Månadens krönika, publicerad i Mölndals-Posten 2011-02-09:
Film är bäst på bio!
I måndags kväll visades sista festivalfilmen på biograf Draken för i år. Det var Algeriets bidrag till årets Oscarsgala och den utspelade sig bland medlemmar i den algeriska motståndsrörelsen i Paris på 1950-talet. Att gå på filmfestival är som att resa jorden runt. Kalla mig gärna för nörd, men jag brukar plocka ihop ett paket med 20 - 30 filmer från världens alla hörn, helst från länder som sällan eller aldrig får sina filmer visade på ordinarie biografer.
Det var min mamma och min morfar som danade min karaktär och gjorde mig till cineast. Ett av mina starkaste biominnen är från matinéerna på Draken, dit morfar tog mig för att bl. a. se Stanley Kubricks mästerverk "Spartacus" med Kirk Douglas och Laurence Olivier - i Cinemascope! Drakens duk är 20 meter bred och den totala ytan 102 kvadratmeter. En mäktigare filmupplevelse får man leta efter, och jag håller fortfarande stenhårt på att film är bäst på bio.
Kvällen innan Nordens största filmfestival invigdes, beslutade Mölndals kultur- och fritidsnämnd att föreslå fullmäktige nedläggning av de offentliga visningarna på Möllan fr o m i höst. Nu går Möllan inte att jämföra med Draken, men det är stadens enda kvarvarande biograf med anor från 1959. Under 2010 besöktes dock varje föreställning i snitt av 24 personer. Ställd i relation till biografens 270 sittplatser är jag inte förvånad över nämndens beslut.
Det finns dock ett ljus i tunneln för bioälskare: Den nya digitala tekniken "kommer möjliggöra andra former av användningsområden där publiken och medborgare kan interagera med resten av världen genom teater, opera, författarsamtal, bolagsstämma, konserter, spelkonvent, konferenser eller VM-finalen i fotboll", heter det på byråkratspråk i förvaltningens tjänsteutlåtande.
Tänk om Mölndal satsade på ett film- och kulturcentrum, med film och direktsändningar av operor, konserter och pjäser från såväl Sveriges som världens stora scener. Varför inte visa Dramatens och Kungliga Operans uppsättningar? Då skulle vi få tillbaks något av våra statliga skattepengar som nu enbart hamnar i Stockholm. Ställer sig bara frågan: finns det några hugade spekulanter som vågar satsa?
Trots att vi befinner oss i fildelningens och nedladdningens tidevarv: borde vi inte då och då unna oss en riktig bioupplevelse? Jag har bott i Mölndal i knappt tio år, därför har jag bara läst om Röda Kvarn och Grand i tidningen. Kommer du ihåg dessa biografer? Vilken film har gjort störst intryck i ditt liv? Hur skulle du vilja se framtidens bio i vår stad?
Vill du läsa fler krönikor och andra alster ur Mölndals-Posten hittar du dom här!
Alla mina inlägg och filmrecensioner från årets filmfestival finns samlade här!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar