måndag 13 december 2010

Årskrönika 2010 - då Sverige åter hamnade på världskartan

Hör du också till dom som under en period bott, arbetat eller studerat utomlands, och irriterad dig över, att det ALDRIG är något om Sverige på nyheterna?

Lugn, i år har vi verkligen lyckats att sätta vårt fina kungarike på världskartan igen.

Fallet med kapten klänning föranledde brittiska The Guardian till denna intelligenta analys: Göran Lindberg and Sweden's dark side.


Hela våren och fram till sommaren gick världen i bröllopsyra. Kronprinsessan Victorias och Herr Daniel Westlings bröllop direktsändes till en miljonpublik över hela världen.


Ganska så snart dock bakslaget i form av boken Den motvillige monarken. Kungen pekas ut som ett skojfriskt partylejon. Han skall ha omgett sig med lättfotade och lättklädda damer på suspekta klubbar, ägd av medlemmar ur den stockholmska balkanmaffian. Bullerbü-fasaden krakelerade.



Kungens påstådda älskarinna Camilla Henemark reste från den ena tyska talkshowen till den andra, och försvarade sin kungliga affär. "Det var enbart en lek", och hon skulle aldrig ha fått betalt för sex, som tysk tv hade insinuerat.






Sedan följer "Cirkus Assange" med Wikiläckor och anklagelser om våldtäkt alternativt sexuellt ofredande. Detta inslag från Al Jazeera har redan blivit en klassiker:



I söndags visade SVT en utmärkt dokumentär, WikiLeaks - med läckan som vapen.

Mycket sevärd och nästan ett måste för alla som är utrikespolitiskt intresserade. Du kan se filmen t o m den 16 januari på SVT play i sin helhet här!

Det var länge sedan vi hade ett ministermord i Sverige, men i lördags genomfördes det första självmordsattentatet på svensk mark. Det är  inte första gången som svenska självmordsbombare miste livet i ett attentat. Läs om tidigare svenska självmordsattacker här.

Lördagens attentat har toppat nyheterna så gott som överallt. Det senaste är att spåren för till islamistiska kretsar i Luton i Storbritannien. 

Självmordsbombaren Taimour Abdulwahab är född i Irak och flyttade som 11-åring till Tranås. I vuxen ålder flyttade han till Storbritannien, där han radikaliserades.


Det känns tryggt och skönt att svensk-irakier idag samlades till en manifestation mot våld i Stockholm. Tillsammans med journalister och annat kringfolk bestod fredsaktionen av 50 personer.  

Jag kommer osökt att tänka på Mona Sahlins mantra inför valrörelsen, när hon gång på gång kommenterade regeringens insatser med orden: För lite, för sent!


Till sist vill jag inte undanhålla den senaste sensationella upptäckten inom vetenskapen, kanske ett kandidatämne för 2011 års nobelpris: Homosexuella vetenskapsmän har äntligen upptäckt den kristna genen! 

söndag 12 december 2010

Det strålar en stjärna - julstämning med dixieland & kammarkör

Mariakyrkan i Göteborg

Igår lyssnade jag på kammarkören Vox Magnas julkonsert i Mariakyrkan, ett stenkast från Nya Ullevi på andra sidan fattighusån.



Konserten hade rubriken "Det strålar en stjärna" och bestod av en samling traditionella julsånger från Sverige, Tyskland, Frankrike, Finland, Danmark och Storbritannien. Även vi i publiken fick lov att ge hals, närmare bestämt två gånger: Vid När juldagsmorgon glimmar och Dagen är kommen var det allsång. Det var en jättefin konsert som spred glädje och julstämning.








Konserten inleddes med Det är en ros utsprungen här framförd av Die jungen Tenöre:





Tidigare på dagen besökte jag den traditionella julmarknaden i Haga. Där stod fenomenala Sir Bourbon Dixieland Band och spred juljazzglädje, bl.a. med en hottad version av En sockerbagare här bor i staden. Ibland uppträder de på anrika Cotton Club i Hamburg, jazzkällaren med liveuppträdanden varje dag. Så här såg de ut igår:



lördag 11 december 2010

Dags att lägga ankan i ugnen?

Gunnebo slott i vinterskrud

Månadens krönika, publicerad i Mölndals-Posten 2010-12-08


Dags att lägga ankan i ugnen?

Vi är mitt i julförberedelsernas tid. För en gångs skull har vi fått en vit december. Låt oss hoppas att även julhelgen bjuder på snö och kyla - för barnens skull! I min barndom var det alltid snö till jul, jag åkte skridskor och släde varje dag. Eller, hur var det?

Härliga julmarknader på Gunnebo slott och uppe i Kvarnbyn hör för mig julen till, likaså julmarknaden på Liseberg. I år tycker jag att just den har en fadd bismak av geschäft. Att öppna jul på Liseberg den 12 november kan inte vara något annat än att: Här skall det krängas så mycket som möjligt, till så många som möjligt, och så dyrt det bara går! När tändes julbelysningen här i Mölndal förresten? Vart tog den hederliga skyltsöndagen vägen?

Jag vill absolut inte moralisera, men om julhandeln tänjs ut i samma takt i framtiden, börjar väl julmarknaderna i oktober nästa år? Skall vi slå vad om, att när julhandeln är över, har ett nytt försäljningsrekord slagits?

Mina barndoms jular hos mormor och morfar präglades av ett slags Carl Larsson-jul. Mormor slet i veckor, lutade sin egen lutfisk och hängde upp tomtegardiner. Det var absolut ingen överklass, morfar var götaverkare. Men till jul skulle det vara perfekt. Vi lade puzzle och spelade spel. För oss barn var det paradiset!

Det finns dock en "svensk" jultradition som jag, som kommer utifrån, fortfarande har lite svårt att förlika mig med. Varför i hela fridens namn bänkar sig halva befolkningen framför en show med Walt Disney-figurer, samma program år efter år?

Kalle Ankas jul sänder nämligen dåliga signaler till våra barn och ungdomar. Det går faktiskt inte att måla ett schackbräde med ett penseldrag. Inget skyddsombud i världen hade godkänt arbetsförhållandena som råder i Askungens rum. Och försök inte lura i mig att Janne Långbens dragkrok är godkänd av Transportstyrelsen. Spelet är över nu, kvacksalvare där! Är det inte dags för lite nyskapande i TV-huset på Gärdet?

Till sist vill jag önska alla en god jul! Stressa inte och se framförallt till att umgås med nära och kära. Efter jul kommer nyår, och efter nyår en ny Mölndalsrevy. Den har jag inte missat en enda gång sedan jag flyttade till Mölndal. Se där, alltid något gott att se fram emot.

Jag säger som Benjamin syrsa:
Från oss alla - till er alla: en riktig god jul!




Vill du läsa fler krönikor och andra alster ur Mölndals-Posten hittar du dom här!

tisdag 7 december 2010

Gogol Bordello in Gothenburg, yaaay!

Uppdaterad 2010-12-09: Gogol Bordellos konsert på Trädgår´n var en exceptionell musikupplevelse. Här blandas det friskt med punk, rock, rap och rytmer från Östeuropa, Balkan och Latinamerika. Tyvärr satt min envisa influensa kvar. Dansandet och sjungandet fick stå tillbaka till förmån för whiskeyhäng i baren och diskreta vickanden med tårna. Här kan du läsa GP:s recension, 4 fyrar!




På onsdag kväll inträffar en av årets musikaliska höjdpunkter i Göteborg: Balkanpunkarna  Gogol Bordello spelar på Trädgår´n, med musik som spränger alla gränser!

En konsert med Gogol Bordello är alltid något utöver det vanliga. I ett rasande tempo levererar bandet en blandning av kletzmer, flamenco, etno, punk, stand-up comedy och tvättbrädesolon!

Gogol Bordello har beskrivits som ett slagsmål mellan The Clash och The Pouges hämtat ur en filmscen av Emir Kusturica. Bandet bildades i New York under slutet av 90-talet och gjorde sig snabbt kända i undergroundkretsar för sina galna live-framträdanden.

2005 signade de med punkbolaget SideOneDummy Records och släppte Steve Albini-producerade plattan "Gypsy Punks: Underdog World Strike".

Nu släpper Gogol Bordello sitt nya album “Trans-Continental Hustle”. Det är bandets femte fullängdare, producerat av legendariske Rick Rubin (Slayer, Public Enemy, Johnny Cash, Red Hot Chili Peppers, AC/DC, System Of A Down, Jay-Z, Dixie Chicks, Justin Timberlake, Metallica, Gossip, The Avett Brothers mfl).

Nya albumet är en fortsättning på bandets kulturella powerhouse-resa med målet att förena och fira människan och livet. ”Trans-Continental Hustle” tar bland annat med oss till exotiska Brasilien dit frontmannen och rockrebellen Eugene Hutz flyttade för två år sedan.

Albumet speglar till stor del Hutz erfarenheter att leva i ett land fullt av tvistefrågor men också hans ständiga kamp att uppnå total harmoni och förståelse. Med över 200 livespelningar om året bjuder Gogol Bordello alltid på fest i nästintill elektrisk stämning – en musikalisk blandning av ska, metal, punk, rap, dub och nu på senaste albumet brasilianska toner.

Bandet har turnerat intensivt i både Europa och USA de senaste åren. 2008 spelade de Madonnas "La Isla Bonita/Lela Pala Tute" på direktsända London Live Earth konserten.

Senast Gogol Bordello spelade i Sverige var 2007 – då sålde de ut Debaser Medis och trycket var så stort att även salongen bakom glas, en trappa upp fick öppnas upp.

Jag har sett fram till den här konserten hela sommaren. Turligt nog är min drygt en vecka gamla influensa på upphällningen. Förhoppningsvis klarar jag av att stuffa runt på dansgolvet, annars får jag väl hänga mot väggen med en whiskey och bara njuta av spektaklet.

Gogol Bordello på Facebook

För några månader sedan besökte Gogol Bordello den amerikanska public-service radion npr och gav en liten konsert i deras redaktionslokaler. Jag tycker den blev väldigt lyckad, och har lagt upp 2 delar av den här:

NPR Music Tiny Desk Concerts-Gogol Bordello-Part 1




NPR Music Tiny Desk Concerts-Gogol Bordello- Part 3

Om WikiLeaks och Bradley Manning

Det har varit mycket fokus på Wikileaks och dess ledare Julian Assange, som på svensk begäran är internationellt efterlyst för anklagelser om våldtäkt och sexuellt ofredande av två kvinnor i Sverige. Om det vet vi ingenting; inte hörd, inte dömd, alltså lägger vi honom åt sidan så länge.

En person som det dock inte har skrivits så mycket om, är menige Bradley Manning, 23 år, gay, IT-expert i Irak. Det var han som laddade ner alla dessa "läckor", utan honom hade WikiLeaks inte haft mycket att presentera.



Manning har nu suttit fängslad på militärfängelset Marine Corps Base Quantico, en timmas bilfärd från Washington D.C., i 195 dagar. Han stiger upp 5.30 varje morgon och lägger sig 20.30 varje kväll.

Hans advokat får träffa honom, för två tveckor sedan fick han ta emot besök för första gången, en moster.

Bradley äter antidepressiva och sömntabletter, han får inte ha sängkläder, och han får se på TV en timma i veckan.

Jag undrar hur mycket han känner till av svallvågorna hans läckor har skapat? Känner han till kraven på hans avrättning, som ledande konservativa politiker riktade i TV härom dagen? Känner han till reaktionerna världen runt på hans avslöjanden?



Vilka är dessa läckor? Och vad kommer de att få för konsekvenser? Jag tycker att mainstreamjournalisterna i kvälls- och dagspress, framför allt här i Sverige, har koncentrerat sig på diplomatiskt skvaller om världens ledare.

Putin och Medvedev har kallats för Batman och Robin, Angela Merkel är okreativ och Berlusconi en festprisse som inte får tillräckligt med sömn. Kanske pinsamt för de inblandade, men enligt min mening inget nytt och fullständigt ointressant.

Det viktiga måste väl ändå vara vilka politiska konsekvenser och kanske framtida förändringar i relationer stater emellan, dessa läckor kan leda till!?

Just nu sitter Turkiets president Erdogan och skriver stämningsansökningar. Inte för att han i läckorna av US-diplomater kallats för "fördomsfull islamist med åtta nummerkonton på banker i Schweiz".

Utan på grund av att han skulle ha ambitioner på en ledarroll för den arabiska världen. Turkiet, arvtagare till det osmanska riket! Kan knappast vara det man vill höra i Libanon eller Syrien.

Ledande arabländer som Saudiarabien och Förenade Arabemiraten har ställt krav på USA att bomba kärnanläggningarna i Iran, och hamnar på så sätt på samma sida som Israel.

De statskontrollerade tidningarna i dessa länder skrev inte ett ord om WikiLeaks på tre dagar, de var i chock!

En kolumnist i Israels största dagstidning Yedioth Ahronoth skrev härom dagen: "Hade WikiLeaks inte funnits, hade Israel fått uppfinna det." Kommentar överflödig!

Listan på framtida möjliga politiska förändringar i världen är lång: Kina, Nordkorea, Pakistan, ...Dessutom vet vi inte idag, vad mer komma skall.

Tyska veckomagasinet DER SPIEGEL har gjort en bra analys, du kan läsa den här. Artikeln är skriven på engelska, lång, men läsvärd!



Åter till Bradley Manning. Han är inte bara upphovsman till de drygt 250000 läckorna vi fått ta del av den senaste veckan.

Han ligger även bakom helikoptervideon, där man ser amerikanska soldater skjuta ihjäl bl.a. journalister från REUTERS, som försöker att hjälpa skadade civila.

Manning har sagt, att han tvingats tysta ner så många händelser i Irakkriget, att det var anledningen för hans beslut att ladda ner hemliga dokument och länka dom vidare till WikiLeaks.

Det är sådant som kallas för civilkurage, och han skall ha all heder för det!

Kraven på hans avrättning kommer som tur är inte från en majoritet av befolkningen. Det har bildats en solidaritetsrörelse i USA för att Bradley Manning skall släppas fri, och den växer för varje dag.

Här är sajten Bradley Manning Support Network. Läs den! Där finns namnlistor du kan skriva på.

Här är länken till Save Bradley på Facebook. Om du är med där, stöd den!

Att avslöja krigsbrott kan aldrig vara ett brott!


lördag 4 december 2010

Ett lågvattenmårke av värsta sorten Länge leve monarkin!


 Alla som någon gång har tittat in på min blogg vet, att jag är en älskare av satir. Annars är det bara att klicka på etiketten SATIR och läsa. Satir skall enligt min definition vara intelligent, vass, träffsäker och elak, men alltid med glimten i ögat.

När jag såg följande inslag i Grotesco idag, hade jag god lust att att ringa upp till Kiruna och säga upp min tv-licens.

Det här här plumpt, ointelligent, ärekränkande och smaklöst. Det som just nu sker i Sverige, att smutskasta Drottningen med oegentligheter, som hennes pappa påstås ha begått sju år innan hon föddes, är lägre än lågt, effektsökeri och tjänar enbart till att maximera TV4:s och kvällstidningarnas vinster.

Eller har vi återinfört arvsskulden vi hade en gång i detta Land? Jag vet inte ens vad jag skall sätta för etikett för detta inslag. Har någon ett förslag?





Sketchmakarna avslöjar dessutom sin historielöshet, genom att i grafiken låta Tyskland invadera Schweiz! Annars tycker jag att Grotesco är ett bra program, men här har dom fått ett hjärnsläpp! Det måste t o m republikanerna hålla med om?

Kommentera gärna!

Kolla även här: Margaret Thatcher läser lusen av Stina!

torsdag 2 december 2010

Japaner, japaner, japaner!

Nu har även jag drabbats av influensan. Jag har legat däckad de senaste 24 timmarna. Men inget ont som inte har något gott med sig!

Jag låg nämligen i soffan och slölyssnade på P1 hela dagen, och fick då upp ögonen för denna japanska superstjärna: Hatsune Miku. Hon har hittat en jättepublik i hemlandet och toppat olika försäljningslistor. Det är bara en liten detalj - Hatsune Miku är ett hologram...

tisdag 30 november 2010

Neutralitet in absurdum - Margaret Thatcher läser lusen av Stina



Ett av ledorden för Sveriges officiella politik under Andra Världskriget och efterkrigstiden har varit neutralitet.

Som naturaliserad svensk med tysk bakgrund har detta alltid varit obegriplig för mig. Kan man förhålla sig neutral mot ondskan? I kampen mellan nationalsocialism och frihet, hur är det möjligt att inte ta ställning?

Jag älskar det här klippet, där Margaret Thatcher formligen sopar mattan med Stina Dabrowski, en intervju som hon troligtvis helst av allt vill glömma.





Debatt: Säg medlemskap och NATO skulle le, SvD här

måndag 29 november 2010

Det är bögarnas fel

Dagens snackis på samtliga sajter över hela världen har varit Wikileak-läckorna. USA-diplomater har avslöjats med att förolämpa andra nationers ledare, Saudiarabiens kung Abdullah har avslöjats som krigshetsare, med  krav på USA att bomba kärnanläggningar i Iran. Kina har avslöjats med att hacka in sig på Angela Merkels personliga dator, och Tysklands utrikesminister Guido Westerwelle kallas aggressiv och inkompetent. HALLO! Kom med något nytt, när alla egentligen vet att allt är bögarnas fel! 


söndag 28 november 2010

Julölstoppen 2010

Igår hade göteborgsavdelningen av Svenska Ölfrämjandet sin traditionsenliga julölsprovning på Haket.

Det var en diger lista på 26 olika svenska och utländska julöl som skulle betas av. Som vanligt en avslappnad och trevlig stämning till toner av vacker julmusik. Efter omröstning valdes följande öl till vinnare:


De tre bästa svenska julölen:







Nummer 1:

Rudolf Ren Ale från Dugges Ale & Porterbryggeri i Mölndal

Sött, fylligt och lagom komplext. Mycket smak med inslag av vörtbröd, russin, kaffe och portvin. Precis så här skall en julöl smaka!












Nummer 2:
Oppigårds Winter Ale från Oppigårds Bryggeri

En nyanserad humlearomatisk doft, med smak av sirap och knäck. Än en gång en lyckad produkt från detta fantastiska mikrobryggeri i Dalarna kring Hedemora.


















Nummer 3:
Midvinternattens Mörker från Sigtuna Brygghus

En engelsk Strong Ale med julkryddor. Mörk och maltig, med fruktig smak av russin och torkad frukt med inslag av kavring och vörtbröd. Kryddad med bland annat muskot, kanel, kardemumma, pomerans och nejlikor. 










Det tre bästa utländska ölen:


Nummer 1:
Santa´s Little Helper från Mikkeler

Fyllig smak med bitterhet som för med sig en uppsjö av intryck som härstammar från apelsinskal, havre och chokladmalt. En naturlig och gräsig besk smak, mycket belgisk!










Nummer 2:
Corsendonk Christmas Ale

Härlig doft av malt, choklad och apelsin, med smak av rostad malt och härlgt mjuk och behaglig beska.
















Nummer 3:
God jul från Bryggeri Nøgne Ø

Smakrikt, kryddigt, rökigt öl med inslag av ingefära, kaffe, kryddnejlika, mörk choklad och pomerans. Denna hade jag som nummer 1 på grund av rökigheten, som jag älskar!










Med dessa sex öl på julbordet kan inget gå fel. Sammanlagt sex olika öl som kompletterar varandra.

Öl till ris à la malta?

Göteborgs.Posten har låtit bryggare på Göteborgs två lokala bryggerier tipsa om ölsorter som kan ersätta både glögg och portvin kring jul. Läs om bryggarna Bingebos och Dugges öltips här!



Link: Unheilig - 1. Advent

onsdag 17 november 2010

Gimme Hope Joachim!

    Ikväll klockan 20 kommer jag att sitta bänkad på Nya Ullevi för att se årets sista landskamp i fotboll: Sverige möter VM-bronsmedaljören Tyskland. Norrmännen lovar uppehåll och nollgradigt så det gäller att klä sig varmt, med vintertäckjacka, mössa och handskar; kanske något innanför västen också.

    Tyske landslagstränaren Joachim Löw har plockat ihop ett ungt lag med sex  nya landslagsdebuterande unga stjärnor från Dortmund och Mainz.

    Från Dortmund, som just nu leder Bundesliga, kommer Kevin Großkreutz, Marcel Schmelzer, Mario Götze och Mats Hummels. Från Mainz spelarna André Schürrle och Lewis Holtby.

    De övriga namnen känner vi igen: René Adler i mål, Manchester Citys Jerome Boateng, Werder Bremens Per Mertesacker och Marko Marin.

    Real Madrids Sam Khedira, Bayern Münchens Sebastian Schweinsteiger och Mario Gomez, Andreas Beck från Hoffenheim, Christian Träsch och Cacau från Stuttgart, samt Patrick Helmes från Leverkusen.



    De blågula färgerna försvaras av Eindhovens Andreas Isaksson, Marcus Berg och Ola Toivonen.

    FC Groningens Andreas Granqvist, Glasgows Daniel Majstorovic.

    Berang Safari från Basel, Pontus Wernbloom och Rasmus Elm från Alkmaar.

    Elfsborgs egen Anders Svensson, Sebastian Larsson från Birmingham, Kim Källström från Lyon, Mikael Antonsson och Oscar Wendt från Köpenhamn.

    Alexander Gerndt från Helsingborg, Blåvitts egen Tobias Hysén och Christian Wilhelmsson som till vardags spelar i Riad, Saudiarabien.

    Kuriosa: Av Tysklands nationalspelare är det endast 2 som spelar i utländska lag (Boateng och Khedira). I det svenska landslaget spelar alla utom 3 i utländska ligor. Man kan ju fundera vad det beror på..

    Självklart blev jag besviken när jag fick reda på att stjärnor som Özil, Podolski, Lahm och Klose inte skulle spela. Nu blev det också klart att Zlatan inte kommer heller.

    Men det ska bli roligt att se det nya unga tyska laget spela. Joachim Löw har hela tiden sett till att ständigt föryngra det tyska landslaget. Jag minns U21-laget som vann guld vid EM i Sverige för några år sedan. Det var då bl.a. Mesut Özil blommade ut för fullt.

    Att ständigt ha en generationsväxling är ett måste, om man alltid vill vara i topp. Se där, ett tips till socialdemokraterna kanske?

    Nu är det dags att ta fram det här gamla klippet från WM i somras, tycker jag:





    ...och så det här:



    Denna Sverige-fan gjorde succe i tysk TV under fotbolls-VM 2006. Jag vet inte hur många gånger det har sänts där.

    Press på svenska:
    Schweini tillbaka för att stanna Helsingborgs Dagblad
    Hamrén: "Tysklands snabbhet kan straffa oss" Eurosport
    Orrenius: Såna här matcher behöver vi Expressen

    Press på tyska:
    Jogi, lass die BVB-Bubis ran BILD
    Der schwierige zweite Schritt Sportschau/tysk tv


    I Sverige visas matchen på TV 10
    I Tyskland på Das Erste


     ..undrar om Angie kommer att vara där?

    tisdag 16 november 2010

    Hajj 2010

    عيد اضحى مبارك لكل أصدقائي المسلمين!










    I söndags gick startskottet för årets Hajj, vallfärden till Mekka. Boston Globes The Big Picture tillhör mina favoritblogger inom foto. Här kan du se drygt 30 fantastiskt vackra bilder från Saudiarabien och årets pilgrimsresa.

    Aktuella artiklar på temat Hajj:

    Rustning för livets stora resa ur SvD

    Fler svenska muslimer vallfärdar till Mecka ur Dagen

    Fler vill vallfärda till Mekka ur Helsingborgs Dagblad


    Le Trio Joubran tillhör mina musikaliska favoriter inom orientaliska musiken. Tre bröder från Palestina från en oud-musikerfamilj i fjärde generationen. Här i ett klipp från en livekonsert i Haifa, underbart vackert. När jag behöver lyssna på musik för själen blir det ofta en cd med Trio Joubran.



    Le Trio Joubrans officiella Facebook-grupp

    fredag 12 november 2010

    Fredagsmys med Josef Stalin



    Ikväll skall jag träffa Peter Johnsson - "Göteborgs Postens" korrespondent i Polen.

    I Emigranternas Hus mellan kl 18 och 20 ikväll presenterar Peter Johnsson sin nya bok om mordet på polska officerare i Katyn. Detta brott fick ett efterspel som varade ända in i våra dagar.



    Under några få veckor i april och maj 1940 lät Stalin avrätta minst 21 857 polska officerare, poliser och andra uniformerade tjänstemän som tillfångatagits vid andra världskrigets utbrott i september 1939 när Sovjetunionen ockuperade Polens östra delar. Avrättningarna skedde med nackskott innan offren föstes eller slängdes ned i massgravar. 

    Beslutet om morden fattades på ett möte i det sovjetiska kommunistpartiets politbyrå den 5 mars 1940. Mordaktionen som sedan genomfördes av NKVD var välorganiserad och väl dokumenterad. I ett halvt sekel tillhörde dessa dokument de mest välbevakade i Sovjetunionen. 

    Den lögn som Sovjets ledare hållit fast vid i femtio år, en lögn som försökte lägga skulden för morden på Hitlertyskland, förlorade definitivt sin kraft när Boris Jeltsin tog över makten i Kreml. 

    Under krigsåren vägrade Stalins allierade – Churchill och Roosevelt – att officiellt ifrågasätta Stalins undanflykter och uppenbara lögner.

    Massmorden i Katyn, där ordet ”Katyn” egentligen står för ett flertal platser där morden ägde rum, hade därför en stor politisk betydelse för formandet av efterkrigstidens Europa. Än idag, 70 år efter morden, är Katyn ett starkt politiskt laddat ord i relationerna mellan Polen och Ryssland.

    Peter Johnsson är historiker och journalist, utrikeskorrespondent för Göteborgs Posten och finlandssvenska Yleradio och TV, sedan tre decennier bosatt i Warszawa och en av Sveriges främsta experter på Polens historia och Polen av idag. Han är författare till bland annat boken Polen i historien, ett verk på 600 sidor som beskriver Polens historia från äldsta tid till idag och som publicerades 2009.




     Andrzej Wajdas "Katyn" är en mycket välgjord film om utvecklingen i Polen som ledde till massakern i Katyn. Den gick på bio en mycket kort tid, och har visats på SVT. 

    Filmen är ett viktigt dokument om det sargade Polen under Andra Världskriget. Sett genom några familjers ögon följer vi händelserna som ledde till massakern på tusentals polska officerare och soldater i Katynskogen 1940.

    Det är först efter krigsslutet som massgravarna hittas och allt skylls på nazisterna när det visar sig vara Sovjet som låg bakom massmorden. Vi följer några starka kvinnor som kämpar för att sanningen ska komma fram medan den polska ledningen tiger och lider under ryssarnas tryck.

    Sista kvarten beskriver närgånget hur det gick till den där kalla höstdagen i skogen och det är obehagliga men nödvändiga bilder som visar på krigets fasor.






    I april i år drabbades Polen av ännu en chock där Katyn var i fokus. Landets president, arméchef, riksbankschef och ett 90-tal andra omkom i en flygkrasch i Ryssland.

    Enligt vittnesuppgifter körde planet, av typen Tupolev Tu-154, in i några trädtoppar när det i tät dimma skulle landa på flygplatsen i Smolensk, det kraschade och bröts i bitar. Ingen överlevde olyckan.

    President Lech Kaczynski och hans hustru hade funnits bland passagerarna, liksom landets centralbankschef och vice utrikesminister. 

    För den polska militären var olyckan en nästan osannolik katastrof. Bland passagerarna fanns arméstabschefen – i praktiken överbefälhavare – samt chefen för de operativa styrkorna, chefen för markstridskrafterna, flygvapenchefen, specialstyrkornas chef samt marinchefen.

    Polens president Kaczynski och hans följe var på väg till Katyn i västra Ryssland för att delta i fortsatta minnesceremonier över de 22 000 polska officerare som mördades av ryska trupper där för 70 år sedan.

    Bland de omkomna i det polska planet fanns flera parlamentsledamöter, historiker och anhöriga till offer för massakern i Katyn.

    Är du intresserad av Sovjetunionens historia läs även  
    Carl Bildt läcker - Goodbye Lenin!

    Läs även Waffen-SS marscherar på Rigas gator

    torsdag 11 november 2010

    Ljuva 70-tal?



    Månadens krönika, publicerad i Mölndals-Posten 2010-11-10:


    LJUVA 70-TAL ?

    "Den som inte varit kommunist i sin ungdom, har aldrig varit ung". Orden är min fars, och har alltid retat gallfeber på mig. De klingar i mina öron när jag vandrar genom 70-talsutsällningen på Mölndals museum. Där möts jag av tidstypisk brun-orange inredning, ABBA-skivor och Ingemar Stenmark-affischer, men också av Vietnamrörelsen och kommunistiska kampsånger.

    Jag fingrar lite på John Blund-leksakerna som säljs i museishoppen, och undrar om alla som växte upp i Sverige kände till, att han var från DDR, och inte alls så oskyldig som han verkade? Första programmet sändes 1959, och nya avsnitt visades sedan varje kväll vid sjutiden. Många avsnitt var politiskt färgade, med pionjärer och soldater ur Nationella Folkarmén. När Sigmund Jähn 1978 blev den förste tysken i rymden, fanns såklart John Blund med i raketen.

    Västtysk TV hade sin egen variant, som skilde sig utseendemässigt från den östtyska. I DDR var det förbjudet att se på väst-tv. Blev man påkommen, väntade trakasserier från STASI och t o m fängelsestraff. Det fanns ett utstuderat sätt att få reda på, om det tittades på väst-tv i hemmen. I skolans bildundervisning lät man barnen teckna John Blund, eller "Sandmann" som han heter på tyska. Ritade barnen den västtyska varianten, var familjen rökt.

    Jag var också kommunist på den tiden, rödare än röd! Mitt kommunistiska tonårsuppror varade ända tills jag första gången besökte Berlin. Jag var 16 år och hade klivit upp för en ställning på västsidan av muren. Där mötte jag en man som stod och vinkade och ropade åt en äldre dam, som lutade sig ur fönstret från huset mitt emot, på östra sidan. Mannen berättade historien om sitt bröllop en sommarnatt 1961. Bröllopsfesten var på västsidan, och hans mamma hade åkt hem tidigare på kvällen. Nästa morgon stod muren färdig, och allt sedan dess har de stått där och ropat till varandra. Telefonlinjerna mellan öst och väst hade kapats. Vilket öde! Vi hade ett långt samtal, och det förändrade hela min världsbild. Ett system, som anser det vara berättigad att utöva våld och förtryck mot sin egen befolkning kan inte rättfärdigas!

    Det är med känslor av vemod, men också av skam över min naivitet och lättrogenhet, som jag vandrar genom utställningen. Jag bläddrar förstrött i backen bland LP-skivor med Fria Pro och Nationalteatern. Livet är så enkelt, när allt är svart och vitt. Senast 1989 borde väl alla ha förstått att så inte är fallet. "Den som inte varit kommunist i sin ungdom, har aldrig varit ung". Gå och se utställningen, den pågår till 20 mars!

    DDR-Sandmann som Kosmonaut



    DDR-Sandmann besöker rymdstation


    Västtysklands Sandmännchen


    Klipp från "Halv sju" 1973:




    John Blunds hemsida hos TV-stationen rbb, efterföljare till DDR-TV, som fortfarande sänder ett nytt avsnitt varje kväll (på helgerna även på sorbiska!)

    Besök Mölndals museums microsite om 70-talet här!


    70-tals interiör på Mölndals museum


    Vill du läsa fler krönikor och andra alster ur Mölndals-Posten hittar du dom här!

    onsdag 10 november 2010

    Prisregn över svenska filmer i Lübeck

    Stadthalle Cine Star


    Salongen i Kolosseum



    I söndags avslutades de 52. Nordiska Filmdagarna i Lübeck. Största filmfestivalen med svensk film utanför Sverige. Här har jag botaniserat bland spelfilmer, kortfilmer och dokumentärer sedan tonåren, och det är vid dessa festivaler som mitt filmintresse väcktes. Gäster i år var bl.a. Jörn Donner, Christina Lindberg och Stellan Skarsgård.

    Årets festival genomförde en retrospektiv med svenska exploitations-filmer. Utvikningsflickan Christina Lindberg från Hisingen i Göteborg medverkade under 1970-talet i ett stort antal svenska, tyska och engelska filmer, mer eller mindre naken, och bidrog således till ryktet om den svenska synden. Filmen "Thriller" från 1974 inspirerade Quentin Tarantino till den berömda "Kill Bill". "I love Christina Lindberg. She’s Sweden's coolest actress", har Tarantino sagt om henne. 

    Christina Lindberg & Quentin Tarantino



    Se denna underbara 70-talstrailer till filmen "Anita - ur en tonårsflickas dagbok" med Christina Lindberg och Stellan Skarsgård:




    I år har fyra svenska filmer vunnit priser, inklusive det stora NDR-priset. (NDR= Norddeutscher Rundfunk) Aldrig någonsin i filmfestivalens 52-åriga historia har det hänt att så många svenska filmer prisbelönats.

    Pernilla Augusts "Svinalängorna" vann Nordeutscher Rundfunk-priset vilket förutom en statyett i glas även innebär en pengasumma på 12 500 €.

    Juryns motivering: A film that moves us deeply on account of its topicality and its radical intensity. The consistent artistic realization combined with impressive acting performances and visual accomplishments is very convincing. We were deeply touched by the topic of a seemingly hopeless living environment that offers no perspective, but which is nevertheless overcome in the end. A film that is both socially relevant and of artistic quality as the cosmos of its story unfolds.

    Noomi och Ola Rapace spelar några av huvudrollerna. På engelska heter filmen "Beyond" och jag ser fram emot premiären på svenska biografer.




    "Sebbe" av Babak Najafi vann barn- och ungdomsfilmspriset. I det ingår en summa på 2.500 €.

    Juryns motivering: Director Babak Najafi’s feature film debut “Sebbe” hurts. 15-year old Sebbe is alone. He desperately hopes for his mother’s love while being utterly at the mercy of her emotional unpredictability. Sebbe has no chance of escaping his everyday life, shaped by poverty, strokes of fate and a lack of perspectives. It is the quiet acting of the film’s stars Sebastian Hiort af Ornäs and Eva Melander that particularly gives the film a vehemence that captivated us from beginning to end. The film is delicately composed and meticulously directed. The harmonious teamwork of all the creative departments has created a provocative social drama of hopelessness with a lasting effect on its audience.





    Agnieszka Lukasiaks nya film, flyktingdramat "Between Two Fires" vann Kyrkans filmpris.

    Juryns motivering: Marta, a young woman, flees Belorussia in search of protection from violence and abuse. In Sweden, where she hopes to find refuge, she encounters cold administrative structures and only rare moments of human warmth. Agnieszka Lukasiak, the director and her protagonist Magda Poplawska succeed in depicting the manifold aspects of the situation which asylum seekers encounter in an authentic way. Marta preserves her human dignity even though she is forced to make sacrifices in a bureaucratic and cold system. 


    Slutligen vann "Sound Of Noise" av Ola Simonsson och Johannes Stjärne Nilsson det Baltiska Filmpriset.

    Juryns motivering: The Baltic Jury Prize goes to a film that succeeds in showing us familiar things from a new perspective. A film, that, against our better instincts, encourages us to step up against the dictate of routine. A film that surprises and inspires, without missing a beat.


    torsdag 4 november 2010

    Nordisk filmrapport från Lübeck plus bortglömd Jörn Donner-pärla



    Igår invigdes Nordische Filmtage i Lübeck för 52:a gången. Festivalen pågår till söndag den 7 november och visar 140 spel-, kort- och dokumentärfilmer från Norden, de baltiska länderna och norra Tyskland. Det är den största filmfestivalen med nordisk film utanför Norden.

    Jag växte upp med Nordische Filmtage på 1970-talet. Med en "Dauerkarte" såg jag nästan allt, en fantastisk filmupplevelse som började kl 10 på förmiddagen och slutade sent på kvällen. Till många filmer var regissörer och skådespelare inbjudna. Så träffade jag bl.a. Harriet Andersson, Harry Schein och Jörn Donner.

    På den tiden var inte festivalen så stor som den är idag. I pauserna stod man i foyern, rökte och drack sekt. Ett tillfälle som jag minns, var när Jörn Donner bad mig om eld till sin cigarett. Mötet utmynnade i trevligt småprat. Jag var bara 16 år och mäkta stolt över att ha pratat med en kändis!

    Årets öppningsfilm var Sound Of Noise, långfilmsdebuten för de hyllade regissörerna Ola Simonsson och Johannes Stjärne Nilsson, vars kortfilmer som MUSIC FOR ONE APARTMENT AND SIX DRUMMERS har uppmärksammats världen över.  Filmen har producerats i samarbete med de franska filmbolagen Bliss och Wild Bunch, samt med Nordisk Film i Danmark. 

    Filmen belönades med både publikpriset och Free Spirit Award på nyss avslutade Warszawas filmfestival.
     
    Handlingen:  En grupp excentriska trumslagare slår till mot staden, spelandes på allt annat än vanliga instrument. Polisen Warnebring ställs inför det bisarra fallet. Hans jakt på de musikaliska serieförbrytarna förvandlas snart till en personlig vendetta. 





    Här Music For One Apartment And Six Drummers:




    Till slut vill jag inte undanhålla trailern till denna bortglömda relationspärla med Jörn Donner. Innan du klickar: Varning! Innehåller pornografiskt material!

    Så var det sagt...


    Baksmälla (1973) UK TRAILER
    Uploaded by klubbsuper8. - Classic TV and last night's shows, online.

    onsdag 3 november 2010

    Dansa med lejon - Kevin The Lion Whisperer



    Möt Kevin Richardson, the lion whisperer. 

    Kevin är självlärd beteendevetare och har brutit mot alla säkerhetsregler som finns i umgänget med stora rovdjur. Genom förståelse, kärlek och tillit har han utvecklat personliga band med dem. Kevins unika relation med dessa stora rovdjur har gett upphov till ett flertal dokumentärfilmer och tv-serier.




    Läs mer om Kevin Richardson på hans hemsida här! 

    Click for Kevin´s homepage here!


    Följ honom på facebook här!

    Follow Kevin on facebook here!


    Se Kevin tillsammans med sina vilda djur i Sydafrika här:

    Watch Kevin with his wild animals in South Africa here:

    http://www.blogger.com/post-edit.g?blogID=7227971612158203168&postID=2475303405513517766
    Lion Man- Kevin Richardson
    Uploaded by GrOuMe. - Discover more animal videos.

    tisdag 2 november 2010

    It takes two to tango

    Igår bloggade jag om filmen Hämnden jag såg i söndags. Efteråt sade min vän Sture, att den här filmen borde "banne mej tvångsvisas för alla skolelever". Biopublikens medelålder var väl ungefär 40 plus, och jag var faktiskt ganska så benägen att hålla med, även om tvångsvisning av film inte är det bästa pedagogiska greppet om man vill motverka mobbing och fördomar.

    Filmen tar upp svåra frågor kring mobbing, utanförskap, skuld, skam och hämndbegär. Utan pekfinger ställer den frågor men överlåter till tittarna att finna svar. Jag har tänkt mycket på filmen sedan dess, och på så sätt har väl regissören Susanne Bier uppnått sitt syfte.

    Det är min lediga tisdag, dagens regn och rusk har lett till att jag inte lämnat hemmet, utan jag har suttit inomhus och pysslat. Tur att såväl kyl, frys som skafferi är välfyllda.

    Jag har bl.a ägnat mig åt att läsa Intoleransrapporten av Forum för levande historia. Du kan ladda ner den som pdf-fil här om du vill.  Den är, som sig bör, skriven på ett akademiskt språk, och det finns en hel del intressant material att hämta. Inga sensationella överraskningar men en del att fundera på. Studien är omfattande och innefattar attityder från tusentals gymnasieelever från hela Sverige läsåret 2009-2010.

    Här några resultat jag tog fasta på:
    Resultaten visar ett tydligt samband mellan att ha en vän som tillhör någon av de utsatta grupperna och hur man generellt värderar människor med samma bakgrund.  

    De som hade en vän som var homosexuell var markant mera positivt inställd till homosexuella. Flickor hade i högre grad än pojkar någon vän som var homosexuell. Det var bland flickor som toleranta attityder till homosexuella övervägde.

    Ungdomar som hade en eller flera vänner som var afrikan, jude, muslim eller rom var oftare positivt inställda till personer med dessa bakgrunder jämfört med dem som saknade vänner med dessa bakgrunder.

    Sambandet var starkast för vänner med muslimsk bakgrund och bedömning av muslimer i allmänhet. Sambandet var svagast för romer.

    Resultaten visar också att elever med svensk bakgrund som hade vänner med invandrarbakgrund oftare uppvisade en positiv inställning till invandrare och till muslimer än de som saknade vänner med invandrarbakgrund.

    Undersökningen visar, att flickor uppvisar mer positiva attityder än pojkar när det gäller inställning till invandrare, muslimer, romer och homosexuella.

    En femtedel av elever med svensk bakgrund har en negativ inställning till invandrare och muslimer. Mer än hälften av elever med svensk bakgrund är ambivalenta i sin inställning till muslimer.

    Omvänt förhåller det sig med attityder till homosexuella och till judar. Elever med svensk bakgrund uttrycker i betydligt högre grad en positiv inställning till såväl homosexuella som judar jämfört med elever med utländsk bakgrund.


    Om religionens betydelse:
    78 procent av eleverna med utländsk bakgrund uppger religiös tillhörighet. Motsvarande andel bland elever med svensk bakgrund är 60 procent. En tredjedel av elever med utländsk bakgrund är kristna och en dryg tredjedel är muslimer. Hälften av eleverna med svensk bakgrund uppgav tillhörighet till Svenska kyrkan.

    Det här förvånade mig:
    När det gäller inställning till homosexuella visar jämförelsen att de som tillhör Svenska kyrkan har mer positiva attityder än övriga.

    Bland elever som uppgivit tillhörighet till islamska församlingar är andelarna ambivalenta och negativa högre än för övriga religiösa kategorier. Denna grupp elever har även en mer negativ inställning till judar medan övriga visar ett huvudsakligen ambivalent förhållningssätt till judar.

    Bilden är mindre tydlig och huvudsakligen ambivalent när det gäller inställning till romer. Flertalet är ambivalenta. Det gäller såväl för de religiösa som för dem som saknar religion.

    När det gäller sambanden mellan inställning till muslimer och religionstillhörighet förhåller sig elever som tillhör olika kristna grupper och elever som saknar religionstillhörighet på liknande sätt. Ungefär en fjärdedel är positiva, hälften ambivalenta och en femtedel negativa.

    För inställning till invandrare är andelen ambivalenta lägre och andelen med positiva attityder högre för dem som hör till kristna församlingar utanför Svenska kyrkan jämfört med övriga.


    Vänskapens betydelse: 
    Ungdomarna tillfrågades om de hade vänner med afrikansk, arabisk, judisk, muslimsk och romsk bakgrund.

    Tabellerna visar att det är väsentligt fler elever med utländsk bakgrund jämfört med elever med svensk bakgrund som har vänner med afrikansk, arabisk, judisk, muslimsk och romsk bakgrund.


    Tre gånger fler flickor än pojkar har någon vän som är homosexuell. Betydligt fler elever som går på yrkesförberedande program uppgav att de hade någon vän som var funktionshindrad jämfört med elever på studieförberedande program.


    Allt som allt en intressant rapport med mycket att diskutera kring. Jag tror att vi kan undervisa och ha temadagar  i skolorna hur mycket vi vill. Det avgörande är vilket umgänge man har, och vilka attityder vi vuxna för över till våra barn. Här kommer jag med en uttjatad klyscha: Lev som du lär! Jag är medveten om att det kan vara svårt ibland, men man skall alltid försöka.

    Jag är optimist och tror på ungdomen. Ju fler vänner med olika etnisk, religiös eller sexuell bakgrund man har, ju mer ökar den ömsesidiga förståelsen. Ömsesidig respekt och tolerans kräver dock alltid två parter, it takes two to tango!

    Här kan du läsa Willy Silbersteins kommentar till intoleransrapporten. Han är ordförande för Svenska Kommittén mot antisemitism.


    GOTAN PROJECT - La Gloria from Ya Basta records on Vimeo.

     

    måndag 1 november 2010

    Hämnden - ett nytt filmiskt mästerverk av Susanne Bier



    Igår såg jag Susanne Biers nya film Hämnden på bio. Utan att avslöja för mycket av handlingen, beskriver filmen hat, skuld, besvikelse, förlåtelse och sorg, men också människans hämndbegär. Det låter tungt, och det är också denna spännande och gripande film. Mikael Persbrandt gör här en av sina bästa roller. Framför allt fascinerades jag av de duktiga barnskådespelarna. När filmen är slut, värker det i hela kroppen!

    Hämnden är helt i klass med Susanne Biers tidigare filmer Efter Bröllopet och Bröder. Precis som Efter Bröllopet skickas även Hämnden in till Hollywood som Danmarks oscarsbidrag, och jag tror att filmen har goda chanser att bli nominerad och få en av de åtråvärda statyetterna.

    Här Expressens recension av filmen.

    Här Göteborgs-Postens recension

    Här intervjuas Susanne Bier om filmen:



    Filmens trailer:




    Se den på bio NU!