, Lisa Miskovsky, Thomas Di Leva och Rasmus Seebach.

 Enligt Göteborgs-Posten var publiksiffran 2100. 

Lotta Engberg är ett proffs som allsångsledare och äger en fenomenal publikkontakt med sitt lättsamma, naturliga och okomplicerade sätt. 

Barbro "Lill-Babs" Svensson gjorde sin Så mycket bättre-version av Petters Så klart och Lisa Miskovsky framförde sin melodifestivallåt Who's gonna save tonight till stort jubel. 

Jag är en stor Lill-Babs fan, och såg henne senast på Konserthuset tillsammans med Siw Malmkwist och Ann-Louise Hansson. Hon gör ingen hemlighet av sin ålder (74 år) och är still going strong på alla sätt, man måste bara älska henne! 

Jag minns en krogshow på Rondo, där jag bokstavligen hade Lill-Babs sittandes i mitt knä, samtidigt som hon sjöng Är du kär i mig ännu Klas-Göran. Det glömmer jag aldrig. 




Här en gammal pärla med Lill-Babs från tidigt 60-tal, från hennes tyska schlagerkarriär:








Precis när danske popstjärnan Rasmus Seebach började sjunga sin nya hit Sirenerne, öppnade sig himlen och det formligen öste ner, vilket du kan se om du klickar på nedanstående länk: 

Rasmus är son till Tommy Seebach, Danmarks stora schlagerkung under 1970- och 80-talen. 

En man som hade allt, men han skulle också komma att förlora allt på grund av sitt alkoholmissbruk. Trots det slutade Tommy aldrig att kämpa för att komma tillbaks. 

Filmaren Sami Saif har gjort ett ömsint porträtt av en man fångad mellan sin musik, sin familj och flaskan. 

En mycket fin och ömsint dokumentär som jag rekommenderar. 

Den ligger för visning på SVT Play i fem dagar till, så skynda dig att se den - här.

Fördelen med att vara på plats på Liseberg är att man slipper reklampauserna, som tenderar att bli längre och längre för varje år - åtminstone känns det så.

I reklampauserna är det fler uppträdanden och mer allsång. Det var riktigt härligt att få sjunga ut för full hals idag. 

Så här kan det gå till under reklamen: 

Fler klipp från Lotta på Liseberg hittar du på TV 4 Play

Fler inlägg om schlager, allsång, Liseberg och Göteborg hittar du om du klickar på respektive blå etikett nedan: 

Söndagsutflykt till Aarhus - vid regnbågens slut

Från och med idag kommer jag under rubriken Söndagsutflykter presentera små reseutflykter till städer jag besökt och sådana jag skulle vilja besöka. Första turen går till Danmarks näst största stad, Aarhus vid Jyllands östkust.

Danmark är ett av mina favoritländer. Ända sedan barnsben har jag vistats i landet flera gånger om året. Det finns knappast någon dansk stad eller ö där jag inte har varit. Under mina tonår i Lübeck läste jag danska som andra språk. 

Det kan man göra om man bor i norra Schleswig-Holstein, eftersom delstaten är officiellt tvåspråkig. Det danska partiet SSW är till exempel alltid garanterad platser i parlamentet i Kiel, även om deras röstetal skulle understiga 5%-spärren. Det finns danska dagstidningar, och jag lyssnade ofta på dansk radio. 

Danska språket är ett naturligt inslag i Lübecks gatuliv. Många danskar åker dit på lillsemester och passar på att handla billigt. 

Seute Deern i Bremerhaven

Under några somrar åkte jag med barken Seute Deern, och var en del av besättningen. Seute Deern  är plattyska och betyder "söt flicka". De fyra veckor långa segelturerna utgick från Kiel. 

Så här såg jag ut då, det var under min pipperiod.

Vi seglade till Bornholm och  lade till i de flesta danska hamnarna, bland annat Aarhus, som är målet för dagens söndagsutflykt. Det var underbara sommarlov, med både fint väder men också stormar! 

Numera ligger båten som museum i Bremerhaven. De har en jättefin restaurang ombord, så är Du i närheten av Bremerhaven någon gång, rekommenderar jag ett besök där. 

För övrigt gör Ostindiefararen Götheborg anhalt i Bremerhaven i sommar:


Den 25 juli ankommer Ostindiefararen Götheborg till Bremerhaven och Festival Week 2012. En sprudlande båtfestival med aktiviteter till sjöss såväl som på land.

Bremerhaven står idag för en stor del av Tysklands maritima arv, både i egenskap av varvsort och som internationell hamnstad. 


Staden är även känd för dess maritima museer, forskningsinstitut och kulturinrättningar. 


(Se där, ett restips för sommaren?)

Seute Deern i Bremerhaven

Men nu iväg till Aarhus som grundades av vikingarna år 770. En av stadens stora sevärdheter är ARoS, Aarhus konstmuseum.  

Konstmuseet är byggt i kubistisk stil, och är inspirerat av Dantes Den gudomliga komedin. Källaren är helvetet och takrummet, som färdigställdes först 2008 av Olafur Eliasson, är himlen.

Nedan ett resereportage på engelska om Aarhus - God fornøjelse!

Jag är mycket fascinerad av installations- och ljuskonstnären Olafur Eliasson. Han är ett av de riktigt stora namnen inom nordisk samtidskonst idag. Eliassons eget konstnärskap sysselsätter en handfull anställda och har en omsättning som ett mindre företag.

Hans arbetsplats i Berlin ser mer ut som en hybrid mellan kontor och laboratorium än den vanliga konstnärsateljén. 

Nedan ett kortare reportage om denne fantastiske konstnär, där vi också få återse hans regnbågsskapelse vid konstmuseet i Aarhus.

Källor och länkar utöver de som är inbäddade i texten:

Visit Aarhus

Aarhus Stiftstidende

Olafur Eliassons hemsida

Presentation av Eliasson på svenska hemsidan omkonst

Presentation av Eliasson på MOMA:s hemsida

Fler inlägg om Söndagsutflykter eller Danmark hittar du om du klickar på dom blåa länkarna nedan: 

Danmark klar för Eurovision Song Contest i Baku

Den 4 februari börjar den svenska melodicirkusen med årets första deltävling i Växjö. Därmed inleds en drygt fem veckor lång process innan vi vet vilken artist Sverige kommer att skicka till den stora internationella festivalen i Baku den 26 maj. 

Danmark är redan klar med sin final och skickar den i Guatemala födda Soluna Samay med Should‘ve Known Better, ett stycke amerikansk mainstreampop. 

22-åriga Soluna är dotter till den tyske gatumusikanten Gee Gee Kettel. Sedan barnsben har de tillsammans turnerat och uppträtt på gågator över hela Europa.

Vill du följa allt runt omkring Eurovision Song Contest skall du inte följa min blogg, utan Pierre´s schlager - den helt klart bästa Eurovisionbloggen i Sverige, om inte i världen. Även den mest inbitne schlagernörden lär inte bli besviken, det lovar jag. 

För ordningens skull här också den officiella hemsidan för Eurovision Song Contest.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Årets jul-cd: You Better Watch Out med MIBB Jazz Bigband

Julen närmar sig med stormsteg, och kanske har du redan tröttnat på all denna julmuzak som strömmat ut ur hissarnas, butikernas och caféernas högtalare sedan början på november - en smet som det ibland kan vara svårt att värja sig mot. 

Själv föredrar jag den klassiska julmusiken framför den popiga, men nyligen hittade jag via Danmarks Radios utmärkta jazzkanal DR P8 Jazz denna trevliga julskiva i bigbandstappning.

Bokstavskombinationen MIBB står för Musikvidenskabeligt Instituts Jazz Bigband, på sin hemsida kallar de sig för The University of Copenhagen Jazz Big band.  

Så här presenterar de sig själva på sin facebooksida:  

"MIBB er et traditionelt bigband med 13 blæsere (5 saxofoner, 4 tromboner og 4 trompeter) og en rytmegruppe. Derudover har vi fire forrygende sangere i front - "Four as One". Orkesteret blev dannet i august '95 og er et meget rutineret orkester med mange hundrede koncerter på bagen. 

MIBB spiller overvejende swingende traditionel jazz, som man kender det fra Glenn Millers og Count Basies orkestre. Repertoiret spænder fra klassiske swingnumre fra 30’erne og 40'erne til mere eksperimenterende bigbandmusik fra 70'erne og frem. 

Frank Sinatra numre som f.eks.: "Fly Me to the Moon" og ”I’ve got You under My Skin” er blandt klassikerne på orkesterets repertoire. 

MIBB spiller også mere moderne kompositioner af f.eks. Thad Jones og Maria Schneider samt originale kompositioner af MIBBs medlemmer. " 

"You Better Watch Out" är en utsökt skiva där några av de mest populära jullåtarna klätts i enkla men anspråksfulla storbandsarrangemang, så långt ifrån kletet man kan komma. 

Härmed utser jag den enväldigt till årets jul-cd. 

MIBB - The Christmas Song - You Better Watch Out










MIBB goes Lego - Zat You Santa Claus- bigband - You Better Watch Out



En del av låtarna på skivan finns på Spotify, sök under MIBB
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Skandinavien är fantastiskt

Jag brukar inte blogga om tv-program, detta är ett undantag - och enbart för dig som har möjlighet att se den tysk-franska publicservice-kanalen arte.

Fr. o. m. den 5 december kl 19:30 visas dagligen ett avsnitt av serien

"Discovering The North".

Från maj 2010 till maj 2011 filmade tv-bolaget dmfilm från Hamburg en serie i 15 delar på vardera 45 minuter, om Skandinavien, Island och Grönland.

Förutom fantastiska naturscener innehåller den över 100  porträtt av människor som bor i den nordligaste delen av Europa.

Jag har i åratal skrivit till comhem ett otal gånger och bett om att de skall distribuera arte, men varje gång fått till svar "att det inte finns något intresse bland den svenska publiken".

Måste alla kanaler innehålla dokusåpor, amerikanska serier och talkshows? Vi matas ju med detta från morgon till kväll!

Arte fins som tysk och fransk version och kan i Sverige endast ses via parabol. I såväl Tyskland som Frankrike ingår kanalen i basutbudet. Kan man hoppas på att serien köps in av SVT?

Prisregn över nordisk film i Lübeck

Den 2 november invigdes Nordische Filmtage i Lübeck för 53:e gången. Festivalen pågick till söndag den 6 november och visade spel-, kort- och dokumentärfilmer från Norden, de baltiska länderna och norra Tyskland. Det är den största filmfestivalen med nordisk film utanför Norden.

Jag växte upp med Nordische Filmtage på 1970-talet. Med en "Dauerkarte" såg jag nästan allt, en fantastisk filmupplevelse som började kl 10 på förmiddagen och slutade sent på kvällen. Till många filmer var regissörer och skådespelare inbjudna. Så träffade jag bl.a. Harriet Andersson, Harry Schein och Jörn Donner.

Den norska filmen Flykten från Bastöy vann NDR:s filmpris på 12.500 Euro, samt Lübecker Nachrichtens publikpris på 5.000 Euro. Handlingen i filmen bygger på verkliga händelser från det ökända barnhemmet i Bastöy.

Filmen kretsar runt den 17 år gamle Erling som skickas till Bastöy en höst omkring 1915. Där möter han bland andra Olav, som har varit där i sex år och i vem han snart får en vän. Efter en misslyckad flykt från barnhemmet och självmordet av en av ungdomarna leder dessa två ett uppror mot brutalitet och orättvisorna i barnhemmet.

Regissören Marius Holst och skådespelaren  Benjamin Helstad tog själva emot priset på lördagen.

Det Baltiska Filmpriset gick i år till den absurda isländska komedin En annan väg av regissören Hafsteinn G. Sigurdsson, om två gatuarbetare i den isländska ödemarken. 

Den finska komedin Pussikaljaromaani som på engelska heter The Sixpack Movie utspelar sig under en sommardag i Helsingfors. Filmen belönades med Kyrkans Filmpris för att den "på ett intelligent vis driver med fördomar och framhäver vikten av verklig vänskap." 


Tyvärr hittade jag ingen textad trailer till filmen, så det får bli det finska originalet:



Pussikaljaelokuva - The Sixpack Movie Trailer from elcaminohelsinki on Vimeo.

Årets dokumentärfilmspris gick till norska Min elskede, om vardagens banaliteter och utmaningar i ett förhållande, där partnern drabbas av Alzheimers sjukdom.

Så här beskrivs filmen på hemsidan:

Kjærlighet er en sterk kraft som ryster oss når den først tar tak - kanskje i enda større grad når den treffer oss i moden alder. Alvorlig sykdom kan slå ned like heftig og like plutselig som kjærligheten og oppleves spesielt sterkt når den rammer tidlig i et livsløp.

MIN ELSKEDE forteller en historie om hvordan disse to linjene krysser hverandre i et samliv. Skillet mellom fortid, nåtid og framtid viskes ut når en 51-åring får diagnosen Alzheimer. Det finnes ikke kart over dette terrenget. Filmskaper Hilde Korsæth har fulgt ekteparet Jan Henry T. Olsen og Laila Lanes gjennom et tøft år, fra oktober 2008 til oktober 2009.




Till sist:
Anders Grönros film Jag saknar dig belönades med barn- och ungdomsfilmpriset på 5.000 Euro. 





Här kan du läsa vad jag skrev om förra årets Nordische Filmtage, och vilka filmer som prisades då.

...och DU! Kom ihåg att det bara är 72 dagar kvar till Göteborg International Film Festival

--------------------------------------------------------------------------------------------------------

Dagens självmål

Dagens självmål står den danske politikern Jesper Langballe för. Han representerar Dansk Folkeparti (DF) och anklagade, i en debattartikel i Berlingske Tidende, Tyskland för att vara "en neurotisk nation". Anledningen är den skarpa kritik Tyskland för mot Danmarks planer på att skärpa sina gränskontroller.

EU-kommissionen utreder för närvarande om den danska skärpningen av gränskontrollerna strider mot Schengen-avtalet.

Gränskontrollen är ett resultat av en överenskommelse mellan den borgerliga danska regeringen och det främlingsfientliga stödpartiet Dansk folkeparti för att regeringen skulle få igenom en omstridd pensionsreform. Nu är hela processen med skärpningen pausad, i väntan på EU-kommissionens utvärdering. 

Att inrätta permanenta gränskontroller är, även om det bara handlar om tullkontroll, en mycket känslig fråga inom EU. Tyskland intog redan från början en kritisk inställning. 

Sveriges hållning har varit oklar, från finansminister Anders Borgs positiva inställning till EU-ministern Birgitta Ohlssons kritik och utrikesminister Carl Bildts mera avvaktande hållning med hänvisning till EU-kommissionens utredning.

Vilket är då Langballes självmål? Så här skriver han i Berlingske:   

"Tyskland er en neurotisk nation, der bestandigt forfølges af sin fortids skygge. Og i sit desperate forsøg på at besværge nazifortiden bort, bruger Tyskland EU til at skabe det overnationale monster, der skal danne brandværn mod nationalismens ild.«"

Tyskland är en neurotisk nation, som ständigt förföljs av skuggan av sin historia. I sitt desperata försök att trolla bort nazitiden, använder Tyskland EU för att skapa ett övernationellt monster, som brandvärn mot nationalismens flamma" (min  oversættelse) 

Är det något land i Europa som inte försöker "trolla bort nazitiden", så är det väl Tyskland! Jag vill påstå att Tyskland är det land i Europa som tydligast och grundligast gjort upp med sin smutsiga och tragiska historia. 

Det kanske är på grund av landets historia som det har givit asyl åt fler flyktingar än något annat land i Europa. Tyskland är idag ett mångkulturellt land med miljoner människor från andra kulturer. 

Visserligen kämpar man även där med integrationsproblemen som i andra länder, bl.a. Sverige - men Tyskland är nästan det enda landet i Europa utan ett främlingsfientligt parti i sin nationella församling.  

Som illustration här en karta över det högerextrema Europa: 

Klicka på bilden för större format

Det syns för mig som om Dansk Folkeparti är ute och cyklar. Hela deras retorik och politik går ut på att lasta alla samhällsproblem på "de fremmede", för att använda ett glistrupskt uttryck. 

Det är inte mer isolering vi behöver i Europa, utan tvärtom mer samarbete. Ett homogent samhälle kvävs av sin egen dynga och självgodhet; det är dömd att gå under.

Länkar: 
DF skærper nazikritik af Tyskland, artikel ur Berlingske här

Danish Threat to Schengen Agreement Under Fire, artikel ur Der Spiegel International här

Dansk Folkeparti eldar på gränsbråk, artikel ur Svenska Dagbladet  här

Till slut vill jag lätta upp stämningen med Vivi Bach, en av mina favoritdanskor:



P.S. Jesper Langballe, vad är det för namn egentligen?? D.S.

Assimilera du dig också - bli som Søren Pind!

Søren Pind

Jon Voss uppmärksammar på sin blogg en underbar dansk facebookkampanj som jag genast började delta i:

"Danmarks nye Integrationsminister vill inte integrera nya danskar - han vill assimiliera alla. 

Så därför startades denna briljanta Facebookkampanj... 

Den går ut på atta alla byter ut sin ansiktsbild (eller vad det nu heter på Fejjan) till Sørens. Så blir alla assimilerade enligt Pindska mått mätt! 

Nästa steg är kommande val, där det gäller att se till att Dansk Folkeparti inte blir tungan på vågen, så kan Danmark äntligen åter bli ett hederligt land av det som danskar är : goda, glada och underbara människor :-))))) - nå inte alla såklart, men de flesta."  

Så här skriver danskarna själva på sin facebooksida:
Vi vil gerne vise Søren Pind hvor kedelig et land er når alle er assimilerede. Derfor opfordrer vi alle til at skifte deres profilbillede ud med Søren Pind.

English:
The new Danish Secretary of Integration, Søren Pind, immediately made the statement that he didn't want the immigrants of Denmark to be integrated in danish society, but that he wanted them to be assimilated. To show Søren Pind how boring a country without diversity and space for multiple cultures would be, we would ask everyone to change their profile photo to Søren Pind.

          Gå med i kampanjen här!  Join the campaign here!

Bifogar denna oscarsbelönade tyska kortfilm, inspelad i Berlin 1993:

Schwarzfahrer är en ordlek, som inte riktigt kommer fram i den engelska översättningen av filmen, Black Rider.   

Precis som i Sverige kallas svatjobbare i Tyskland för Schwarzarbeiter. 

När man åker spårvagn utan at lösa biljett, kallas man i Tyskland för Schwarzfahrer, svartåkare. 

I denna film får ordet en dubbelbottnad betydelse.

Hämnden - ett nytt filmiskt mästerverk av Susanne Bier

Igår såg jag Susanne Biers nya film Hämnden på bio. Utan att avslöja för mycket av handlingen, beskriver filmen hat, skuld, besvikelse, förlåtelse och sorg, men också människans hämndbegär. Det låter tungt, och det är också denna spännande och gripande film. Mikael Persbrandt gör här en av sina bästa roller. Framför allt fascinerades jag av de duktiga barnskådespelarna. När filmen är slut, värker det i hela kroppen!

Hämnden är helt i klass med Susanne Biers tidigare filmer Efter Bröllopet och Bröder. Precis som Efter Bröllopet skickas även Hämnden in till Hollywood som Danmarks oscarsbidrag, och jag tror att filmen har goda chanser att bli nominerad och få en av de åtråvärda statyetterna.

Här Expressens recension av filmen.

Här Göteborgs-Postens recension

Här intervjuas Susanne Bier om filmen:



Filmens trailer:




Se den på bio NU!

Trick or treat? Godis eller bus?

På söndag firas Halloween i USA, denna högtid som irländska och skotska immigranter tog med sig under nöd- och svältåren på 1840-talet. Till Sverige kom firandet i början på 1990-talet, främst genom hård marknadsföring av detaljhandeln. Halloween, som i USA alltid infaller den siste oktober, firas i Sverige sista oktoberhelgen, som också råkar vara lönehelg. Till skillnad mot USA finns här ingen folklig förankring för firandet, utan är ett rent kommersiellt jippo.

I USA däremot tas Halloween på yttersta allvar. Det ordnas Halloweenpartyn överallt. Nästan alla barn springer omkring i grannskapet och hotar med bus eller godis. TV-kanalerna sänder skräckfilmer dygnet runt.

Eftersom jag har haft Danmark-tema här på bloggen de senaste två veckorna, vill jag här presentera min danska favoritskräckfilm, Nattevagten från 1994; med Nicolaj Coster-Waldau, Kim Bodnia och Sofie Gråbøl. Sofie kan just nu ses som kommissarie Sarah Lund i tv-serien Brottet, och Kim Bodnia är i Sverige mest känd från filmen "Pusher". Filmen blev en stor biosuccé i Europa. Amerikanare ser som bekant inte på utländska textade filmer, hur bra dom än är, utan gjorde som vanligt en remake av filmen 1997, med Ewan McGregor,  Nick Nolte och Patricia Arquette. Här är dock några scener ur originalversionen: 





Min svenska favoritskräckis är Låt den rätte komma in från 2008, efter John Ajvide Lindqvists roman med samma namn. Den har bl.a. vunnit pris som bästa film vid Robert DeNiros Tribeca Film Festival i New York, och den har sålts till över 50 länder. En remake är under inspelning i New Mexico. Det skall bli intressant att se om den är bättre eller sämre än originalet. Filmen är inspelad i Stockholmsförorten Blackeberg, där min yngsta dotter bor. När jag var på besök där senast, gjorde jag en liten vandring genom stadsdelen och kände igen flera miljöer ur filmen.




Till sist min allra första skräckfilm i sin helhet: Nosferatu av F.W. Murnau från 1922. Jag tror jag måste ha varit i tioårsåldern, när jag smygtittade sent på natten, gömd bakom mina föräldrars tv-soffa. Idag skulle väl inga barn i den åldern bli skrämda av den, men då, i slutet på 60-talet med endast några få tv-kanaler, var detta väldigt spännande. Nosferatu var totalförbjuden i Sverige, men har på senare år visats på TV.

Med Bruce Springsteen till Strøget och Lille Havfruen till Shanghai

Tänk på att Du kan klicka på alla rödmärkta rubriker för länkar!

Strøget

Jag såg aldrig Bruce Springsteen, men han lär alldeles säkert ha spelat här 1988:




Det Kongelige Bibliotek

Utsikt över Christianshavn:

David staty av Michelangelo:

Maersk-huset:

Minnesmärke över fallna danska soldater under Nazi-ockupationen 1940-1945

Den lilla sjöjungfrun via live web cam från the Danish Pavillion vid Världsutställningen i Shanghai:

Med Bob Dylan in Copenhagen

Klicka på bilderna för större format!

Den som besöker Köpenhamn har ett måste: att besöka Nationalgalleriet, Statens Museum For Kunst. Det är en av de vackraste konstmuseerna jag har sett. Den äldsta byggnaden är från 1896. Museet har senare utvidgats 1970 och 1998. I museets nuvarande utförande befinner sig delar av den tidigare fasaden innanför påbyggnaderna från 1990-talet.

Just nu finns det en utställning med oljemålningar av Bob Dylan, "The Brazil Series". Bob Dylan har själv valt att ställa ut på Statens Museum for Kunst i Köpenhamn. Det har retat gallfeber på den amerikanska konstvärlden. Men Dylan har själv varit med och valt museum när han debuterar som bildkonstnär på de stora scenerna. Som musiker har Dylan skapat bilder med sina ord, rytmer och melodier i snart 50 år. Som konstnär gör han samma sak med olja och akryl.

Jag blev inte särskilt imponerad av Dylans tavlor. Faktum är att jag blev rejält besviken, och som tur var, fanns där också en utställning med teckningar av Pablo Picasso.

Men jag är ingen konstexpert, och smaken är som baken; delad. Det var fotografiförbud i Dylan-utställningen.
 
Så här recenserar GP:s Mikael van Reis utställningen.

Här Bilder när Dylan saknar ord, från Helsingborgs Dagblad.

Här en recension av Sydsvenska dagbladet.

 Här sågar Dagens Nyheter Bob Dylan-utställningen jäms med knäna.

Jag verkligen rekommenderar ett besök på Nationalgalleriet. Fantastiska utställningar, underbar miljö, fin restaurang och omgivande park.

Danmarks egen Lars Ohly eller "Skidegodt, Erich!"

När jag var i Köpenhamn nyligen var detta politiska snackisen i alla medier: Ole Sohn, ledaren för Socialistisk Folkeparti, har under många år stött DDR och tagit emot pengar av Sovjetunionen, ända fram till murens fall 1989.

Från 1987 till 1991 ledde Sohn Danmarks kommunistiske parti (DKP), och han var allmänt lojal med Östblocket fram till dess kollaps. Ole Sohn var med vid  DDR:s 40-årsjubileum 1989 där han  prisade dess ”säkerställande av en rad grundläggande mänskliga rättigheter” och diktaturens roll för ”fred, säkerhet och avspänning i Europa”.

I fredags kom det fram att Sohn  sex dagar efter Berlinmurens fall, försäkrat DDR-regimen om DKP:s fulla stöd när det gällde att förhindra en återförening av Tyskland.

Och i söndags påmindes om att DKP fått stora belopp från Öst ända fram till slutet. I de ryska rullorna stod hans namn nedtecknat som mottagare av sammanlagt 5,2 miljoner danska kronor, något Sohn dock förnekar.

20 år senare trodde man kanske att allt var glömt i den vänster där forna fiendefraktioner allt oftare samarbetar.

I måndags pressades Sohn att be om förlåtelse. Trots att vare sig hans partikamrater i SF eller vännerna i Socialdemokraterna egentligen krävt det. Vänstern vill lägga historien bakom sig, men Sohn tycks i alla fall veta nu att den alltid kommer i kapp.

Press: Ole Sohn imod tysk genforening

Se de afslørende kvitteringer fra Moskva - Her er beviserne, Ole Sohn


De sovjetiska blodspengarna spökar ännu






Från min barndoms DDR-TV minns jag de danska Olsen Banden-filmerna.  

De var otroligt populära och sändes i östtysk TV om och om igen. Jag tror att jag sett varenda film i serien, som var förlagan till de svenska filmerna om Jönsson-Ligan. Naturligtvis dubbade även DDR-TV alla sina filmer till tyska.

Oktoberpromenad i Köpenhamn

 Tänk på att Du kan klicka på alla rödmärkta rubriker för länkar!

Dannebroen :

Ett av inslagen under Köpenhamns kulturnatt:

 

Boltens gård, ett stenkast från Kongens Nytorv. Här ligger Nordens bästa belgobar "Den tatoverede Enke", och här använder man det belgiska ölet även i matlagningen. Dyrt men utsökt, utöver det vanliga!

Rekommenderas!

Nationalmuseet som just nu har en specialutställning om Drottning Margrethe och arkeologin:

 Parlamentet Christiansborg, Folketinget

Kung Christian IX

Christiansborg med Börsen till vänster

                                                       

 Nyhavn:

Det Kongelige Teater, Danmarks nationalscen:

Vaktavlösning på Amalienborg:

Är du med i facebook kan du se hela mitt fotoalbum från mitt Köpenhamnsbesök här!

Rex Gildo och  Vivi Bach. in Ko-Ko-Kopenhagen: Vivi var en av dom populäraste programledarna för nöjesprogram i tysk TV på 1960- och 70-talet.