torsdag 11 november 2010

Ljuva 70-tal?



Månadens krönika, publicerad i Mölndals-Posten 2010-11-10:


LJUVA 70-TAL ?

"Den som inte varit kommunist i sin ungdom, har aldrig varit ung". Orden är min fars, och har alltid retat gallfeber på mig. De klingar i mina öron när jag vandrar genom 70-talsutsällningen på Mölndals museum. Där möts jag av tidstypisk brun-orange inredning, ABBA-skivor och Ingemar Stenmark-affischer, men också av Vietnamrörelsen och kommunistiska kampsånger.

Jag fingrar lite på John Blund-leksakerna som säljs i museishoppen, och undrar om alla som växte upp i Sverige kände till, att han var från DDR, och inte alls så oskyldig som han verkade? Första programmet sändes 1959, och nya avsnitt visades sedan varje kväll vid sjutiden. Många avsnitt var politiskt färgade, med pionjärer och soldater ur Nationella Folkarmén. När Sigmund Jähn 1978 blev den förste tysken i rymden, fanns såklart John Blund med i raketen.

Västtysk TV hade sin egen variant, som skilde sig utseendemässigt från den östtyska. I DDR var det förbjudet att se på väst-tv. Blev man påkommen, väntade trakasserier från STASI och t o m fängelsestraff. Det fanns ett utstuderat sätt att få reda på, om det tittades på väst-tv i hemmen. I skolans bildundervisning lät man barnen teckna John Blund, eller "Sandmann" som han heter på tyska. Ritade barnen den västtyska varianten, var familjen rökt.

Jag var också kommunist på den tiden, rödare än röd! Mitt kommunistiska tonårsuppror varade ända tills jag första gången besökte Berlin. Jag var 16 år och hade klivit upp för en ställning på västsidan av muren. Där mötte jag en man som stod och vinkade och ropade åt en äldre dam, som lutade sig ur fönstret från huset mitt emot, på östra sidan. Mannen berättade historien om sitt bröllop en sommarnatt 1961. Bröllopsfesten var på västsidan, och hans mamma hade åkt hem tidigare på kvällen. Nästa morgon stod muren färdig, och allt sedan dess har de stått där och ropat till varandra. Telefonlinjerna mellan öst och väst hade kapats. Vilket öde! Vi hade ett långt samtal, och det förändrade hela min världsbild. Ett system, som anser det vara berättigad att utöva våld och förtryck mot sin egen befolkning kan inte rättfärdigas!

Det är med känslor av vemod, men också av skam över min naivitet och lättrogenhet, som jag vandrar genom utställningen. Jag bläddrar förstrött i backen bland LP-skivor med Fria Pro och Nationalteatern. Livet är så enkelt, när allt är svart och vitt. Senast 1989 borde väl alla ha förstått att så inte är fallet. "Den som inte varit kommunist i sin ungdom, har aldrig varit ung". Gå och se utställningen, den pågår till 20 mars!

DDR-Sandmann som Kosmonaut



DDR-Sandmann besöker rymdstation


Västtysklands Sandmännchen


Klipp från "Halv sju" 1973:




John Blunds hemsida hos TV-stationen rbb, efterföljare till DDR-TV, som fortfarande sänder ett nytt avsnitt varje kväll (på helgerna även på sorbiska!)

Besök Mölndals museums microsite om 70-talet här!


70-tals interiör på Mölndals museum


Vill du läsa fler krönikor och andra alster ur Mölndals-Posten hittar du dom här!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar