Om några veckor startar försäljningen av Sultana, en Halal Kriek som bryggs av det belgiska bryggeriet Caulier Péruwelz. Målgruppen är muslimer. Sultan blir den första maltdrycken med halal-certifiering i Europa. Certifieringen har godkänts av en algerisk imam. Halal Kriek kommer också att säljas i Frankrike, och man planerar att saluföra drycken även i Storbritannien, Tunisien, Kuwait och Tyskland.
Annars finns det ju redan sedan många år halal-öl, om man med halal endast menar att ölet är alkoholfritt. Många svenskar rynkar på näsan, men i Tyskland t.ex. ökar försäljningen av alkoholfri öl mer än det alkoholhaltiga. Exempel på goda alkoholfria öl: Erdinger Weißbier, Krombacher Alkoholfrei, Jever Fun och Clausthaler Extra Herb.
För de som inte vet vad en Kriek är, läs härvad Wikipedia skriver. Det viktigaste är att krieken skall innehålla fermenterade sura körsbär, ju surare desto godare. Tyvärr fuskar allt fler bryggerier idag, genom att tillsätta socker för att öka försäljningen och tillgodose massorna som inte förstått att en kriek skall vara sur - annars blir det saft!
När det kommer till suröl tillhör geuze mina favoriter, speciellt den här som mycket väl kan ersätta champagnen vid festliga tillfällen.
Är jag på besök i Stockholm blir det minst ett besök på Akkurat som har ett enormt utbud av Lambic & Geuze, flera lagrade -och alltid en Veckans Cantillon.
Den unge kanadensiske regissören Xavier Dolan har höjts till skyarna av en enig filmkritikerkår världen över. Just nu visas två av hans filmer på Hagabion och jag passade på att se båda denna fredag och lördag.
Det är min jobbarhelg vilket innebär att jag tjänstgör från kl 11:00 till kl 20:00 varje kväll. Eftersom bion finns bara några kvarter bort passar det bra att avsluta dagarna där, istället för att ta bussen direkt hem.
Xavier spelar huvudrollen i båda filmerna och är charmant och bedårande.
Här blandas motsägelsefulla känslor mellan den unge Hubert och hans frånskilda mor. En film om tonårsrevolt, sökande efter en egen sexualitet samt svårigheten att bli vuxen. Ett gripande drama med tvära kast mellan hat, vredesutbrott och kärleksbetygelser.
Komma-ut-ur-garderoben-problematiken finns där men är inte huvudtemat. Här handlar det om att visa mor-och-son-relation, och det gör Xavier Dolan mycket bra! SvD:s filmkritik kan du ta del avhär
Mitt betyg blir 4 mölndalskråkor
Jag dödade min mamma, trailer:
Xaviers andra film Les Amours Imaginaires har på svenska fått den intetsägande titeln Hjärtslag. Det är ett triangeldrama mellan Francis som är gay, Marie som är straight och den adonislike och manipulativt flörtande Nicolas.
Älskare av franska och italienska 60-talsschlager får här full valuta för pengarna. Filmen är snygg, elegant, modemedveten och inehåller mycket musik.
Hjärtslag fick ungdomspriset vid förra årets festival i Cannes - och det ÄR en ungdomsfilm. Inte desto mindre sevärd på grund av diverse dråpligheter som de trånande ungdomarna råkar ut för.
Feelgood för en trevlig lördagkväll på bion - 3 mölndalskråkor för det.
Dessutom är det ju inte varje dag precis som det visas franskspråkiga kanadensiska filmer på bio i Sverige - passa på att se dom nu.
Samtidigt som Gaddafis terroregim mördar obeväpnade demonstranter rycker en av hans bundsförvanter, Venezuelas president Hugo Chavez , ut till hans försvar.
Chavez är Gaddafis närmaste allierade i Sydamerika – båda ledarna har fördömt "amerikansk imperialism" och besökt varandra regelbundet under åren. I måndags ryktades att den libyske diktatorn flytt till Venezuela, något som senare dementerades.
Till världens absurditeter hör också att Libyen sedan maj 2010 är invald i FN:s råd för de mänskliga rättigheterna. Det krävdes 97 röster men landets tyranniska regim fick hela 155 röster.
1988 instiftade Muammar Gaddafi ett internationellt pris för mänskliga rättigheter som utdelas årligen med summan 250.000 dollar. Det var samma år som Gaddafi lät spränga Pan Am Flight 103 till New York över skotska Lockerbie, vilket resulterade i 259 döda.
Gaddafis stora pris riktas till personer och organisationer som åstadkommit storartade insatser för försvaret av mänskliga rättigheter, skyddande av frihetens ideal och stöd till fred i hela världen.
Det har gått till Nelson Mandela, barnen i Irak, Fidel Castro, afrikansk aidsbekämpning och allra senast Turkiets premiärminister Erdogan som just nu nog inte vill bli påmind om utmärkelsen.
Väldigt många stater vill inte heller påminnas om sina intima förbindelser med Gaddafis regim, särskilt inte Silvio Berlusconi, men som nog ändå avundas Gaddafi hans kvinnliga livvakter.
Med tanke på prisets syfte att främja frihetens ideal kan det 2011 förstås endast tilldelas det libyska folket.
Källa: Mikael van Reis/ Göteborgs-Posten
Konsekvenserna av att ha repressiva diktaturer i ett råd för mänskliga rättigheter kan ses exempelvis i denna session, presidierad av Libyen:
Så här sköter Gaddafi de mänskliga rättigheterna i sitt land i verkligheten:
Genom New York Times och WikiLeaks får vi nu också reda på att Mariah Carey fått betalt en miljon dollar för att sjunga 4 låtar på en av Gaddafis privata fester. Till nästa party hyrde Muammar Gaddafis bror Mutassim in Beyoncé och Usher - ja vad gör man inte för pengar?
Jag tänker inte lägga upp några musikvideor här med dessa artister -tycker att bilden på Mariah Carey kontrasterar utmärkt till videofilmerna ovan.
Det var en underbar molnfri sommarkväll, där förutom Avishai även Miriam Makeba och Nils Landgren Funk Unit uppträdde.
Avishai växte upp i en musikalisk familj vid Kibbutz Kabri i norra Israel. Han började spelade piano vid 9 års ålder, men bytte till kontrabas vid 14 års ålder. Efter militärtjänsten flyttade han till New York där han lärde känna andra jazzmusiker.
Efter en lång period av uppträdanden på små klubbar, så fick Avishai ett samtal från jazzpianisten Chick Corea och erbjöds ett skivkontrakt. År 1996 blev Avishai en grundande medlem av Coreas sextett "Origin", och hans första fyra album släpptes därför under Coreas skivbolag Strech. Cohen uppträdde i Coreas band så sent som 2003, när han lämnade "Chick Corea New Trio"; han uppträder nuförtiden istället med sitt eget band, the Avishai Cohen Trio (med Mark Guiliana från New Jersey på trummor och israeliske Shai Maestro på pianot). Hans senare album har släppts med detta band.
Han räknas till en av 1900-talets mest framgångsrika kontrabasspelare.
Så här recenserar SvD:s Dan Backman Avishai Cohens nya skiva "Seven Seas":
"Det låter lyrisk 70-talsjazz i allmänhet och ECM-jazz i synnerhet om Avishai Cohens nya album. Jag associerar till stilbildare som Keith Jarrett, Chick Corea och Pat Metheny. Pianisten Shai Maestra har en porlande spelstil som påminner om de två förstnämnda. Det är en musik som, precis som titeln antyder, färdas över haven. Vokal och instrumental världsmusikjazz är ett begrepp man skulle kunna ta till när musiken seglar från den sefardiska musiktraditionen till den europeiska och amerikanska jazzen. Kontrabasisten har denna gång spelat in i Göteborg och med svenska musiker, som kompletterar Cohens ordinarie grupp. Resultatet är mångfacetterat och böljande rytmiskt."
"Mölndals kommunpolitiker ägnar sig åt tävlan om att döda ett torg". Miljöpartisten Leif Engström skrädde inte orden under debatten, när vänsterpartiets motion om torghandeln behandlades vid stadsfullmäktiges sammanträde igår.
Ana Maria Stuparichs motion, där hon föreslår att torghandeln flyttas tillbaka till Alberts torg tog kommunen över ett år att behandla. Du kan läsa motionen om du klickar på bilden här under.
Åke Nises (v) ställde frågan "Varför blev torghandeln flyttad från början?" och besvarade den strax därpå: "2004 blev Mölndals Kommun projektledare i VISP-projektet, ett EU-projekt som syftar till att utforma en levande miljö för stadskärnor."
I samband med att projektet påbörjades flyttades torghandeln till den mer undanskymda platsen där den befinner sig än idag. Det enda resultatet efter sju år är att Alberts Torg fått en handikapptoalett - för övrigt sitter Albert där i sin ensamhet omgiven av en stenöken.
Mölndals stadsfullmäktige sedd från åhörarläktaren
Folkpartiet hade tidigare ställt sig bakom flytten av torghandeln, men i debatten ställde Inger Schale sig kritiskt till remissinstansernas yttranden och begärde en återremiss av ärendet. Hon avfärdade gatunämndens argument om "fladdrande presenningar, att det skulle bli dyrt att dra elledningar", etc.
Patrik Karlsson (s) tyckte att man borde vänta med flytt av torghandeln tills det nya Mölndals Centrum står klart. Han menade att man under byggtiden tillsammans med torghandlarna skall utreda på vilken plats i kommunen torghandeln skall vara i framtiden. "Under byggtiden kan torghandeln ändå inte vara kvar på sin nuvarande plats."
Hans Bergfelt (m) påpekade att det under byggtiden skulle placeras diverse baracker på Alberts Torg under 2-3 år. "Det finns ingen poäng med att flytta torghandeln innan bygget kommer igång. Det enda vi skulle göra då är att dra på oss ytterligare ekonomiska kostnader." Bergfelt hänvisade till det särskilda gestaltningsprogrammet, som skall arbeta med utformningen av det nya Mölndals Centrum.
Efter en intensiv debatt avslogs motionen med 43 röster mot 10. Åtta ledamöter valde att avstå.
Strax innan behandlingen av denna motion avhandlades punkterna Komplettering av beslut om arvoden 2011-2014 samt Pensionsbestämmelser för de förtroendevalda.
Trots att löneökningstakten i Sverige låg på 2,4 % förra året, har kommunpolitikerna i Mölndal fått 3 gånger så så mycket, 6,95 % i påslag. Förvaltningscheferna fick nöja sig med betydligt mindre, 3,1 % i snitt.
I höstas beslutade fullmäktige att kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande, Hans Bergfelt (M) och Patrik Karlsson (S), ska ha samma månadslön som ledamöterna i Sveriges riksdag, d v s 56.000.- kronor i månaden.
Är detta rimligt? Är det samma sak att leda en kommun med drygt 60.000 invånare som att sitta i riksdagen, Sveriges högsta lagstiftande organ?
Läs mer om Mölndals kommunpolitikers stora lönelyft i Mölndals-Posten här
Alberts Torg, Mölndal
Tillbaks till torget. Jag har snart bott i Mölndal i tio år. Åtta av dom åren har Mölndals torg varit en tråkig stenöken. Mölndals-Postens insändarsidor har så gott som varje vecka innehållit artiklar från medborgare som krävt att torghandeln skall flytta tillbaka så att vi får ett levande centrum igen.
När jag började skriva krönikor i Mölndals-Posten i höstas handlade min första krönika just om detta. Det är än så länge den enda krönikan som jag fått respons på från allmänheten, positiv sådan!
Det finns inget tvivel om att denna fråga engagerar Mölndalsborna. Därför är det för mig obegripligt att de folkvalda politikerna inte lyssnar på sina väljare.
Att under sju års torgöken inte åstadkomma mer än en handikapptoalett tycker jag är ett underbetyg av den politiska ledningen i stan. När de nu beviljat sig själva riksdagsmannalöner är det verkligen dags att visa resultat.
Här avslutningsvis min första krönikapublicerad i Mölndals-Posten 2010-10-06:
Kommun eller stad - det är frågan
Låt mig börja med att outa mig som stadsmänniska! Jag älskar stadens puls, måste ha liv och rörelse omkring mig. Hela livet har jag bott i städer som Bremen, Lübeck och Göteborg. Jag flyttade inte frivilligt till Mölndal.
För ganska exakt nio år sedan separerade min dåvarande sambo och jag. Vi var båda av ekonomiska skäl tvungna att göra oss av med bostadsrätten i Majorna. Boplats Göteborg erbjöd endast lägenheter i Göteborgs förorter. Av en ren tillfällighet fick jag ett erbjudande på en liten tvåa i Bosgården. För att inte hamna i hemlöshet tänkte jag, att "härtill är jag nödd och tvungen", flyttade dit, och grät floder varje dag under min första vecka i "Mill Valley".
Ganska så snart upptäckte jag dock all den underbara natur som fanns runt husknuten. Närheten till skog och sjöar som t.ex. Safjället och Gunnebo. Här hittade jag också "mitt" torg, ett torg som sjöd av liv och ständigt var i rörelse. Här handlade jag min frukt och mina grönsaker direkt av bönderna från bygden. Invandrare från olika delar av världen saluförde sina specialiteter.
2004 bestämde sig Mölndals kommun, att från och med då kalla sig för stad. Nya skyltar sattes upp vid infarterna. Mölndal är nog inte en så dum stad ändå, tänkte jag.
På Alberts Torg fanns torghandel och café, men framförallt: MÄNNISKOR! Människor som handlade, promenerade, stod i klungor och samspråkade med vänner och bekanta. Jag, som precis var nyinflyttad och inte kände en kotte, kunde ibland sitta på en bänk för att filosofera och betrakta folklivet, utan att känna mig ensam.
Sedan hände det något. Från en dag till en annan försvann all verksamhet från torget. Albert satt där i sin ensamhet, och jag blickade förfärad ut över en stenöken. Politikerna i stadshuset hade bestämt, att all torghandel skulle ske från en undanskymd plats, vid den fulaste delen av Mölndals Centrum, strax intill en bilparkering och en hårt trafikerad viadukt. Från en dag till en annan förvandlades denna stadens piazza till ett vanligt grått förortstorg, som det finns så många av i vårt avlånga land.
Hur resonerade kommunens, förlåt, stadens politiker här? De tog död på i stort sett den enda platsen i Mölndal, som andades lite stad i alla fall. Istället för att utveckla en levande stadsmiljö, förvandlade man det till ett förortstorg. Nog tycker jag det är dags för Mölndals politiker att bestämma sig för, om man vill vara kommun eller stad. Att enbart sätta upp fina skyltar duger inte!
Jag älskar sushi men härom dagen förmörkades min värld när jag läste detta debattinlägg på SVT Debatt:s hemsida.
Tobias Jansson, ansvarig utgivare för magasinet Camino, Magnus Wallin, sushikock på krogen Rå Epok, Inger Näslund, expert på fiskefrågor inom WWF, Ellen Bruno, marin sakkunnig på Naturskyddsföreningen och Jan Isakson, kampanjledare på Greenpeace varnar här för att ensidig användning av ett litet antal fiskarter hotar att utarma haven. De utmanar sushibranschen och konsumenter att jobba för att sushin förnyas i Sverige.
Mitt favorit sushiställe i Göteborg är Yamato vid Masthuggstorget som drivs av Kazuko Flohr. Hon lagar Göteborgs absolut bästa sushi.
Hon menar:
Man behöver inte använda de här fiskarna när man gör sushi. Det är gott om goda lokala fiskar. Hälleflundra tex. Jättegod. strömming kan man använda men folk styr, kunden styr, så det är ett dilemma.
Mitt tips till alla sushiälskare: Fråga efter lokal fisk nästa gång du skall äta sushi. De kommer sannolikt att svara nej det har vi inte.
Ju mer folk som efterfrågar, ju större chans att sushikockarna ändrar sig.
Se Kazuko Flohr från Yamato i detta reportage från TV4
De flesta föredrar Weissbier, vitt vin eller grönt te till sushin. När det kommer till Weissbier är Schneider Weisse min favorit med sin lätta sälta.
Vågar du experimentera rekommenderar jag att prova en porter till sushin nästa gång.
Gärna en Black Golding Starkporter från Närke Kulturbryggeri. Finns inte den går det alldeles utmärkt med en rumstempererad Carnegie Porter. Är portern för kall tappar den smak och arom.
Till sist: Kan någon där ute i cyberrymden förklara för mig vad detta ska föreställa?
När jag flyttade till Sverige och Göteborg 1978 blev jag automatiskt medlem i Tyska församlingen. Det var på statskyrkans tid och jag upptäckte detta vid min första skattedeklaration året därpå. Tänk om jag hade varit katolik, jude eller muslim?
För att bli svensk medborgare var man på den tiden tvungen att ha fört ett oklanderligt leverne i Sverige i 7 år. 1985 gav jag upp mitt tyska medborgarskap och blev Svenne Banan. Anledningen var att tyska staten varje gång jag hälsade på mina föräldrar i Lübeck påpekade, att jag inte gjort min militärtjänst.
Vid ett besök blev jag efter ankomst med Stenabåten i Kiel transporterad till en förläggning och tvångsmönstrad. Alla andra hade redan mönstrad den dagen. Jag var alltså en eftersläntrare och jag antar att personalen ville hem eller gå på lunch.
De tog puls och blodtryck samt okulärbesiktigade mina ädla delar. Efter denna procedur fick jag stå ensam naken framför ett podium med tyska flaggan som bakgrund, där ett antal militära dignitärer förkunnade: "Sie sind tauglich" -ni är duglig!
1985 skickade svenska staten ett vackert diplom hem till mig som förklarade att jag nu hade blivit upptagen som medborgare i Konungariket Sverige. Diplomet pryddes av riksvapnet.
Med följde en färggrann broschyr på tyska med information om det svenska samhället. Samma vecka dimpade kallelse till mönstring ute vid Säve ner i brevlådan, men det är en annan historia.
Vart jag än flyttar i Göteborgsregionen följer mitt medlemskap i Tyska kyrkan med. Det spelar ingen roll om jag bor i Masthugget, Lerum, Kungälv eller Mölndal.
Egentligen borde jag tillhöra Fässbergs församling, men för mig är medlemskapet i Christinae kyrka sista bandet med mitt gamla hemland som jag inte vill ge upp.
Varje torsdag kl 12:00 under vår och höst är det tysk-svensk sopplunch i Christinae kyrka. Efter en kort andakt på tyska och svenska framförs klassisk musik av olika artister.
Därefter kan man avnjuta soppa, bröd, kaffe och kaka för 25.- kronor längst bak i kyrkan, och småprata med de andra besökarna . Jag är ledig varannan torsdag och bruka besöka soppluncherna. Där är en mycket trevlig stämning och atmosfär.
Soppkök på tyska och svenska
Redan på tisdagen börjar förberedelserna då kyrkoherdeparet Hans-Viktor och Christa Krolovitsch handlar ingredienserna. På onsdagen lagas soppan från grunden i köket i Tyska Christinæ kyrka.
– Vi provlagar inte recepten hemma, säger Christa Krolovitsch, och alla i gruppen kan föreslå en ny soppa.
I köket pågår inte bara soppkok, utan även språkövningar på både tyska och svenska. I gruppen finns båda nationaliteterna.
– Vi gör detta för att det är så roligt, säger Lena Strauss, som precis som de andra lägger minst fem timmar i stort sett varje torsdag på sopplunchen.
Stefanie Sauer Renner har drivit kafé i Göteborg, men är nu arbetslös. Hon började med att vara gäst på luncherna. Efter ett tag frågade hon om hon kunde hjälpa till och på den vägen är det.
Här kan du läsa mer om "Soppkok på tyska och svenska"
Maria Keohane
Nu på torsdag den 24 februari framför sopranen Maria Keohane Dalakoraler, ackompanjerad på orgel av Magnus Kjellson.
Hon är en mycket efterfrågad oratoriesolist och har samarbetat med många av de mest välrenommerade dirigenterna.
Under Säsongen 2009-10 turnerade Maria i Japan, Europa och Skandinavien med Concerto Copenhagen, Ricecar Consort, European Union Baroque Orchestra och The Netherlands Bach Society.
Hon sjöng även Händels Messias i Storkyrkan, Brahms Requiem i Göteborgs Konserthus och Faures Requiem i Örebro Konserthus.
Bland nyligen genomförda och framtida engagemang kan nämnas en Europaturné med European Union Baroque Orchestra, Johannespassionen med Ricecar Consort, Messias i Storkyrkan och Bachs Wedding Cantata med Philharmonia Baroque Orchestra i San Francisco.
Härär tyska församlingens kalender där du kan botanisera och klicka dig fram till framtida lunchkonserter. De är alltid på torsdagar.
Maria Keohane sjunger "Zerfließe, mein Herze" ur Johannespassionen av Johann Sebastian Bach
På söndag den 27 februari kl 15:00 invigs Kulturhallen i Kvarnbyn. Lokalen ligger vid Kvarnfallets brusande fors och genom glasskivor i golvet går det att se vattnets färd mot den stillsammare Mölndalsån.
Så länge jag kan minnas har jag drömt om den optimala lokalen för kultur. Här är den, säger Irene Sjöberg Lundin, till vardags kantor i Stensjöns församling, i denna intervju med Göteborgs-Posten.
Carin Hjulström
TV-journalisten och författtaren Carin Hjulström invigningstalar. Det blir vernissage, dans och musik.
Senare på kvällen klockan 20:00 Invignings-Jazz med Johan Björklund Trio. Trion består av Klas-Henrik Hörngren, piano, Thomas Markusson, kontrabas och Johan Björklund, trummor.
Det blir originalmusik av lågmäld nordisk karaktär. Lika delar jazz, nutida konstmusik och värmländskt vemod skapar en kreativ och fantasifull musik.
Staffan Scheja
Helgen därpå, lördag den 5 mars kl 15:00 är det dags för invigning av flygeln. Staffan Scheja spelar musik av bl. a. Brahms och Beethoven.
Hela programmet för Kulturhallen i Kvarnbyn t o m maj hittar du här.
Leif Ove Andsnes, Nicolas Angelich, Emanuel Ax, Evgeny Kissin, Lang Lang, James Levine, Mikhail Pletnev och Staffan Scheja
I helgen var det dags igen för den årliga marschen till minnet av de allierades bombningar av Dresden, arrangerad av NPD.
De lyckades samla 600 medlemmar från hela Tyskland, och möttes av 21.000 motdemonstranter som genom en fredlig blockad hindrade nynazisterna att komma in i stan. -Dresden har lika många invånare som Göteborg.
Det är vid sådana här tillfällen jag som tyskättling kan räta på ryggen och vara lite stolt över mitt folk.
Tyvärr fanns det några enstaka våldsbenägna på båda sidorna som likt fotbollshuliganer försökte sabotera tillställningen. Den absoluta majoriteten förhöll sig fredlig och lyckades med icke-våld försvara sin stad från det bruna packet.
I Tyskland är det förbjudet att kalla sig nazist, men de bruna har kringgått detta genom att döpa om sig till nationaldemokrater. Mig lurar dom inte, och inte tyska folket heller. NPD får aldrig mer än 1 % i riksdagsvalen.
Aha
Hey Mr. Nazi
Ich muss da nen Wörtchen mit dir reden, bitte hör mir zu
Sieh mich an, was siehst du in mir?
Nur einen kleinen Ausländer, der so riecht wie ein Tier?
Ein dummer Schlitzauge, ein scheiß Reisfresser
Den man I'm besten Falle gleich einäschert
Bitte sags mir, denn ich will wissen was du denkst
Denn es ist mein Wille, dass du jetzt das Richtige erkennst
Ich stink nämlich gar nich, ich dusch mich jeden Tag
Man würd ich stinken, dann blitz ich doch bei den Mädels ab
Und Nein, ich will auch nicht nur Reis fressen
Manchmal will ich auch ne Bockwurst ins Senfglas reinstecken
Und dann genüsslich verschlingen, das hättste nicht gedacht
Siehste, jetzt hab ich in deine Welt etwas Licht gebracht
Ich greif dich nicht an, ich reich dir die Hand
Bitte hör auf meine Worte, saug sie ein wie ein Schwamm
Denn es ist leicht zu sagen, Nazis raus
Doch jeder Mensch kann sich verändern, ich glaub Nazis auch
Und ich sag
[Refrain]
Hey Mr. Nazi komm auf meine Party
Ich stell dir meine Freunde vor
Das hier sind Juspé und Kati, Thorsten und Nefatih
Wir haben den selben Humor
Und wir sagen hey Mr. Nazi komm auf meine Party ich zeig dir meine Kultur
Das hier sind Sushi und Technik, Mangas und Origami, ich kenn das seit meiner
Geburt
Kennst du das Gefühl, wenn ein Mensch dich verletzt
Weil ein Mensch dich verlässt, obwohl du kämpfst bis zuletzt
Oder das Gefühl wenn dir was gutes passiert und für kurze Zeit die Sorgen um die
Zukunft verlierst.
Oder wenn du verliebt bist, ich brauch es nichtmal selbst zu sagen
Das Gefühl als könntest du die ganze Welt umarmen
Ich weiß du kennst es auch, wir sind nicht komplett verschieden
Doch du trittst auf den Mann ein und lässt ihn liegen
Und das Schlimmste daran, er war Familienvater und nun herrscht bei ihm zu Hause ein
Riesen Drama
Die Tochter verstehts nicht und fragt sich jeden Tag
Mama sag mir doch, warum ist denn der Papa nicht mehr da?
Er hat aber versprochen er kauft mir neue Schwimmflügel und das wir Picknick machen
Gehen bei den Windmühlen
Später wird sie verstehen was das alles heißt, doch jetzt steht sie nur da und sieht
Die Mama weint
[Refrain]
Hey Mr. Nazi komm auf meine Party
Ich stell dir meine Freunde vor
Das hier sind Juspé und Kati, Thorsten und Nefatih
Wir haben den selben Humor
Und wir sagen hey Mr. Nazi komm auf meine Party ich zeig dir meine Kultur
Das hier sind Sushi und Technik, Mangas und Origami, ich kenn das seit meiner
Geburt
Es ist nicht leicht sich mit Einsamkeit herumzuschlagen
Jeder Mensch will doch Gleichgesinnte um sich haben
Und eh du dich versiehst bist du I'm Freundeskreis, indem man mit dem Finger auf
Andershäutige Leute zeigt
Und das kann schnell gehen, das ist keine Lüge
Die meisten Menschen haben irgendwo rassistische Züge
Ich seh rassistische Lehrer und rassistische Hauptmänner und rassistische Deutsche
Und rassistische Ausländer
Und früher war ich selbst ein kleiner Rassist und sowas kommt von mir, seht ihr
Jetzt wie einfach das ist?
Ja ich weiß, ihr hört mich immer sagen Japse hin und her, doch I'm Grunde ist mir das
Scheißegal
Ich bin nur n' netter Kerl
Und jetzt verleih ich diesen Worten meine Kraft und so leg ich heute alle meine
Vorurteile ab
Du sagst ich seh das mit den Vorurteilen viel zu krass, doch genau die sind der
Ursprung für Krieg und Hass
Und wir sagen
[Refrain]
Hey Mr. Nazi komm auf meine Party
Ich stell dir meine Freunde vor
Das hier sind Juspé und Kati, Thorsten und Nefatih
Wir haben den selben Humor
Und wir sagen hey Mr. Nazi komm auf meine Party ich zeig dir meine Kultur
Das hier sind Sushi und Technik, Mangas und Origami, ich kenn das seit meiner
Geburt
Hey Mr. Nazi komm auf meine Party
Das hier sind Juspé und Kati, Thorsten und Nefatih,
Wir haben den selben Humor.
Und wir sagen hey Mr. Nazi komm auf meine Party ich zeig dir meine Kultur.
Das hier sind Sushi und Technik, Mangas und Origami, ich kenn das seit meiner
Geburt.
Under filmfestivalen i Göteborg nyligen delade Cinemateket ut fribiljetter till valfri föreställning på Bio Capitol. En sådan biljett utnyttjade jag idag och valde en klassisk söndagsmatiné med Nicholas Rays klassiker Ung rebell eller Rebel Without a Cause som den heter i original.
James Dean och Natalie Wood är storartade i detta drama om generationskonflikter, om ungdomars längtan efter att bli sedda och respekterade av en oförstående och självupptagen vuxenvärld.
Dramat utspelar sig i 1950-talets USA men temat är såväl tidlös som universell.
Jag såg filmen första gången som tonåring på TV dubbad till tyska, idag fick jag äntligen uppleva detta mästerverk i Cinemascope på stor bioduk.
Stort skådespeleri med dialoger som håller än idag trots att det är 56 år sedan filmen spelades in. Mitt betyg: 5 mölndalskråkor
Man kan bara ana vad som hade blivit av James Dean om han inte hade gått bort så tidigt i en bilolycka, 24 år gammal..
Jag undrar om alla mölndalsbor verkligen känner till vilken enorm omvandling stadens centrum står inför. Om några år kommer stora delar av stan inte att kännas igen.
I fredags besökte jag detaljplaneutställningen om nya Mölndals Centrum i stadshuset. Besök den du också för att bilda dig en egen uppfattning.
Där kan du lämna synpunkter på planförslaget till och med den 3 mars.
Utställningen finns i stadshusets entréhall och är öppet mån-tors kl. 8.00-16.30, fre 8.00-16.00.
Tisdagar och torsdagar kl. 16.30—19.00 är utställningen bemannad med tjänstemän som du kan ställla frågor till.
Mer info på Mölndals stads hemsida hittar du här. Från hemsidan kan du även ladda ner utställningshandlingar.
Klicka på bilderna för att få större format. På första bilden ser du radhus med trädgårdar på taket av det nya köpcentrat!
I planen ingår 140 butiker, nästan 2000 nya bostäder (varav ett 90 meter högt höghus bestående av 25 våningar), samt ett bibliotek på 4200 kvadratmeter som skall "sväva i luften" ovanför spårvagnshållplatsen.
Det är ett spännande projekt som kommer att utveckla staden. Mölndals småstadskaraktär kan för närvarande betecknas som sömnigt om inte avsomnat till och med. En förtätning av staden genom fler bostäder ger bättre kollektivtrafik med ökad turtäthet. Fler butiker ger ett levande centrum.
Frågan är utformningen, och här gäller det att invånarna gör sina röster hörda och lämnar skriftliga förslag. Jag tror att det går att behålla småskaligheten med fiskhallen, ost- och fruktbutikerna sida vid sida med det nya centrat.
En tjänstemannagrupp skall jobba med utformningen av torget. Den skall också titta på hur den framtida torghandeln kan se ut. Under byggtiden kommer det inte att finnas någon torghandel alls, varken på Alberts torg eller sin nuvarande plats.
Intressant tycker jag är hur man vill arbeta med belysningen. Allmänbelysning och effektbelysning skall vara av hög kvalitet och ingå i en helhetstanke i gestaltningen av stadens olika stråk och platser.
Ett professionellt belysningsprogram för Mölndals centrum skall tas fram när det gäller gestaltning, utformning och teknik.
Avslutningsvis: Besök utställningen -har du synpunkter lämna skriftliga förslag.
Läs mer i Mölndals-Postens senaste nätupplaga här.
Ikväll var det Tysklands tur att avgöra kandidaten till årets Eurovision Song Contest i Düsseldorf i maj. Lena Meyer-Landrut vann förra tävlingen i Oslo, och i år beslutade man att hon skall försvara sin titel på hemmaplan.
Av 12 sånger med Lena röstade tyskarna fram "Taken by a stranger".
Personligen tyckte jag det blev lite enahanda med att samma artist framförde alla bidragen.
Döm själv, tror du att hon gör om förra årets bragd?
Apropå schlager: det är det tyska ordet för engelska "hit", något som slår. Den tyska schlagern var mycket populär på 1950-, 1960- och 1970-talet.
Idag är det väl nästan bara Sverige som fortfarande envisas med att kalla Eurovision Song Contest för schlagertävling.
I dagens samhälle är vi omgivna av ett ständigt surr. I butiker och caféer slår musikterrorn till från skrikiga reklamradiokanaler. På bussen och spårvagnen detta eviga tjat och nonsensprat i mobiltelefonerna.
När huvudet känns tungt och hjärnan kräver vila brukar jag sätta mig i en kyrka för att meditera och lyssna på musik. Nu för tiden kan man så gott som dagligen välja mellan ett antal konserter. Många är dessutom gratis!
Sara Trobäck Hesselink, Claes Gunnarsson och Per Lundberg bjöd på en underbar musikupplevelse. Kyrkan var fullsatt och efter konserten utbröt bravorop och stående ovationer.
Akustiken i Göteborgs konserthus räknas till en av världens bästa, men jag blev mäkta imponerad av Hagakyrkans akustik Ett konsertbesök där rekomenderas!
Nästa gratiskonsert med delar ur Göteborgs Symfoniker blir torsdag den 10 mars i kl 12:00 i Tyska kyrkan
Brahms klarinettrio kommer att framföras av Henrik Nordqvist klarinett, Petra Lundin cello & Daniel Lindén piano. Efter konserten serveras sopplunch.
Budskap med krav på gay-fria zoner har spridits i östra London. Bakom de anonyma klistermärkena tros islamistiska fundamentalister dölja sig.
Det är i områdena Whitechapel, Shoreditch och Poplar som klistermärkena har spridits. Budskapet med uppmaningen om gay-fria zoner och att Allahs straff för homosexualitet är hårt, var tryckt tvärs över en regnbågsflagga.
– Det här är en del av en trend inom islamistiska och fundamentalistiska grupper, som har hbt-personer som måltavlor. Det händer både på universiteten och i bostadsområden. Huvudoffren för de här hatattackerna är hbt-muslimer, säger jämställdhetskämpen Peter Tatchell till brittiska Pinkpaper.
Han berättar också att oron sprider sig bland hbt-muslimer i de berörda områdena.
– Själv har jag blivit attackerad av muslimska ungdomar tre gånger, på och omkring Brick Lane. Vid samtliga attacker har angriparna skrikit religiösa budskap. Mina muslimska hbt-vänner som bor i de berörda områdena är nervösa och oroliga. De befarar att de ska bli attackerade och vågar inte visa sin sexualitet öppet.
Händelsen kommer bara en vecka efter att en grupp islamistiska män greps för att ha delat ut broschyrer med budskapet att homosexuella ska straffas med döden. Men det är bara en av många utspel mot gayrörelsen just nu.
– Förra veckan kom rapporter om att hot från islamister skickats till gay-studenter på South Bank University. Flera universitet har också gästats av hatpredikanter som stöder mord på hbt-personer, säger Peter Tatchell.
Minns du tv-sändningarna från Sovjet för 20 år sedan, då pansarfordon var på väg mot ryska regeringsbyggnaden där Boris Jeltsin höll en presskonferens? Jag kommer så väl ihåg hur hela världen inklusive mig höll andan. Skulle perestrojkan, demokratiseringen av Sovjetunionen, misslyckas och gå om intet trots allt? Idag släpper svenska UD tidigare hemligstämplade papper från den tiden.
"Ett imperium imploderar" så kallas diplomatdokumenten som offentliggjorts av utrikesdepartementet idag.
400 sidor där författarna bland andra är ambassadören i Moskva Örjan Berner och ambassadrådet John-Christer Åhlander också i Moskva. Men information kom också från konsuln
Dag Sebastian Ahlander i dåvarande Leningrad, idag St Petersburg. Han rapporterar också om det som händer i länderna där allt tog sin början, Estlands Tallinn, Lettlands Riga och Lituaens Vilnius.
Flodvågen som välte Sovjet hade sin källa i händelserna i Östeuropa, murens fall i Berlin 1989 och de forna östblocksländernas frigörelse.
Det som de 400 sidorna berättar om är hur diplomaterna ser krusningar på det som ska förvandlas till en havsvåg. En våg som svepte undan Sovjetunionen och återskapade Ryssland och gjorde alla de forna sovjetiska delrepublikerna till självständiga stater.
För utrikesminister Carl Bildt är detta i mycket en historisk gärning att häva hemligstämplingen redan nu. Normalt brukar det ta 50 år innan det sker. Men i år är det 20 år sedan Sovjetunionen försvann och det kan ses som en viktig gärning att faktiskt berätta vilken roll Sverige hade då under denna brytningstid.
En tid som skakade diplomaterna, som var med. Det går att läsa i annars vanligtvis torra UD dokument, när dåvarande ambassadören Örjan Bernerskriver: Undviker dramatiseringar, men blir tvungna att påpeka att risken för inbördeskrig är påtaglig, heter det i Berners ilmeddelande.
Känslan av att det faktiskt skulle kunna bli krig var inte någon underdrift. För många unga ryssar som hoppades på att perestrojkan och glasnost faktiskt innebar något nytt, en öppenhet och slut på isolering kändes stridsvagnarna på gatorna i Moskva som ett ont tecken, ett förebåd på att något helt annat väntade.
Ett tiotal stridsvagnar på väg mot ryska regeringsbyggnaden, där Jeltsin höll sin presskonferens, skriver John-Christer Åhlander. Pansarskyttefordon iakttogs också på bron, vid Kreml och här och var på boulevardringen, fortsätter han.
(Källa: Sveriges Radio)
För den historieintresserade pågår denna vår en intressant föreläsningsserie på Humanisten i Göteborg. Föreläsningarna är gratis och öppna för allmänheten, och hålls av gästprofessor Lennart Samuelsson vid Institutionen för historiska studier, Göteborgs Universitet.
Första föreläsningen hölls den 26 januari. Under titeln "Terror och repression i Sovjetunionens historia" berättade han om:
-inbördeskrigets röda och vita terror 1918 - 1921
-Sovjetregimens repressiva medel från 1920- till 1970-talet
-förföljelser mot sociala grupper och klasser
-drivkrafter, motiv och ledningens egna bedömningar av repression mot olika grupper under den stora terrorn 1936-1938
-Gulags lägersystem som del av den repressiva apparaten och som ekonomiskt delsystem.
-deportationer och andra former av repression.
Det var en mycket intressant föreläsning framför ett mer än fullsatt auditorium -folk satt på golvet i trappan!
Ibland är duktiga professorer katastrofala när det gäller att förmedla vidare sina kunskaper, men så är inte fallet med Lennart Samuelsson. Han föreläser på ett spännande och medryckande sätt. Jag kan verkligen rekommendera resten av föreläsningsserien:
Samtliga dagar kl 15:15 -kom i tid, minst 15 minuter före!
Lennart Samuelsson har skrivit många understreckare i Svenska Dagbladet. Här hans senaste:
Nytt ljus över Stalins roll i mordet på Kirov. Ingen återblick på Sovjetunionens historia kan förbigå mordet på Sergej Kirov, partichef i Leningrad och det omgivande länet samt ledamot av kommunistpartiets högsta organ politbyrån. Varje biografi om Stalin försöker sätta in denna händelse i ett större sammanhang. Mystiken kring dådet tätnade genom de osannolika berättelser som framfördes mot de åtalade under de stora Moskvaprocesserna 1936–1938....
Haket på 1:a Långgatan vid Masthuggstorget, ett stenkast från STENA:s Danmarksterminal, hör till ett av mina stamhak i Göteborg. Här finns inte bara ett av stans största och bästa ölutbud, här är det högt i tak -och då talar jag inte om arkitektur.
På Haket kan alla vara sig själva, stammisfaktorn är hög och här samsas synthare, folkmusiker, flator, transor och läderbögar -och ingen tycker det är något konstigt med det.
Svenska Ölfrämjandet i Göteborg håller sina medlemsmöten och ölprovningar här. I lördags var det ost- och ölprovning där följande tre kombinationer testades:
1.) Belle Noir, en 18 månader lagrad hård getost från Holland mötte Raging Bitch – Flying Dog 8,3%, en IPA med belgiska toner. -IPA:n tog fram ostsmaken så den blev fylligare än innan, samtidigt dämpades den torkade frukttonen i ölet.
2.) Knockanore, en rökt, hårdost av komjölk från Irland mötte Jólabjór – Ölvisholt Brygghús 6,5% med ganska milda röktoner. -En riktigt kraftigt och god kallrökt ost som passade fint ihop med ölen.
3.) Fromage de Riom extra, en grönmögel gjord på komjölk från Rhônedalen mötte Meantime London Porter 6,5 %. -Krämig och fyllig och vansinnigt god ost som passade utmärkt med den ganska milda portern.
Det är en fantastisk upplevelse när olika smaker gifter sig i munnen med varandra.
Här min favorit när det gäller att blanda öl och choklad:
Pröva en bit ljus mjölkchoklad med havssalt och blanda det i munnen med Aecht Schlenkerla Rauchbier, det berömda rökölet från Bamberg. Jag lovar dig att du får uppleva en smaksensation du aldrig kommer att glömma.
Haket ligger på ratebeers lista över de 50 bästa pubarna i världen. Du kan läsa deras rating här.
Bäst på fat just nu enligt min mening: Nøgne Porter från Norge, bäst på flaska: Ayinger Winter Bock från Bayern.
Men smaken är ju som bekant delad. Från att ha varit Lager Boy har jag under senare år mer och mer gått över till mörkt öl som stout & porter. I´m not afraid of the dark any more.
Men, som min engelske vän Bob alltid säger: It´s the people who make the place. Det är blandningen av människor som gör Haket så speciellt.
Nu på lördag den 19/2 kommer Linnea Södahl dit för en minikonsert.
Igår höll jag på att sätta mitt morgonte i halsen, när jag i Göteborgs-Posten läste om att man hittat dvärgbandmask i en död räv i Uddevallatrakten. Masken lever i tarmen hos räven och avger ägg i djurets avföring. Värddjuren, räv eller hund, får inga sjukdomssymptom.
Människor smittas via bär, svamp eller grönsaker som kommit i kontakt med avföringen. I Alpområdena i Tyskland, Schweiz och Österrike där smittade rävar är vanliga, upptäcks tio fall hos människa per miljon invånare. Utgången är ofta dödlig. Om masken får spridning kan det bli förbjudet att plocka bär och svamp i skogarna.
Parasiten bygger bo och utvecklas som en svulst i levern . Sjukdomen kräver ständig behandling och i vissa fall levertransplantation. Äggen dör inte av att frysas in. Fallfrukt, bär och svamp måste kokas eller stekas, eller åtminstone sköljas noga, för att minska smittrisken.
Jag vill här passa på att tacka alla oansvariga svenskar som illegalt smugglat in husdjur från utlandet. Tack för att ni bidragit till att en del av det unika med Sverige snart kan vara ett minne blott.
Att fritt kunna vandra i fjäll och skog, plocka bär och svamp och dricka friskt porlande bäckvatten - allt detta kanske vi inte kan fortsätta göra riskfritt längre.
På måndag håller Statens Veterinärmedicinska Anstalt ett extrainkallat möte. Där ska man bland annat lägga upp strategi tillsammans med Smittskyddsinstitutet och Livsmedelsverket om hur man ska gå till väga med information till allmänhet och livsmedelsindustrin.
Idag behandlade radions Vetandets värld detta ämne. Efter programmet kunde man chatta med Johan Höglund, professor i parasitologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Du kan läsa hela chatten här.
Jag kommer att följa utvecklingen noga i fortsättningen. Att plocka svamp och bär utan risk för sjukdomar är en av de sista friheterna vi har (kvar) i Sverige.
Månadens krönika, publicerad i Mölndals-Posten 2011-02-09:
Film är bäst på bio!
I måndags kväll visades sista festivalfilmen på biograf Draken för i år. Det var Algeriets bidrag till årets Oscarsgala och den utspelade sig bland medlemmar i den algeriska motståndsrörelsen i Paris på 1950-talet. Att gå på filmfestival är som att resa jorden runt. Kalla mig gärna för nörd, men jag brukar plocka ihop ett paket med 20 - 30 filmer från världens alla hörn, helst från länder som sällan eller aldrig får sina filmer visade på ordinarie biografer.
Det var min mamma och min morfar som danade min karaktär och gjorde mig till cineast. Ett av mina starkaste biominnen är från matinéerna på Draken, dit morfar tog mig för att bl. a. se Stanley Kubricks mästerverk "Spartacus" med Kirk Douglas och Laurence Olivier - i Cinemascope! Drakens duk är 20 meter bred och den totala ytan 102 kvadratmeter. En mäktigare filmupplevelse får man leta efter, och jag håller fortfarande stenhårt på att film är bäst på bio.
Kvällen innan Nordens största filmfestival invigdes, beslutade Mölndals kultur- och fritidsnämnd att föreslå fullmäktige nedläggning av de offentliga visningarna på Möllan fr o m i höst. Nu går Möllan inte att jämföra med Draken, men det är stadens enda kvarvarande biograf med anor från 1959. Under 2010 besöktes dock varje föreställning i snitt av 24 personer. Ställd i relation till biografens 270 sittplatser är jag inte förvånad över nämndens beslut.
Det finns dock ett ljus i tunneln för bioälskare: Den nya digitala tekniken "kommer möjliggöra andra former av användningsområden där publiken och medborgare kan interagera med resten av världen genom teater, opera, författarsamtal, bolagsstämma, konserter, spelkonvent, konferenser eller VM-finalen i fotboll", heter det på byråkratspråk i förvaltningens tjänsteutlåtande.
Tänk om Mölndal satsade på ett film- och kulturcentrum, med film och direktsändningar av operor, konserter och pjäser från såväl Sveriges som världens stora scener. Varför inte visa Dramatens och Kungliga Operans uppsättningar? Då skulle vi få tillbaks något av våra statliga skattepengar som nu enbart hamnar i Stockholm. Ställer sig bara frågan: finns det några hugade spekulanter som vågar satsa?
Trots att vi befinner oss i fildelningens och nedladdningens tidevarv: borde vi inte då och då unna oss en riktig bioupplevelse? Jag har bott i Mölndal i knappt tio år, därför har jag bara läst om Röda Kvarn och Grand i tidningen. Kommer du ihåg dessa biografer? Vilken film har gjort störst intryck i ditt liv? Hur skulle du vilja se framtidens bio i vår stad?
Vill du läsa fler krönikor och andra alster ur Mölndals-Posten hittar du dom här!
Alla mina inlägg och filmrecensioner från årets filmfestival finns samlade här!
