Visar inlägg med etikett GIFF2013. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett GIFF2013. Visa alla inlägg

tisdag 5 februari 2013

Mina 5-i-topp-filmer vid årets Göteborg International Film Festival


Kön inför Purge (Utrensning) utanför ett slutsålt Draken i måndags


Ännu en filmfestival är slut. Jag känner mig fortfarande vimmelkantig efter denna berg-och-dalbana av intryck och känslor. Tjugotvå spelfilmer och dokumentärer hade jag valt ut bland hundratals filmer från ett drygt 80-tal länder. Just att få uppleva film från länder man aldrig ser något ifrån i vanliga fall, som aldrig kommer upp på biorepertoaren - det är det finaste med denna "folkfest" som jag besökt ända sedan 1979 då det hela startade. Och folkfest är det! Under de elva dagarna som festivalen pågår verkar hela Göteborg gå på bio. Man träffar andra cineaster under och mellan visningarna, berättar om varandras filmer över en öl på puben efteråt.


När jag gått igenom mina filmer så här efteråt har jag upptäckt att en majoritet av dem är europeiska. Jag kan inte förklara varför, eftersom jag tidigare år alltid haft med filmer från alla kontinenter. Jag får skylla på tablån och mitt arbetsschema. De första sju dagarna arbetade jag heltid och kunde bara se en eller två filmer på kvällstid efter jobbet. Nästa år kanske man ska ta semester?

Innan filmen börjar visas alltid en vignette. Nedan årets som jag nu sett 22 gånger: 









Här är mina TOP-5 filmer i år: 

Om du klickar på filmens titel kan du se trailer, min recension m.m.

1. Jakten, Danmark
Regi: Thomas Vinterberg
med Mads Mikkelsen och Alexandra Rapaport


2. Kapringen, Danmark
Regi: Tobias Lindholm
med Johan Philip Asbæk och Søren Malling


3. Purge (Utrensning), Finland
Regi: Antti Jokinen
med Laura Birn och Peter Franzén


Regi: Kathryn Bigelow
med Jessica Chastain och Fares Fares


5. Cloclo (My Way), Frankrike
Regi: Florent-Emilio Siri
med Jérémie Renier




Bästa dokumentär: Los Increibles, Spanien
Regi: David Valero





Fler inlägg från årets filmfestival hittar du om du klickar på etiketten GIFF2013 nedan:

Djeca: Children of Sarajevo - Göteborg International Film Festival









Regi: Aida Begic, Tyskland/Frankrike/Bosnien & Hercegovina/Turkiet, 2012



"Efter fina Snow som var nominerad till The Ingmar Bergman International Debut Award vid GIFF 2009, fortsätter regissören Aida Begic att skildra Balkankrigets konsekvenser. Djeca: Children of Sarajevo handlar om några av alla de barn som blev föräldralösa i samband med kriget. 

Rahima jobbar långa dagar i ett restaurangkök för att försörja sig och sin tonårsbror Nedim. Hon kämpar för att hålla sin rotlöse bror borta från trubbel och måste dessutom kunna visa de sociala myndigheterna att hon klarar av att hantera Nedims diabetes, annars är det raka vägen tillbaka till barnhemmet. 

Marija Pikic är lysande som Rahima, såväl bitter och sammanbiten som slagfärdig och charmig, stoiskt kämpande trots hopplösa villkor i ett genomkorrupt samhälle.

En av 2012 års mest oförglömliga Cannespremiärer."

-Marit Kapla, GIFF-






Marija Pikic gör en fin rollprestation som Rahima i detta efterkrigsdrama i Sarajevo. Föräldrarlös försöker hon och hennes minderåriga bror överleva i ett av kriminalitet och korruption sargat land, med värdigheten i behåll. Minnena från krypskyttar, död och förödelse kan hon inte bli av med. men hon visar på en stark inre styrka och tro som hjälper henne att överleva och se framåt. En viktig historia att berätta, föra vidare och aldrig glömma. 


Betyg: tre kråkor



Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013

Purge (Utrensning) - Göteborg International Film Festival






Regi: Antti Jokinen, Finland, 2012


"Den finska författaren Sofi Oksanens roman  Utrensning vann Nordiska rådets litteraturpris 2010 och har översatts till över 40 språk. Den är en mästerlig släktkrönika om de estländska systrarna Aliide och Ingel och deras liv efter Sovjetunionens maktövertagande. 

Musikvideoregissören Antti Jokinen tog paus från Hollywoodkarriären för att göra denna filmatisering som blivit en publikframgång i Finland. Historien börjar 1994 när Aliide hittar en avtuppad tjej i trasiga och smutsiga kläder på gårdsplanen. 

Det visar sig vara hennes syster Ingels dotterdotter. I återblickar gestaltar filmen hur kommunistdiktaturens förtryck påverkar vanliga människors liv och fortplantar sig till ett familjedrama där såren är oläkta ännu ett halvsekel senare."

Finlands Oscarbidrag.

-Marit Kapla, GIFF-






Denna film knockade mig totalt i all sin råhet och brutalitet. Tankarna för i början till Moodysons Lilja forever men utvecklar sig snart till en bred släktkrönika och skildringen av de sovjetiska kommunisternas utrensning i Baltikum efter andra världkrigets slut. Ohyggligt brutala tortyrscener mot "folkets fiender". En historielektion med hjälp av storslaget skådespel. Det kan inte bli mindre än full pott - jag tror att det här är den bästa finska filmen jag sett någonsin. 

Betyg: fem kråkor


Så här tyckte Hollywood Reporter

Sofi Oksanens officiella hemsida


Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013

Our Children - Göteborg International Film Festival






Regi: Joachim Lafosse, Frankrike/Belgien/Schweiz/Luxemburg, 2012


"I öppningsbilden bärs fyra små kistor ombord på ett flygplan. Inte olikt Michael Haneke i bioaktuella Amour klargör regissören Joachim Lafosse omedelbart att det blir en plågsam färd mot ett ofrånkomligt slut. 

När det fattiga unga paret Murielle och Mounir flyttar in hos Mounirs rike och dominante styvfar doktor Pinget inleds en destruktiv spiral där den unga modern bryts ner steg för steg. Fallet ner i depressionens avgrund slutar på värsta tänkbara sätt. 

Skådespelarna Émilie Dequennes (Rosetta) och Tahir Rahims (En profet) vibrerande rolltolkningar gör det verklighetsbaserade dramat till en av årets mest oförglömliga filmupplevelser."

Belgiens Oscarbidrag.

-Jonas Holmberg, GIFF-







Mycket bra skådespel där vi följer denna tregedi från första förälskelsen till det fruktansvärt tragiska slutet, förorsakad av psykisk sjukdom och isolation. Även Niels Arestrup visar här vilken bra skådespelare han är. En film man inte blir glad av, men det behöver man ju inte alltid bli. Mycket bra, fyra kråkor. 



Så här tyckte Hollywood Reporter 


Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013

Grenzgänger - Göteborg International Film Festival






Regi: Florian Flicker, Österrike, 2012




"Florian Flickers tredje film är ett utpräglat triangeldrama. Den utspelas i början av 2000-talet, under tiden innan de forna öststaterna blev medlemmar i EU och man ännu smugglade människor från öst till väst via Österrike. 

Vi följer en falsk krogägare som egentligen är människosmugglare och hans slovakiska hustru som själv, några år tidigare, varit hans kund. Nu uppmuntrar han hustrun att förföra en ung polisman som blivit kär i henne för att ha det lättare med nästa leverans. 

Problem uppstår när kärlekens gnista tänds på båda sidor. På ett logiskt, nästan gammalmodigt, sätt binder Flicker skickligt samman nutid och tillbakablickar. Filmens styrka är tempot och de trovärdigt porträtterade karaktärerna."

-Midhat ”Ajan” Ajanovic, GIFF-







Jag gillar filmer i lågt tempo, som växer och bygger upp handlingen allt eftersom. Lågmält och fint skådespel, ett triangeldrama som jag skulle vilja kalla "road movie" utan road - den är ersatt av vattenvägar i flodslätterna mellan Österrike och Tjeckien. 



Betyg: tre kråkor



Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013

Reality - Göteborg International Film Festival





Regi: Matteo Garrone, Italien, 2012


"2008 vann Matteo Garrone juryns stora pris i Cannes för den krassa Gomorra om Neapels organiserade kriminalitet. I fjol mottog han samma pris för ännu en neapolitansk nutidsskildring. Tonen är den här gången lättare, men samhällskritiken är fortfarande hård. 

Reality följer en fiskhandlare (Aniello Arena), som blir besatt av att få en roll i italienska Big Brother. När tankarna på en framtid som kändis tar över, mister han förmågan att skilja mellan fantasi och verklighet. 

Aniello Arena gestaltar detta med stor känsla för både det roliga och det tragiska i den envisa drömmarens öde, och Garrones visuellt förförande film kombinerar dramat från det lokala torget med flera överdådiga sekvenser från både Cinecittà och Colosseum."

-Eva Novrup Redvall, GIFF-






Jag hade höga förväntningar efter Matteo Garrones utmärkta film Gomorra, men blev väldigt besviken. Reality skall väl föreställa ett slags samhällskritik mot skit-tv som Big Brother och liknande fördummande dokusåpor. Det hade kunnat göras med mycket mer bett och finess, och om den inte hade varit så lång. Gääääsp. Tack vare kostym och dekor blev det ett godkänt i alla fall. 


Betyg: två kråkor (godkänd)




Så här tyckte Indie WireThe Telegraph och The Guardian

Så här tyckte tittarna på Rotten Tomatoes




Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013

Kapringen - Göteborg International Film Festival







Regi: Tobias Lindholm, Danmark, 2012

Det danska fraktfartyget M/S Rozen är på väg till Indien och den gladlynte kocken Mikkel ser fram emot att få mönstra av och resa hem till familjen. Då blir skeppet kapat av somaliska pirater. Filmen följer växelvis besättningens umbäranden ombord och rederiets vd som med tilltagande, undertryckt panik förhandlar med piraterna från sitt danska styrelserum. 

Regissören Tobias Lindholm, som även skrivit manus till Jakten, arbetar här vidare i samma realistiska stil som i debutfilmen R, regisserad tillsammans med Michael Noer. Proffsförhandlaren som kallas in som expert är även i verkligheten rådgivare vid fartygskapningar. Gastkramande! 

Och Johan Philip Asbæk och Søren Malling briljerar i rollerna som Mikkel och vd:n Peter.

-Marit Kapla, GIFF-







Kapringen är min andra femma denna filmfestival, och av någon anledning är också den dansk. En otroligt tät och spännande film från början till slut. Briljant skådespel som förmedlar den rädsla och ångest som det innebär att vara fånge på en båt, och vara helt utlämnad åt sina kidnappares välvilja, skenavrättningar och lynniga humör. För besättningen förändras livet för alltid. Se denna utmärkta danska thriller när den kommer på bio eller dvd. Filmen valdes av festivalpubliken till årets bästa nordiska film. 



Betyg: fem kråkor








Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013

måndag 4 februari 2013

Berberian Sound Studio - Göteborg International Film Festival






Regi: Peter Strickland, Storbritannien/Tyskland/Australien, 2012

I den italienska Berberian Sound Studio ljudläggs bara de allra värsta B-filmerna. Det är en klaustrofobisk och märklig plats. Hit kommer 1976 en naiv och blyg ljudtekniker från den engelska landsorten. Gilderoy, skickligt gestaltad av Toby Jones, har fått jobbet att göra ljudmixen till en ny film av skräckfilmsmästaren Santini. 

Han hamnar mitt i ett pågående kaos med bittra aktriser, odugliga tekniker och ständig penningbrist. Peter Strickland debuterade med Katalin Varga 2009. Berberian Sound Studio är hans andra film och har jämförts med både Bergman och Lynch. 

En svart thrillerkomedi om filmskapandets magi i en tid när teknologin fortfarande var analog.

-Freddy Olsson, GIFF-








Betyg: fyra kråkor: 



Så här tyckte The Guardian och så här tyckte tittarna på Rotten Tomatoes

Filmens Facebooksida


Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013

Everybody In Our Family - Göteborg International Film Festival






Regi: Radu Jude, Rumänien, 2012


En film gjord i den typiska rumänska realistiska stilen vilket är att betraktas som en kvalitetsgaranti. Dynamiskt, starkt och autentiskt är ord som beskriver denna debut som tar upp ett angeläget ämne. En frånskild pappa som kämpar för sin rätt att umgås med sin dotter. 

Handlingen utspelar sig under en dag när den frånskilde Marius skall tillbringa en helg med sin dotter Sofia. Men redan från början är det klart att något kommer att gå snett. Jude berättar sin story i ett furiöst tempo med ständiga omstarter, perspektivväxlingar och svettiga närbilder. 

Bland många kvaliteter i denna film förtjänar en att betonas  den fenomenala skådespelarinsatsen av femåriga Sofia Nicolaescu. Filmen var en värdig vinnare på Sarajevos filmfestival.

-Midhat "Ajan" Ajanovic, GIFF-






Skickligt uppbyggt drama som börjar fint med frånskilde pappan som ser fram emot några gemensamma dagar med sin dotter. Undan för undan byggs en alltmer hotfull och obehaglig stämning upp som slutar i totalt kaos och amoklöpande känslosvall. Femåriga Sofia Nicolaescu är oerhört bra. Jag hoppas att flickan haft förstående och kompetent vuxen personal omkring sig under inspelningen för att bearbeta handlingen. Föräldrarna i filmen gör nämligen samma misstag som så många andra skilsmässopar: de använder barnet som bollträ för att såra varandra, och här blir det riktigt kusligt. 



Så här tyckte Hollywood Reporter och Variety



Betyg: fyra fyrar






Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013

Final Cut: Ladies and Gentlemen - Göteborg International Film Festival








Regi: György Pálfi, Ungern, 2012




Kan man koncentrera hela filmhistorien till en enda film? Det är i alla fall vad György Pálfi försökt sig på med denna makalösa montagefilm. Efter tre långa år i klipprummet har han valt ut 1500 klipp från 450 filmer och klistrat ihop dem till en halsbrytande kärlekshistoria som innehåller alla typiska ingredienser: det gulliga mötet, uppvaktningen, missförstånden och den avslutande kyssen. 

Det blir en hisnande stjärnparad där Audrey Hepburn, Liv Ullman, Marilyn Monroe och hundratals andra spelar Kvinnan, och en lika lång rad manliga skådespelare spelar Mannen. En rad Bergmanfilmer hinner flimra förbi bland alla filmklassiker, från Lumière till Avatar. The Final Cut är ett konstant underhållande mingelparty för cineasten och en flärdfull stiluppvisning för esteten.

-Jonas Holmberg, GIFF-



Det här måste vara en av världens kortaste filmtrailers:




En 90-minuters kavalkad av perfekt ihopsatta filmsnuttar. Många kända scener ur fimhistorien flimrar förbi. Snyggt gjort och ett måste för varje cineast. Förstår vilket otroligt jobb det ligger bakom, men till slut blev det lite too much. Jag vinglade ur biosalongen alldeles yr och vimmelkantig. 




Betyg: tre kråkor






Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013

söndag 3 februari 2013

Cloclo - Göteborg International Film Festival





Regi: Florent-Emilio Siri, Frankrike, 2012


Claude François är för oss i Sverige på sin höjd känd som mannen som skrev Frank Sinatras odödliga hit My Way. I Frankrike är han däremot en popstjärna med nationell ikonstatus fullt jämförbar med samtida The Beatles. 

När det nu har blivit dags att göra film av François minst sagt innehållsrika liv sparas det heller inte på krutet. Produktionsdesign, scenografi och kostym håller högsta klass och en lång rad välkoreograferade sång- och dansnummer gör detta till en fest för både ögon och öron. 

Bröderna Dardennes favoritaktör Jérémie Renier  har här fått något helt annat att bita i, men han övertygar som vanligt stort. Denna gång som en excentrisk diva vars förhållande till allt och alla minst sagt är komplicerat. 

En sprudlande smällkaramell till film som gjort stor publiksuccé på hemmaplan.

-Johan Blomqvist, GIFF-








Filmen är en fröjd för såväl ögat som örat för alla frankofiler och älskare av 60- och 70-talsschlager. Renier är otroligt bra som pojken som växer upp i Egypten och blir Frankrikes största superstjärna genom tiderna. Sällan har en människa med närmast sjukligt kontrollbehov skildrats så väl som här. Hela hans liv genomsyras av en längtan att få bekräftelse och kärlek av sin far. 

Innerst inne en olycklig människa med kontrollbehov som leder till svårigheter i relationer till kvinnor. Hans första äktenskap med France Gall misslyckas - liksom många andra efteråt. En färgsprakande och musikalisk film med mycket bra skådespelare över lag. Nästan en femma! 


Betyg: fyra kråkor





Så här tyckte tittarna på Rotten Tomatoes



Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013

In the Darkroom - Göteborg International Film Festival





Regi: Nadav Schirman, Finland/Tyskland/Israel, 2012




Magdalena Kopp var en av de mest eftersökta terroristerna under den tyska vänsterns våldsammaste tid. Hon växte upp i en liten bayersk småstad, kom till Berlin på 60-talet och hamnade i vänsterkretsar. Det var här hon mötte Carlos, Schakalen, dåtidens mest beryktade terrorist.

Hon blev en del av Röda Armé-fraktionen och medverkade i aktioner i bland annat Tyskland och Frankrike. Ständigt på flykt hamnade hon till slut i Syrien, det enda land som ville ge henne och Carlos beskydd. 

Filmen handlar också om hennes föräldraskap. Hon hade en dotter sedan tidigare, och fick ytterligare en med Carlos. I en av filmens starkaste scener återser hon sin pappa i ett franskt fängelse efter 20 år. Väldigt bra filmmaterial och foto.

-Freddy Olsson, GIFF-







Ett intressant tidsdokument om vänsterterrorismen på 1960-, 70- och 80-talen. Myten om Carlos, sjakalen kläs av fullständigt. I slutet av hans karriär bombade han för pengar - vare sig det var för Ceaucescu, Gaddafi eller Assad. Gripande vittnesmål av deras gemensamma dotter - från hennes uppväxt i Venezuela till mötet med sin far på fängelset i Paris. De hade inte setts på tjugo år. Magdalena Kopp verkar närmast har varit förblindad i sin kärlek till Carlos, trots att hon bevittnat kallhamrade mord som han begått. 


Betyg: tre kråkor





Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013

lördag 2 februari 2013

No - Göteborg International Film Festival






Regi: Pablo Larraín, USA/Chile, 2012





"År 1988 kände sig Chiles president Augusto Pinochet tvingad av den internationella opinionen att låta folket rösta om hans framtid vid makten. Det blev alltså, smått häpnadsväckande, möjligt att rösta nej till militärdiktaturen. Formellt fick nej-sidan och ja-sidan 15 minuter vardera varje dag till sina tv-kampanjer.

 I praktiken förfogade förstås ja-sidan över all övrig tv-tid samt hela diktaturens maktapparat. Den mexikanske skådespelaren Gael García Bernal, som gästade GIFF 2008, gör en av sina allra finaste prestationer i rollen som den framgångsrike reklamare som får i uppdrag att skapa nej-sidans kampanj. 

Larraíns sista del i trilogin om Pinochet-åren är andlöst spännande och på ett fullständigt kongenialt sätt visuellt präglad av 80-talets VHS-estetik. 

Chiles Oscarbidrag."

-Marit Kapla, GIFF-






Gael Garcia Bernal agerar mycket bra i denna halvdokumentär som innehåller många klipp från militärkuppen 1973 som jag kommer så väl ihåg. En viktig film, och samtidigt ett tidsdokument. Spännande men innehåller också mycket galghumor. 

Betyg: fyra kråkor





Så här tyckte tittarna på Rotten Tomatoes


Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013

Dödslistan - Göteborg International Film Festival





Regi: Volker Schlöndorff, Tyskland/Frankrike, 2012



"År 1941 sköt franska motståndsmän ihjäl en tysk officer i Nantes. Som vedergällning för dådet lät nazisterna avrätta 48 franska krigsfångar på en och samma dag, bland dem blott 17-årige Guy Môquet, vars rörande avskedsbrev till sin familj är obligatorisk läsning för alla franska skolbarn. 

Den tyske mästerregissören Volker Schlöndorff (Blecktrumman), bygger sitt manus på texter och vittnesmål från bland andra den tyske författaren Ernst Jünger, som i filmen spelas av Ulrich Matthes. En välspelad och värdig krigsfilm där det största dramat utspelar sig i samvetet hos de franska ämbetsmän som var satta att samarbeta med tyskarna."

-Marit Kapla, GIFF-






En rörande film om motstånd, medlöperi, civilkurage (eller snarare bristen på den). Det var Adolf Hitler personligen som beordrade massavrättningen, och varken det lokala tyska styret eller den franska marionettregeringen, dess myndigheter och polis vågade motsätta sig ordern. De 48 fångarnas avsked inför avrättningen är hjärtskärande. 


Betyg: tre kråkor


Så här tyckte Hollywood Reporter  och Variety.


Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013 här. 

Smokin´Fish - Göteborg International Film Festival









Regi: Luke Griswold-Tergis, Cory Mann, USA/Kanada, 2011



"Unge Cory är till hälften Tlingitindian och har till största delen växt upp med sin mammas indianska släkt i sydöstra Alaska. Där vårdas fortfarande de indianska traditionerna. Större delen av året lever Cory ett modernt liv och driver sitt eget företag som säljer kläder och tyger med traditionella indianmönster - tillverkade i Sydostasien på postorder. 

Två månader om året kallar vildmarksådran och då drar han norrut dit han växte upp för att fiska och, enligt gammal tradition, röka fångsten. Filmen skildrar både Tlingitindianernas historia och Corys egen uppväxt. 

En berättelse befriad från all nostalgi kring urbefolkningens umbäranden istället ett starkt porträtt av en alternativ västerländsk livsstil vi sällan ser skildrad. Mycket bra regidebut!"

-Ulf Sigvardson, GIFF-






Mycket bra skildring av Tlingitindianernas levnadsvillkor i dagens Alaska, med fantastiska naturbilder. Med Corys och hans familjs berättelser går dokumentären även bakåt i historien, och illustrerar de första möten mellan indianerna och ryssarna. De flesta dukade under av sjukdomar som mässling. När ryssarna kom bestod tlingitstammen av 15.000 människor, trettio år senare var de bara 700. Intressant och lärorik dokumentär. 


Betyg: fyra kråkor





Filmens Facebooksida



Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013 här. 

fredag 1 februari 2013

Los Increibles - Göteborg International Film Festival





Regi: David Valero, Spanien, 2012



"Regissören David Valero tar fasta på att de verkliga superhjältarna finns mitt ibland oss. De tre människor han följer, på mycket nära håll, utkämpar sina egna privata fajter i den odramatiska, men ändå så dramatiska vardagen. 

Juan har förlorat sin arm, och i förlängningen sitt äktenskap, i en bilolycka. Nu har han bestämt sig för att ta sig ur depressionen med hjälp av en elektrisk protes och kontaktannonser. 

94-åriga stålmormor Maria överraskar släkten med sin espri varje dag. 

Joanna måste ta sig igenom dagarna med man och två små flickor även efter beskedet om att hon har obotlig cancer. 

De tre historierna flätas samman och korsbefruktar varandra genom suverän klippning."

-Karoline Eriksson, GIFF-








Mycket finstämd dokumentär om tre personer som verkligen är vardagshjältar, bra klippning och musik. Människor vars personligheter träder fram när deras livsöden skildras. Filmen berörde mitt hjärta, men det blev aldrig kladdigt eller smetigt. Mycket sevärd och jag är riktigt glad över att jag valde denna visning. 

Betyg: fyra kråkor




Så här tyckte Variety om filmen.


Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013 här. 

Zwei Leben - Göteborg International Film Festival



Zwei Leben


Regi: Georg Maas, Norge/Tyskland, 2012


"De norska kvinnor som fick barn med tyska soldater under andra världskriget tvingades i vissa fall lämna bort dem till särskilda ariska barnhem i Tyskland. Den östtyska säkerhetstjänsten Stasi utnyttjade kallhamrat de här avkapade familjebanden i slutet på 1960-talet och skickade in falska tyskebarn som infiltratörer i norska familjer.

Katrine är en av dem som levt dubbelliv i Norge i flera decennier. När muren faller i Berlin 1989 öppnas Stasis arkiv och marken börjar gunga under hennes fötter. Zwei Leben är en riktigt spännande historia med moralisk klangbotten och toppskådespeleri av Juliane Köhler (Ingenstans i Afrika), Sven Nordin och inte minst Liv Ullman i sin andra långfilmsroll efter Ingmar Bergmans Saraband."

-Marit Kapla, GIFF-







Juliane Köhler är trovärdig som både offer och förövare. Filmen skildrar hur infernaliskt uträknande den östtyska säkerhetstjänsten Stasi värvade och handskade med sina spioner. Angiveriet var en av samhällets stöttepelare i gamla DDR. 

Plus: Filmen skildrar inte bara förövarens gärningar utan även dennes bakgrund och bevekelsegrunder. Många IM hade helt enkelt inget eget val. 

Minus: För mycket anpassad till TV-formatet med snabba klipp. Allt som allt en trea. 

Roligt att se Liv Ullman igen. De tyska huvudpersonerna Juliane Köhler och Ken Duken tog intensiva lektioner i norska före inspelningen, berättade regissören efter visningen. 

Dialogerna är omväxlande tyska/norska vilket gör filmen mer trovärdig. Efter murens fall och DDR:s sammanbrott öppnades arkiven. Då  uppdagades det att runt 500 ungdomar slussades in i norska familjer under förespegling att de skulle vara deras barn, så kallade "tyskebarn". Detta var nytt för mig - även det faktum att mödrarna spärrades in i läger upp till två år efter kriget av de norska myndigheterna. 



Betyg: tre kråkor






Regissör Georg Maas var närvarande vid visningen.

Regissör Georg Maas/ Foto: Christian Schickhardt




Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013 här. 

Paradies: Liebe - Göteborg International Film Festival






Regi: Ulrich Seidl, Tyskland/Frankrike/Österrike, 2012



"Ulrich Seidls osentimentala samtidsskildringar har visats ofta på GIFF alltsedan retrospektiven av hans filmer 2002 i samband med premiären av Hunddagar. Domen över mänskligheten är karaktäristiskt hård i den här första filmen i en trilogi om begreppen tro, hopp och kärlek. 

Medelålders, överviktiga Teresa (en fantastisk Margarete Tiesel) lämnar sitt trista österrikiska vardagsliv och reser till ett semesterparadis i Kenya. En landsmaninna inviger henne i en värld där hon äntligen kan känna sig åtrådd och leva ut sexuella begär utan att bli kritiserad. 

Men glädjen solkas när de lokala kavaljererna börjar kräva ersättning. Två grupper som traditionellt har förtryckts av den vite mannen, exploaterar glädjelöst varandra i hisnande vackert komponerade bilder. 

Obehagligt och oundgängligt."

-Marit Kapla, GIFF-







Margarete Tiesel är helt underbar som den kärlekstörstande Teresa på semesterresa i Afrika. Poolgossarna spelar sig själva, närvarande och intensivt. Som alltid väcker Seidels filmer frågor av existentiell karaktär hos betraktaren. Skrattet fastnar ofta i halsen. Skall man skratta? Är detta obehagligt, för utlämnande? Alla har vi våra schabloner och fördomar om andra, men kan det vara så att det bor en rasist i oss alla trots allt? En drabbande film som inte lämnar någon oberörd.



Betyg: fyra kråkor







Så här tyckte The Guardian och Indie Wire

Så här skriver Worldscinema

Så här tyckte tittarna på Rotten Tomatoes




Regissör och huvudrollsinnehavare medverkade vid visningen. 


Regissör Ulrich Seidel  och Margarete Tiesel (t.h.)/ Foto: Christian Schickhardt




Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013 här.