lördag 14 april 2012

Tyskland snart en islamisk stat?

Koranutdelning i Tyskland



Från och med idag kommer många tyska städers gågator att ha ett nytt inslag. Denna helg startar nämligen ett gigantiskt koranutdelningsprojekt, initierad av en affärsman i Köln. Koranen har översatts till tyska och skall delas ut gratis till alla ickemuslimer i sammanlagt 25 miljoner exemplar. 

Till att börja med startar utdelningen denna helg i 40 tyska städer. Även Österrike och den tysktalande delen av Schweiz kommer att ingå i denna mission. Organisationen bakom projektet kallar sig "Den sanna religionen" och leds av Ibrahim Abou-Nagie. 300.000 exemplar är redan färdiga att delas ut. Man har öppnat ett särskilt konto dit muslimer kan skänka pengar. Så fort man fått ihop en tillräcklig summa kommer nya exemplar att tryckas. 

Enligt "Verfassungsschutz" (författningsskyddet) skall organisationen ha samröre med salafister, en extrem grupp muslimer som sägs arbeta för att bygga upp en gudsstat.

Vissa forskare anser att det visserligen finns en grupp på 2.500 salafister i Tyskland, men att långt ifrån alla är radikala. Koranerna kommer att delas ut av vanliga muslimer. 


Till den radikala gruppen räknas bland annat den tyska "Sauerland-Gruppe", en grupp unga tyska konvertiter från Sauerland som dömts till fängelse på grund av bombtillverkning. De hade planerat att genomföra attentat. 

Som alla andra extrema organisationer är de tyska islamisterna aktiva på internet. På YouTube påstås de ha namngivit kritiker till koranutdelningen, även verbala hot skall ha förekommit. Kritiker kommer inte bara från politiskt håll, utan även från muslimska organisationer.

Länkar på engelska:

SPIEGEL INTERNATIONAL:


Deutsche Welle: 


TV och radio har uppmärksammat aktionen i alla sina nyhetsprogram idag. En sådan omfattande islamisk missionering har historiskt sett aldrig förekommit i Tyskland. Själv kan jag inte se något fel i det. Vad är skillnaden mot att biblar läggs ut på alla hotellrum? 

Man måste skilja mellan islam och radikal politisk islamism. Religionsfrihet är garanterad i den tyska författningen. Det finns ingen anledning till moralpanik. Att lära känna andra religioner tillhör allmänbildningen. Litteraturstudier kan aldrig vara fel, och vill någon efter det konvertera till islam, är det den människans ensak och fria vilja. 

Däremot måste man från det tyska samhället vara tydlig och kräva, att det är den tyska grundlagen och författningen som skall vara samhällets rättesnöre och inte sharia, som en del radikala islamister har som mål att införa i landet. De som inte erkänner grundlagen har enligt min uppfattning inget i Tyskland att göra.




Presentation av det tyska koranprojektet, textat på engelska:



fredag 13 april 2012

På pilgrimsfärd till Jesus och Marx - Välkommen till Trier

Heliga tunikan som Jesus ska ha burit vid sin korsfästelse






För några år sedan besökte jag Trier, Tysklands äldsta stad som grundades av kejsar Augustus år 16 f. Kr. Staden ligger i Moseldalen nära gränsen till Luxemburg och har runt 100.000 invånare. Den är en av Tysklands vackraste städer och historien gör sig bemärkbar överallt.


Det var under en av mina Interrailresor som jag besökte Trier för första gången. Jag bodde hos Frau Zimmer (!) i ett hus högt uppe på Markusberget, beläget vid Mariastatyn som kvällstid lyser upp hela dalen, och som syns ifrån nästan var man än befinner sig. Hon håller med andra ord ett vakande öga över sina skyddslingar. 




Mariensäule, Trier




Jag brukar planera mina resor genom att boka privatrum (Zimmer) eller Gasthaus i förväg på nätet. Det behöver man inte göra, överallt i Tyskland finns skyltar med "Zimmer frei", oftast får man då bo privat inackorderad med härliga tyska frukostar på morgonen. Präglad av mina snart 35 år i Sverige har jag dock förvandlats till trygghetsnarkoman och kontrollfreak. Det känns tryggt att veta var jag skall bo vid ankomsten. 


Idag, den 13 april 2012, börjar pilgrimsfärden till den vackra domkyrkan i Trier. Anledningen är visningen av Jesu heliga tunika som äger rum denna månad och till och med 13 maj. Man beräknar upp till 500.000 pilgrimer från hela världen. Tunikan skall enligt legenden ha burits av Jesus vid korsfästelsen. Den visades senast 1996, och dessförinnan 1513, 1514, 1515, 1516, 1517, 1524, 1531, 1538, 1545, 1655, 1765, 1810, 1844, 1891, 1933 och 1959. 




Altaret i Triers domkyrka, där Jesu tunika läggs ut för besiktning och tillbedjan




Vid mitt besök 2006 låg tunikan väl försluten i sitt skrin, men det var ändå en upplevelse att besöka domkyrkan. Jag är lite ovan vid katolska kyrkor med alla dess relikier och rikedomar. Det var imponerande att se 80-åriga tanter slänga av sig kappa och skor och falla ner på golvet i högljudda bön inför det heliga skrinet. All respekt från min sida!


Information om årets Holy Robe Pilgrimage i Trier på engelska hittar du här. 






Men det finns intressanta sevärdheter även för den som inte är lagd åt det religiösa hållet, vilket ju är en träffande beskrivning i sig av majoriteten svenskar. I Trier föddes nämligen marxismens och kommunismens fader, Karl Marx. Hans födelsehus är omvandlat till ett museum. 


Vid mitt besök tömdes busslaster med turistande kineser som verkade betagna av historiens vingslag. Museet har även en shop där man kan inhandla Karl-Marx-prylar som suddgummin, kylskåpsmagneter, pennor och allsköns tingeltangel. Skulle han se den kommersen som härskar i hans hem skulle han nog vända sig i sin grav. 




Karl Marx




Hur som helst har Karl Marx varit en viktig och inflytelserik person i tysk historia. Hans teorier gav ju upphov till en 50-årig planekonomi och diktatur. 17 miljoner DDR-tyskar blev till slut fria efter murens fall 1989 och kunde då för första gången i sina liv delta i demokratiska val.






Följ med på en guidad tur genom Trier tillsammans med Susan Roll från Ottawa. Hon visar dig bland annat den fina domkyrkan och Karl Marx´ födelsehus. 






Inför fotbolls-EM - nerbäddad hos maffian

Centralstationen i Charkov, Ukrainas näst största stad



Brottssyndikat låter storma hotell, tar över dem och tredubblar rumspriserna inför fotbolls-EM. Girigheten sprider sig -det gäller att tjäna så mycket pengar som möjligt på de ditresta fotbollsfansen.

Hotell Slavutitj vid floden Dnjeprs strand mitt i Kiev stormades för några veckor sedan av maskerade banditer beväpnade med basebollträn och pistoler. Hotellet är numera i händerna på Lusjnikisyndikatet, beryktad för sina kontraktsmord. Journalisten Anna Politkovskajas mördare jobbade för Lusjniki, vars hejdukar nu misshandlade hotellpersonal och gäster. En av gästerna blev till och med skottskadad. 

Fler och fler hotell vid EM-spelorterna i Ukraina har tagits över av maffiaorganisationer. De har sagt upp avtalen med den tyska resekoncernen TUI och tredubblat priserna. 

Min lust att turista i Ukraina är nu definitivt borta. 

Läs DER SPIEGEL:s artiklar om denna skandal på engelska  eller på tyska. 


torsdag 12 april 2012

Achtung! Romerna kommer!

"Romerna kommer: på rövarstråt i Schweiz"




De tillfällen jag köper svenska kvällstidningar kan räknas på ena handens fingrar, per år. Inte desto mindre läser jag både Aftonbladet och Expressen - på jobbet eller på stamkrogen. Jag har ofta förbannad dem för deras populism och skandaljournalistik.

Veckans upplaga av den schweiziska tidskriften "Weltwoche" (ungefär "Världen i veckan") slår dock rekord i effektsökeri. Veckotidningen är menad att sammanfatta världens viktigaste händelser. Senaste utgåvan är ett temanummer om "romska ligor som reser genom Schweiz och begår rån och stölder." 

Fotot på omslaget härstammar enligt Neue Zürcher Zeitung från ett fyra år gammalt reportage om roma som lever på en soptipp i Kosovo. 

"Die Weltwoche" står politiskt nära det schweiziska partiet SVP (schweiziska folkpartiet) - det största partiet i parlamentet, förbundsrådet.

Partiet tillämpar öppen rasism på ett sätt som jag tror skulle vara omöjlig i något annat europeiskt land. 

Deras valaffischer mot minareter och med fåren, där det svarta fåret skall sparkas ut har blivit ökända över hela världen. Ändå röstade var tredje schweizare på SVP vid senaste valet.

Stopp - Ja till minaretförbud






Sicherheit schaffen = skapa trygghet



Såväl i Tyskland som Österrike har privatpersoner polisanmält veckans upplaga av "Weltwoche". Sinti och Romas Riksförbund i Tyskland kräver att försäljningen stoppas i tyska tidningskiosker och butiker. De menar att bilden uppmanar till såväl hat som diskriminering av en hel folkgrupp.




lördag 7 april 2012

Inget TANZEN på långfredag - Let´s dance!



Det är inte så många år sen allt var stängt på långfredagen i Sverige, och då menar jag ALLT. Inga affärer var öppna, inga biografer, inga restauranger, inga kiosker. På TV visades endast filmer om Jesu korsfästelse och på radion spelades enbart klassisk musik. 

I dagens Tyskland, åtminstone i vissa delstater, är det än idag förbjudet att dansa på långfredag. Piratpartiet i Hessen har klagat till Författningsdomstolen med krav om att upphäva dansförbudslagen. I Hessen är det förbjudet att dansa från skärtorsdag klockan 04:00 till påskafton midnatt. Även på påskdagen och Annandag påsk är dans inte tillåtet mellan 04:00 och 12:00, precis som på alla andra kyrkliga helgdagar. 

Författningsdomstolen avvisade Piratpartiets klagan. Den förbjöd även demonstrationer på långfredagen, som piratpartiet hade ansökt om. Istället ordnade partiet tillsammans med De Grönas ungdomsförbund "flashmobs online". Det är tillåtet att dansa mellan hemmets fyra väggar, privat. 

30 tappra demonstranter försedda med hörlurar samlades igår i Kassel och gjorde dansrörelser. 

Svenska Dagbladet skriver om det hessiska dansförbudet på sin kulturblogg. 

Deutsche Welle uppmärksammar piratpartiets misslyckade klagan i denna artikel på engelska. 






Här en flashmob utan musik som anordnades i Frankfurt långfredag förra året: 




Flashmob utan musik på Römerplatz i Frankfurt

Günter Grass i blåsväder - antisemit?

Günter Grass




I onsdags publicerade författaren, samhällsdebattören och nobelpristagaren i litteratur, Günter Grass, en dikt som har rivit upp en storm i tyska massmedier, på bloggar och debattsajter. 

Inte bara i Tyskland utan även internationellt. Dikten heter "Was gesagt werden muss" (Det som måste sägas) och publicerades samtidigt i den stora ansedda dagstidningen Süddeutsche Zeitung, italienska La Republicca, spanska El Pais och New York Times. 




Klicka på bilderna för större format!





Här är dikten i engelsk översättning, från The Guardian:







What must be said
Why have I kept silent, held back so long,
on something openly practiced in
war games, at the end of which those of us
who survive will at best be footnotes?
It's the alleged right to a first strike
that could destroy an Iranian people
subjugated by a loudmouth
and gathered in organized rallies,
because an atom bomb may be being
developed within his arc of power.
Yet why do I hesitate to name
that other land in which
for years—although kept secret—
a growing nuclear power has existed
beyond supervision or verification,
subject to no inspection of any kind?
This general silence on the facts,
before which my own silence has bowed,
seems to me a troubling lie, and compels
me toward a likely punishment
the moment it's flouted:
the verdict "Anti-semitism" falls easily.
But now that my own country,
brought in time after time
for questioning about its own crimes,
profound and beyond compare,
is said to be the departure point,
(on what is merely business,
though easily declared an act of reparation)
for yet another submarine equipped
to transport nuclear warheads
to Israel, where not a single atom bomb
has yet been proved to exist, with fear alone
the only evidence, I'll say what must be said.
But why have I kept silent till now?
Because I thought my own origins,
Tarnished by a stain that can never be removed,
meant I could not expect Israel, a land
to which I am, and always will be, attached,
to accept this open declaration of the truth.
Why only now, grown old,
and with what ink remains, do I say:
Israel's atomic power endangers
an already fragile world peace?
Because what must be said
may be too late tomorrow;
and because—burdend enough as Germans—
we may be providing material for a crime
that is foreseeable, so that our complicity
wil not be expunged by any
of the usual excuses.
And granted: I've broken my silence
because I'm sick of the West's hypocrisy;
and I hope too that many may be freed
from their silence, may demand
that those responsible for the open danger
we face renounce the use of force,
may insist that the governments of
both Iran and Israel allow an international authority
free and open inspection of
the nuclear potential and capability of both.
No other course offers help
to Israelis and Palestinians alike,
to all those living side by side in emnity
in this region occupied by illusions,
and ultimately, to all of us.
--Günter Grass
Translated by Breon Mitchell




Grass, 84 år, angriper här Israel som kärnvapenmakt och anklagar landet för att vilja skapa ett nukleärt storkrig, om det i preventivt syfte skulle bomba ett kärnkraftverk i Iran i förebyggande syfte. Ett sådant angrepp skulle kunna leda till en härdsmälta och få konsekvenser av ett världskrig med många makter inblandade. 

Grass anklagar även den tyska regeringen under Angela Merkel, men också tidigare regeringar för att ha stött Israels militära förmåga som en slags "krigsskadestånd och gottgörelse för Tredje Rikets folkrättsbrott mot judarna." Tyskland är idag Israels tredje största vapenleverantör. Nyligen har Tyskland levererat en ubåt som kan bestyckas med kärnvapenbärande medeldistansraketer. Tyskarna subventionerar, enligt Grass, militära leveranser med 1/3-del av kostnaderna - allt enligt ett gammalt avtal mellan Adenauer och Ben Gurion.




Kritiken har inte låtit vänta på sig. Springerpressen med BILD och Die Welt i spetsen har levererat krigsrubriker som "Günter Grass antisemit". Kritiken kommer från alla håll. Så har även den kända nazistjägaren, och vänsterpartiet DIE LINKES kandidat i presidentvalet, Beate Klarsfeld gått ut med anklagelser om antisemitism. I österrikiska Der Standard ställer hon frågan: Om Grass ser sig i spegeln, ser han en nobelpristagare i litteratur eller en medlem av SS? 

Günter Grass har under hela efterkrigstiden varit en blåslampa från vänster och ett moraliskt samvete mot en förstockad generation som inte har velat göra upp med det nazistiska förflutna. Han har ständigt anklagat, med rätta, rättsväsendet och politiken i dåvarande Västtyskland, för att härbergera gamla nazister i statsapparaten. Jag, liksom många andra ungdomar från generationen med föräldrar uppväxta  under nazitiden, har beundrat Grass för hans kritik mot allt det bruna som fortfarande fanns kvar i Tyskland under decennier efter kriget. 

Ända till för fem år sedan, då det framkom att Günter Grass under 60 år tigit om att han varit medlem i Waffen-SS. Ridå - en otrolig besvikelse som knappt går att beskriva. 


Som tysk är det med tanke på de miljontals mördade judarna under nationalsocialismen, av förståeliga skäl alltid känsligt att kritisera Israel. Statens bildande är ju en direkt följd av skeendena under den tiden. Just med tanke på hans medlemskap i Waffen-SS instämmer jag i tidningen Haaretz ledare, att kritiken kommer från helt fel håll.


Tidningen skriver under rubriken "Günther Grass´ moraliska blindhet: "Den tyske författaren är den siste personen som skulle tala ut och anklaga Israels domedagsvapen." 


Günther Grass har gjort Israels vänner och kritiker en björntjänst som kommer att ta lång tid att reparera. Självklart skall man kunna kritisera den israeliska regeringens ageranden utan att genast bli förebrådd att vara antisemit. Därför är det olyckligt att kritiken kommer just från en gammal Waffen-SS-man som Günther Grass. Hans litterära mästerverk hamnar här långt i skymundan. 


Länkar: 

Günter Grass defends himself and his poem på Deutsche Welle


Günter Grass
Günter Grass's Israel poem provokes outrage, och Günther Grass and changing German attitudes towards Israel på The Guardian.


Gunter Grass' poem is more pathetic than anti-Semitic på Haaretz.

Günter Grass dikt upprör i Israel på Sveriges Radio. 



Grass kritiskt mot Israel i dikt på Svenska Dagbladet


Att räkna upp alla tyskspråkiga länkar i ämnet skulle kräva flera timmar. Dikten har upprört så till den milda grad, att både TV och radio ändrat i sina tablåer och satt in extraprogram. 

För dig som kan tyska, här en extrainsatt intervju med Grass från 3sat, Kulturzeit extra.
Den är uppdelad i två delar: 



Kulturzeit extra, del 1:




 Kulturzeit extra, del 2




I tyska TV 1:s huvudnyhetssändning Tagesthemen, har till och med nyhetsankaret Tom Buhrow intervjuat Günther Grass om avsikten med dikten. I slutet av programmet en mycket bitsk kommentar från en av tyska tv:n ARD:s redaktörer.






Tagesthemen, från skärtorsdag den 5 april:

fredag 6 april 2012

National Youth Orchestra of Iraq önskar Glad Påsk!

Shiiter, sunniter, kristna, araber, kurder - alla får plats i The National Youth Orchestra of Iraq, ett fantastiskt musik- och fredsprojekt som i fjol gästspelade på den årliga Beethovenfest i Bonn. Medlemmarna är mellan 14 och 29 år gamla. 



Zuhal Sultan


Allt började med att pianisten Zuhal Sultan skickade ut ett pressmeddelande till brittiska media med rubriken : Irakisk tonåring söker dirigent till ungdomsorkester". Året var 2008 och Zuhal 17 år gammal. Maestro Paul MacAlindin från Skottland läste och svarade direkt.

Sedan följde auditions via YouTube med ungdomsmusiker från hela Irak. Hennes målsättning var att samla människor med olika bakgrund, religion, språk och etnicitet. Hör henne själv berätta hur hela processen med bildandet av orkestern har gått till:



National Youth Orchestra of Iraq from British Council on Vimeo.



Orkestern har ständigt två tolkar med sig, som översätter dirigent MacAlindins anvisningar till arabiska och kurdiska. I Bonn bodde spelarna hemma hos tyska värdfamiljer. Igår deltog delar av orkestern i ZDF:s morgonprogram och framförde en kurdisk folksång. Du kan se inslaget i orkesterns YouTubekanal lite längre ner på sidan.






Michael White skriver på The Telegraph: 
How young Iraqis came together to play Beethoven in Bonn


Deutsche Welles korrespondent från Arbil och repetitionerna inför Beethovenfest: 
Rehearsing with the NYOI


Das National Youth Orchestra of Iraq spielt Beethoven, på tyska public service-bolaget WDR
Bra artikel och video (på tyska)






National Youth Orchestra of Iraq på Facebook

deras hemsida

deras YouTubekanal






Ett inslag från arte om NYOI:s konsert vid den årliga Beethovenfest i Bonn:








Reportage på kurdiska:

Pilgrimsfalkar önskar Glad Påsk!

Pilgrimsfalkar i Heidelberg. Foto: Hans-Martin Gäng




Pilgrimsfalken har länge varit störd och hotad av boplundrare. I Heidelberg har ett falkpar fått en fristad i ett av stadens kyrktorn. Att pilgrimsfalken nu häckar i Heiliggeistkirche är Hans-Martin Gängs förtjänst. Sedan mer än tio år tillbaka har man också kunnat följa falkfamiljen via webkamera. Vår reporter Anton Karis har pratat med Hans-Martin som blivit en välkänd figur i Heidelbergs gatuliv.


Klicka på bilderna för större format!

Pilgrimsfalk i Heidelberg. Foto: Hans-Martin Gäng



Falktorn i Heidelberg. Foto: Hans-Martin Gäng 


På AG Wanderfalkenschutz Heidelbergs hemsida finns 3 olika webcams från tornet i Heiligen Geist-kyrkan, där du dygnet runt kan följa kläckningen av pilgrimsfalksäggen. Webkamerorna väljs från vänsterkolumnen. Klicka här! 



I radioreportaget nedan intervjuas Hans-Martin Gäng om pilgrimsfalksprojektet i Heidelberg: 


Lyssna: Pilgrimsfalken i Heidelberg

torsdag 5 april 2012

Moder jord och fosterlandet - ekofascism bland tyska bruna


Delegat vid NPD-kongress i Thüringen/Foto:DPA

Kampen om de tyska väljarna inför delststatsvalen i Schleswig-Holstein och Nordrhein-Westfalen i maj blir allt hårdare. De tyska nationaldemokraterna (NPD) riktar sig sedan flera år tillbaka in på väljare med miljöpolitiskt intresse.

Jens Lütke kämpar mot genteknik och motorvägsbyggen. Vid den årliga Världsmiljödagen står han i första ledet som frivillig medhjälpare. "Jag får ofta frågan om jag tillhör De Gröna", säger han. Men Jens är inte grön, han tillhör NPD och är en av partiets ledande kandidater inför delstatsvalet i Schleswig-Holstein.


Foto: DPA
I tidskriften " Umwelt & aktiv" (Miljö & aktiv) kan man läsa artiklar om biobränslen, genteknik och trädgårdsskötsel, men här sprids också föreställningar från den fornnordiska och germanska mytologin.

Under rubriken "Heimatschutz" (Hembygdsskydd) läser man, att det tyska folket biologiskt och mentalt står över folk med annat etniskt ursprung. Känns retoriken igen? Tidskriften agiterar också mot halalslakt och könstympning, läs omskärelse av judiska och muslimska pojkar. 

Den ges ut av stiftelsen "Midgard e.V.". Dess styrelse och skribenter står dock nationaldemokraterna i NPD nära. I sitt partiprogram uttalar sig NPD mot genteknik och industriellt jordbruk, och lovar ökade statliga insatser för alternativ energi samt småskaliga och ekologiska jordbruk. 

DER SPIEGEL skriver intressant om den nya bruna ekofascism här på tyska och här på engelska

Samtidigt pågår det en process i Tyskland att genomdriva ett förbud av NPD, i mitt tycke att typiskt tyskt förhållningssätt: man tror att man kan förbjuda människors tankar. Det finns andra vägar att påverka opinionen i ett demokratiskt samhälle. 

Deutsche Welle skriver under rubriken Renewed efforts to ban German far-right NPD, om den aktuella utvecklingen när det gäller förbudssaken.


Några historiska anmärkningar:

1956 förbjöd förbundsrepubliken KPD, vilket ledde till det kommunistiska partiets upplösning. Förbudet bidrog på 1960- och 70-talet via studentrevolter till bildandet av RAF (Röda Armé Fraktionen), som under flera decennier terroriserade Tyskland med mord, kidnappningar och sprängattentat. 

För att bekämpa dessa våldsamma vänsterrörelser infördes det berömda tyska yrkesförbudet (Berufsverbot), som förbjöd människor anslutna till författningsfientliga organisationer på vänsterkanten att utöva yrken inom offentlig tjänst, som lärare och dagisfröken till exempel.


onsdag 4 april 2012

Maid in Lebanon - fallet Alem Dechasa-Desisa




Modernt slaveri förekommer i många länder i Mellanöstern idag. Bara i Libanon beräknar man att det finns 200.000 gästarbetare från främst Afrika, Syd- och Sydostasien. Redan år 2008 uppgav människorättsorganisationen Human Rights Watch, att i genomsnitt en gästarbetare per vecka begår självmord i Libanon. 

Arbetarna förmedlas av speciella agenturer, de måste lämna sina pass vid ankomsten och förfogar inte ens över sin fritid utanför arbetstiderna. Förmedlingsagenturernas arbetssätt kritiseras hårt, men myndigheterna gör lite åt problemen. 

En video på YouTube nyligen har orsakat stor upprördhet  i libanesiska media. Där ses tvåbarnsmodern Alem Dechasa-Desisa misshandlas och dras in i en väntande bil, av flera män utanför etiopiska ambassaden dit hon försökte ta sin tillflykt. En av männen identifierades senare som Ali Mahfuz, chef för den förmedlingsagentur, med vilken kvinnan kom till Libanon i december i fjol. 

Några dagar efter händelsen blev etiopiskan inlagd på en psykiatrisk klinik i Beirut. Den 14 mars tog hon livet av sig. 

Det är ovanligt att en gästarbetares själmord skapar rubriker. Detta fall har blivit internationellt uppmärksammat (utom i Sverige).

FN:s speciella sändebud för modern slaveri, Gulnara Shainian, har nu uppmanat de libanesiska myndigheterna att genomföra en grundlig undersökning av fallet Alem Dechasa-Desisa. 

Läs mer om läget för de mänskliga rättigheterna i Libanon på FN:s hemsida.  eller hos Human Rights Watch. 

United Nations Human Rights på Facebook kan du följa här. 

UN Human Rights YouTube-kanal hittar du här. 




Vill du läsa mer om fallet med Alem finns här länklista med artiklar urThe Guardian, New York Times och flera etiopiska och andra afrikanska tidningar.


Videon som upprört känslorna och vars publicitet nu satt fokus på gästarbetarnas situation i Libanon, den hjälplösa kvinnan du ser i filmen finns inte bland oss längre. Varför ingrep ingen för att hjälpa henne?







Till sist mitt inlägg om slavarbete i Mellanöstern som jag skrev i augusti 2010, tyvärr fortfarande aktuell. 

tisdag 3 april 2012

Berlin - som du aldrig sett det förut




Fotografen och filmaren Philipp Beuter har förvandlat sin älskade hemstad Berlin till en miniatyrstad. Filmat uppifrån med den speciella "tilt shift-tekniken", och försedd med karamelliknande färger har han här skapat en alldeles egen Berlinatmosfär. 

Så här beskriver han själv skapandet av sin film, som snart har setts av 150.000 människor på YouTube: 

I dedicate this film to Berlin where I have been living for 19 years now. While the architecture of Berlin is stunningly beautiful, only its inhabitants make Berlin the unique city that it is. In every corner there is something new to discover. And the best thing to do is to film it. 

Filmed with my beloved Sony HC9. Edited with Sony Vegas Pro 9.The miniature effect is called tilt-shift, which originates from a particular lens that was used to photograph architecture. The miniature effect is a by-product of that. It can also be achieved by digital postprocessing.

Music: “Hungarian Rhapsody No. 2” by Franz Liszt








Mera Berlin hittar du här

måndag 2 april 2012

Vad är typiskt svenskt?





Vad är typiskt svenskt?

Som naturaliserad svensk är detta en frågeställning som sysselsätter mig så gott som dagligen, och jag tror att jag inte är ensam om det. Vi är trots allt många här som står med ett ben i Sverige och ett i ett annat land.

Finns det något som är typiskt svenskt? Ja, möjligtvis ett dåligt självförtroende och rädslan för att skapa dålig stämning, att vi alltid måste vara överens.

Det här är unikt i världen: Vi kan säga "Åh vilken intressant föreställning, den var så osvensk!" eller "Du måste läsa hennes senaste bok, den är så osvensk!". Här blir ordet "osvensk" något positivt. Föreställ dig att en amerikan, britt, fransman eller tysk skulle använda  liknande ord om sin egen nationalitet: "What an interesting performance, so unamerican!" Nej - det finns inte på världskartan.

Svenskt däremot uppfattas ofta som något negativt: Stelt, tråkigt, tillhörande en förgången tid.

Vi svenskar har så oerhört svårt för att vara stolta, utan att det skenar iväg i oanständig chauvinism och nationalism.

Själv får jag rysningar av välbehag vid anblicken av den svenska flaggan på en segelbåt i skärgården mot en klarblå himmel en ljummen sommarkväll. Det finns inget vackrare!


Kommer jag någonsin att bli svensk? 

Jag vet inte ärligt talat, och instämmer i vad  Leif G W Persson sa i sitt sommarprogram i radion i fjol: 

"Jag lever i ständig konflikt med mina egna tvivel"



"Jakten på svenskheten" är titeln på en bok som kommer ut på nationaldagen. Författaren Qaisar Mahmoud har färdats 900 mil runtom i vårt land, på motorcykel, jagande efter grundbulten till "det svenska". Han blev idag intervjuad i "Dilsa i P1". Intressant, tyckte jag. 

Intervjun hör du här nedan. Hela programmet här på Sveriges Radios hemsida.




Lyssna: Att höra hemma - Quasar Mahmoud




Om två timmar sitter jag på Haket hos Günther och avnjuter tysk linsgryta med Würstchen. Vi är några tyskar i förskingringen, transor, svartrockare samt en och annan Skelleftebo som samlas här regelbundet på måndagar, för att avnjuta tysk och svensk husmanskost samt goda öl om vartannat. 

Günther är bayrare och hans fru japanska. Gästerna en brokig blandning, ett tvärsnitt av Sveriges befolkning.

Typiskt svenskt?