Jag är så glad att jag är svensk

Idag firar vi Sveriges nationaldag. I Göteborg bjuder traditionsenligt Sveriges nationalorkester, Göteborgs Symfoniker, på sommarkonsert i Slottsskogen. Tusentals göteborgare brukar flockas runt scenen i gröngräset med filtar och picknickkorgar. 

Gustavo Dudamel dirigerar Göteborgs Symfoniker i Slottsskogen 6 juni 2010

I samband med konserten anordnas sedan några år tillbaka en medborgarskapsceremoni.  

Över 650 nya svenskar från 128 länder kommer idag att välkomnas med musik, dans, tal och gåvor i form av årskort på Liseberg och Göteborgs museer samt biobiljetter till Bio Roy, Göteborgs enda kvarvarande singelbiograf på Avenyn. Barnen får böcker och en skattkarta "fylld med kulturupplevelser". Ett bra sätt att välkomna nya medborgare. 

Annat var det 1985 när jag blev svensk medborgare: 

Jag flyttade till Sverige 1978 nitton år gammal efter att ha vuxit upp med tysk far och svensk mor i Bremen och Lübeck, belägen i det flerspråkiga Schleswig-Holstein. Jag talade redan flytande svenska vid ankomsten - till och med danska som jag läste som andra språk på realskolan. 

Vid den tiden var man tvungen att vänta i sju år innan man överhuvud taget kunde bli svensk medborgare. En dag 1985 damp medborgarskapsbeviset ner på hallgolvet i ett vanligt kuvert. Där meddelades att jag nu blivit "naturaliserad svensk" - veckan därpå kom kallelsen till mönstringen på Säve Depå. Militärtjänsten skulle jag minsann inte slippa trots att jag hunnit bli 26 år - men det är en annan historia. 

Den senaste tiden har två nyutgivna böcker diskuterats och recenserats i tidningar, radio och TV: Qaisar Mahmoods "Jakten på svenskheten och Dan Jönssons "Ingenmansland". Lars Åberg recenserar båda böckerna i pappersupplagan av gårdagens Göteborgs-Posten:

"Qaisar Mahmood, direktör hos Riksrevisionen, och Dan Jönsson, som är kulturjournalist, gör sina utfärder till svenska byar och småstäder med skilda utgångspunkter. Mahmood grubblar över identiteten, Jönsson över ekonomin. Mahmood skriver vardagligt och lite snusförnuftigt, Jönnson essäistiskt och systemkritiskt. 

-Jag älskar Sverige, men Sverige älskar mig inte tillbaka. Det är med den outsiderkänslän som Mahmood grenslar sin motorcykel och letar efter en mental hemvist. Men kan man bli älskad av ett land? Vad krävs för att en sådan ömsesidighet ska infinna sig?"

Sammanfattningsvis är Lars Åberg kritisk och besviken över båda böckerna, och avslutar: "Sverige behöver avgjort fler resenärer ute i terrängen."


Det är synd att hans recension inte ligger ute på nätet. Den är mycket välskriven och det känns för min del att jag inte behöver läsa böckerna. 


Qaisar Mahmood intervjuas här av Sveriges Radios Kulturnytt. 


Fabian Kastners recension av Dan Jönssons bok "Ingenmansland" är ett praktexempel på hur man sågar en bok. Under rubriken Självupptaget gnäll om misären utanför tullarna dissekeras boken fullständigt in i minsta detalj. 




Fredrik Wikingssons recension av samma bok i Expressen är lite snällare, men inte heller han är imponerad. 




Qaisar Mahmood satt i gårdagens morgonsoffa och pratade om sin bok och tankar kring svenskheten. Du kan se inslaget på länken nedan. 

Helga och jag

Själv har jag inte som Mahmood kört 900 mil på motorcykel genom Sverige, däremot har jag avverkat en lika lång sträcka på min moped genom åren. Jag brukar resa på småvägar, både asfalterade och grusade, och besöka mindre städer och småorter i Västergötland, Dalsland, Värmland, Närke, Västmanland för att nämna några landskap jag besökt. 

Det är ett fantastiskt sätt att rensa hjärnan och bra för både kropp och själ. Jag föredrar vandrarhem och pensionat eftersom de ger den bästa möjligheten att träffa olika människor, och ofta är belägna i vackra byggnader. 

Mina resor har gett mig insikten att det inte finns något som är "typiskt svenskt". Samhällen och människor är så olika över hela landet. Jag känner inget behov av att identifiera mig genom en nationalitet. Vi är alla summan av våra upplevelser under vår uppväxt. Själv betraktar jag mig som europé med tysk och svensk bakgrund. 

Nationell stolthet kan i många fall vara avgränsande och rentutav skadlig, om man definierar sin egen nationalitet som det bästa på hela jorden, och samtidigt avgränsar eller till och med demoniserar andra nationaliteter eller etniska grupper. Skräckexempel av detta finns det många i vår mänskliga historia. 

Däremot kan jag känna stolthet över vår demokrati och jämställdhet, över vår yttrande- och religionsfrihet, över Kronprinsessan Victoria och Prins Daniel, över vårt landslag i ishockey. 


Jag känner stolthet över att mitt gamla hemland Tyskland, som plågats av både fascism och kommunism, lyckats utveckla sig till det öppna och demokratiska välfärdssamhälle det är idag. 

På gårdagens DN Debatt skriver folkpartisten Jasenko Selimovic under rubriken Det behövs en ny svenskhet som all kan vara stolta över, och inleder: 

– Var är ”hemma”, Somalia eller Sverige?

– Somalia.

– Känner du dig svensk?

– Nej, inte det minsta. Det tar flera generationer att bli svensk.

När jag landat i Washington DC för att studera USA:s integration ställer jag samma frågor:

– Är ”hemma” Afghanistan (som denne taxichaufför kommer ifrån) eller här?

– Här, naturligtvis.

– Känner du dig som amerikan?

– Så klart. Vad skulle jag annars vara?

Detta är nedslående. Amerikanerna, och en del andra nationer, har uppenbarligen varit bättre på att utveckla en känsla av tillhörighet. Både hos sina invandrare och hos majoriteten. Sverige har misslyckats med det.

Betraktar man integrationen som en process som inte bara handlar om jobb utan också om en känsla av gemenskap, av delad identitet och tillhörighet, då ligger Sverige efter. Problemet är att utan denna känsla, utan en gemensam identitet, utan en ”svenskhet” som vi kan dela, kommer vi varken lyckas med integration eller lyckas skapa ett land där det finns plats för invandrare.

Du kan läsa hela artikeln om du klickar här. 

Selimovics debattartikel var föremål för en diskussion kring svenskheten i gårdagens Studio Ett, med Dilsa Demirbag Sten, skribent och debattör och Edna Eriksson, som jobbar med mångfald på regeringskansliet. Intressanta synpunkter, du kan lysna på inslaget på länken nedan: 

Heja Sverige! 

Fler inlägg om kultur, politik, resor, Sverige eller Tyskland hittar du om du klickar på respektive blå etikett nedan: 

Schweden für immer - Glad Mittsommer!

Längtar du redan till midsommar och kan inte vänta? Då föreslår jag att du tar Kielbåten från Göteborg och beger dig 3 mil söder om Kiel, till Plön. Där firas varje år på Kristi Himmelfärd ett svenskt Mittsommerfest. 


Kransbindning, majstång, svensk folkmusik och dans samt coverband som spelar ABBA:s och Roxettes låtar. Dessutom Biergarten, Bondens marknad, bondgård med barnaktiviteter. 

Plön är en liten sömnig småstad på 14.000 invånare, ett tåguppehåll på sträckan Lübeck-Kiel. På sommaren blommar staden upp tack vare sina omgivande sjöar och skogar som lockar till bad, segling och vandring i naturen.

Plön har en lång historia och erhöll sina stadsrättigheter redan 1236. Staden hade då namnet “Plone”. Plön tillhörde från 1761 Danmark och blev Kung Christian VIII:s favoritsommarresidens. Bland annat erhöll den danska kungens barn sin utbildning i Plön. Därav platser som “Prinzeninsel” och “Prinzenhaus”. 

1867 kom Plön under preussiskt styre.

Slottet i Plön byggdes 1633. Det har fungerat som sommarresidens, internat och numera tillhör det Tysklands största optikerföretag och fungerar som lärosäte för optikerutbildning. 

Plön är omringad av fem sjöar varav den största är Grosser Plöner See. Alla dessa sjöar ger unika och otroligt mysiga badställen.

Nedan den vackra korsvikeskyrkan Johanniskirche, byggd 1685:

Här en typisk Plöngränd, en så kallad "Twiete". 

Denna, "Schultwiete", leder från Gamla Stan ner till sjön:

Bilder från tidigare Mittsommerfester i Plön: 

Blågula flaggor är det gott om:

Bindning av midsommarkransar:

Barnens glasspaus: 

Biergarten:

Naturligtvis finns det ett ABBA-Coverband...

...och publiken är i full gång:

I år uppträder även Rocksett: 

Det äts inte bara korv i Tyskland, för den som trodde det. Här röks det fisk: 

Har du blivit sugen på att åka till Plön, här finns lite semestertips på svenska.

Mittsommerfests hemsida på tyska har du här.  

Familjen Kreuters fina fotresereportage har du här. 

Till sist ett klipp med vackra bilder från Plön och dess omgivning som jag hittade på YouTube: 

Glad Mittsommer! 

Fler inlägg om resor, Tyskland eller Sverige hittar du om du klickar på respektive blå etiket här nedan: 

Söndagsutflykt till Bremen - min födelsestad

Bremen, Roland

Efter föra veckans söndagsutflykt till Aarhus tänkte jag idag att vi skulle besöka min födelsestad Bremen och  dess hamn Bremerhaven. Här föddes jag 1959 och jag levde där tills jag var 12 år gammal.

Jag minns Bremen som en grön och vacker stad. På den tiden var det normalt att se brittiska och amerikanska militärpoliser och soldater köra omkring på gatorna. Förutom Radio Bremen lyssnade man på AFN (American Forces Network) -mitt favoritprogram där var "The Wolfman Jack Show".

Radio Bremen var först i Tyskland med att sända pop- och rockmusik på tv för en ungdomlig publik: Programmet hette Beat-Club, det sändes på lördageftermiddagarna på Ettan över hela landet mellan 1965 och 1972. Gissa om jag satt klistrad framför tv:n då. Det fanns bara tre kanaler på den tiden!

Uschi Nerke hette den i Tyskland legendariska programledaren, och hon sänder än i dag ett Beat Club i radion varje lördag mellan kl 13:00 och 15:00, innan Bundesligamatcherna börjar.



'Freie Hansestadt Bremen' är den minsta av Tysklands 16 delstater och lite större än Göteborg med drygt 550.000 invånare.

Bremerhaven med drygt 115.000 invånare tillhör också delstaten, som är omgiven av Niedersachsen.
På nummerskyltarna står det HB - jag brukar vinka när jag ser en bil med Bremenskyltar i Sverige.

Bremen är även en av de främsta Hansastäderna genom historien. Den är belägen nära floden Wesers utlopp, cirka 12 mil från Hamburg. 

Staden har en historia som är äldre än 1200 år, något som man verkligen känner av vid de fantastiska byggnaderna i barock- och renässansstil vid torget med rådhuset och Roland-statyn, med förnäma patricierhus och Bremens traditionsrika handelskammare "Schütting". 

För en rundtur till de viktigaste sevärdheterna behövs inte ens en turistkarta. 2000 spikar av mässing och stål visar vägen från Liebfrauen-kyrkogården via Marktplatz till Böttcherstraße, som en gång var hantverkarnas gränd, men som idag är konst- och kulturcentrum och en höjdpunkt inom europeisk kulturhistoria. 

Bremen, stadsmusikanterna

Även Bremens stadsmusikanter möter de besökare som vandrar "spikvägen". Sagan är känd över hela världen och sedan bröderna Grimms tid är den en lika stor del av Bremen som rådhuset och Roland. För övrigt ska det ge tur att klappa åsnan på benen. Om man gör det på rätt sätt, får man till och med önska sig något. Det är särskilt viktigt att man gnuggar åsnans ben försiktigt med båda händerna. Om man bara tar en hand, säger bremenborna att det är två åsnor som säger "Goddag" till varandra! 

Mitt i Bremen och bara några få steg från Marktplatz och Bremens stadsmusikanter finns Schlachte, Bremens renoverade strandpromenad längs med Weser. Här pulserar staden, särskilt vid vackert väder. 

Från terrasser och parker kan man njuta av sjöutsikten. Sommartid finns här ca 2000 sittplatser på öl- och uteserveringar, ända fram till midnatt. Både stora och små resor startar vid Martinikajen på Schlachte, exempelvis rundturer på Weser och i hamnen. 

2004 blev rådhuset och Roland del av UNESCO:s världsarvslista. Rådhuset fick bland annat beröm för sin renässansfasad, som byggdes mellan 1609 och 1612 framför den medeltida byggnaden.

Bremen, rådhus och domkyrka

I år firas fasadens 400-årsdag, vilket är en anledning till att höja glasen på vinfesten på torget. Arrangör är Karl-Josef Kroetz från den historiska rådhuskällaren, som ligger under rådhuset och har mer än 650 vinsorter från alla tyska vinregioner för provsmakning. 

Från 30 maj till 3 juni provsmakar ett dussintal vinodlare sina viner, medan det bjuds jazz och kabarett på scénen. Söndagen är internationell världsarvsdag och då ges extravisningar av det imponerande rådhuset och dess fasad.


Häng med på en liten stadsrundtur: 

Detta inlägg gör absolut inga anspråk på att ge en heltäckande bild av Bremen, men att förbigå mitt hjärtas fotbollslag Werder Bremen och stadens öl Beck´s vore nästan kriminellt. 

Beck's är ett öl som tillverkas av bryggeriet Beck & Co KG. Det ägdes av lokala familjer fram till 2002 då företaget såldes till InBev. Beck's har kommit att bli Tysklands största exportöl och licensbryggs av bryggerier i Namibia, Australien, Montenegro, Kina, Rumänien och Turkiet.

Beck's grundades 27 juni 1873 som Kaiserbrauerei Beck & May o.H.G. av Lüder Rutenberg, Heinrich Beck och Thomas May. I oktober 1875 lämnade May företaget och namnet Kaiserbrauerei Beck & Co antogs. 

Bryggeriet blev tidigt ett stort exportbryggeri och har en smak mer lik utländsk öl än andra tyska öler. Man kunde tidigt exportera mycket genom Bremens stora hamn. Företagets symbol är en spegelbild av Bremens stadsvapen. Vid bryggeriet tillverkas även ölet St. Pauli Girl som inte säljs i Tyskland utan exporteras till USA.


Passa på att besöka Achims Beck´shaus och drick en flaska opastöriserad Haake Beck Kräusen. Den är mycket godare än det vanliga Exportölet som säljs över hela världen. Finns inte att få tag på Systembolaget. 

Här en liten pubguide över Bremen på engelska. 

Markus Rosenberg, Werder Bremen

I år gick det inte så bra för Werder Bremen, det blev bara en nionde placering. De har varit tyska mästare fyra gånger: 1965, 1988, 1993 och 2004. Tyska cupvinnare: 1961, 1991, 1994, 1999, 2004 och 2009. 1992 vann Werder cupvinnarcupen i fotboll. 

Många kända Bundesliga- och nationallagsspelare har spelat i klubben, som Mesut Özil, Torsten Frings och Miroslav Klose för att nämna några. 

Nu är det dags för en liten tur till Bremerhaven. Härifrån utvandrade sammanlagt sju miljoner tyskar till Amerika och Afrika, och här finns ett imponerande emigrantmuseum: Deutsches Auswandererhaus. 

Vår guide har utvandrat till Brasilien och skall nu för första gången visa upp sin hemstad för sin brasilianska fru. Han är även stolt ägare till en pub och restaurang i Bremerhaven, häng med vet jag!

Som jag skrev förra söndagen ankommer Ostindiefararen Götheborg den 25 juli till Bremerhaven och Festival Week 2012. En sprudlande båtfestival med aktiviteter till sjöss såväl som på land.




Länkar:


Germany travel: Stadsmusikanter och spikar - Bremen


Bremen.de: hemsida på engelska


Werder Bremen: hemsida på engelska

Fler söndagsutflykter hittar du om du klickar på etiketten "söndagsutflykt" nedan. 

Vill du läsa om öl klickar du på "öl" och så vidare. 

Söndagsutflykt till Aarhus - vid regnbågens slut

Från och med idag kommer jag under rubriken Söndagsutflykter presentera små reseutflykter till städer jag besökt och sådana jag skulle vilja besöka. Första turen går till Danmarks näst största stad, Aarhus vid Jyllands östkust.

Danmark är ett av mina favoritländer. Ända sedan barnsben har jag vistats i landet flera gånger om året. Det finns knappast någon dansk stad eller ö där jag inte har varit. Under mina tonår i Lübeck läste jag danska som andra språk. 

Det kan man göra om man bor i norra Schleswig-Holstein, eftersom delstaten är officiellt tvåspråkig. Det danska partiet SSW är till exempel alltid garanterad platser i parlamentet i Kiel, även om deras röstetal skulle understiga 5%-spärren. Det finns danska dagstidningar, och jag lyssnade ofta på dansk radio. 

Danska språket är ett naturligt inslag i Lübecks gatuliv. Många danskar åker dit på lillsemester och passar på att handla billigt. 

Seute Deern i Bremerhaven

Under några somrar åkte jag med barken Seute Deern, och var en del av besättningen. Seute Deern  är plattyska och betyder "söt flicka". De fyra veckor långa segelturerna utgick från Kiel. 

Så här såg jag ut då, det var under min pipperiod.

Vi seglade till Bornholm och  lade till i de flesta danska hamnarna, bland annat Aarhus, som är målet för dagens söndagsutflykt. Det var underbara sommarlov, med både fint väder men också stormar! 

Numera ligger båten som museum i Bremerhaven. De har en jättefin restaurang ombord, så är Du i närheten av Bremerhaven någon gång, rekommenderar jag ett besök där. 

För övrigt gör Ostindiefararen Götheborg anhalt i Bremerhaven i sommar:


Den 25 juli ankommer Ostindiefararen Götheborg till Bremerhaven och Festival Week 2012. En sprudlande båtfestival med aktiviteter till sjöss såväl som på land.

Bremerhaven står idag för en stor del av Tysklands maritima arv, både i egenskap av varvsort och som internationell hamnstad. 


Staden är även känd för dess maritima museer, forskningsinstitut och kulturinrättningar. 


(Se där, ett restips för sommaren?)

Seute Deern i Bremerhaven

Men nu iväg till Aarhus som grundades av vikingarna år 770. En av stadens stora sevärdheter är ARoS, Aarhus konstmuseum.  

Konstmuseet är byggt i kubistisk stil, och är inspirerat av Dantes Den gudomliga komedin. Källaren är helvetet och takrummet, som färdigställdes först 2008 av Olafur Eliasson, är himlen.

Nedan ett resereportage på engelska om Aarhus - God fornøjelse!

Jag är mycket fascinerad av installations- och ljuskonstnären Olafur Eliasson. Han är ett av de riktigt stora namnen inom nordisk samtidskonst idag. Eliassons eget konstnärskap sysselsätter en handfull anställda och har en omsättning som ett mindre företag.

Hans arbetsplats i Berlin ser mer ut som en hybrid mellan kontor och laboratorium än den vanliga konstnärsateljén. 

Nedan ett kortare reportage om denne fantastiske konstnär, där vi också få återse hans regnbågsskapelse vid konstmuseet i Aarhus.

Källor och länkar utöver de som är inbäddade i texten:

Visit Aarhus

Aarhus Stiftstidende

Olafur Eliassons hemsida

Presentation av Eliasson på svenska hemsidan omkonst

Presentation av Eliasson på MOMA:s hemsida

Fler inlägg om Söndagsutflykter eller Danmark hittar du om du klickar på dom blåa länkarna nedan: 

På pilgrimsfärd till Jesus och Marx - Välkommen till Trier

Heliga tunikan som Jesus ska ha burit vid sin korsfästelse

För några år sedan besökte jag Trier, Tysklands äldsta stad som grundades av kejsar Augustus år 16 f. Kr. Staden ligger i Moseldalen nära gränsen till Luxemburg och har runt 100.000 invånare. Den är en av Tysklands vackraste städer och historien gör sig bemärkbar överallt.


Det var under en av mina Interrailresor som jag besökte Trier för första gången. Jag bodde hos Frau Zimmer (!) i ett hus högt uppe på Markusberget, beläget vid Mariastatyn som kvällstid lyser upp hela dalen, och som syns ifrån nästan var man än befinner sig. Hon håller med andra ord ett vakande öga över sina skyddslingar. 

Mariensäule, Trier

Jag brukar planera mina resor genom att boka privatrum (Zimmer) eller Gasthaus i förväg på nätet. Det behöver man inte göra, överallt i Tyskland finns skyltar med "Zimmer frei", oftast får man då bo privat inackorderad med härliga tyska frukostar på morgonen. Präglad av mina snart 35 år i Sverige har jag dock förvandlats till trygghetsnarkoman och kontrollfreak. Det känns tryggt att veta var jag skall bo vid ankomsten. 


Idag, den 13 april 2012, börjar pilgrimsfärden till den vackra domkyrkan i Trier. Anledningen är visningen av Jesu heliga tunika som äger rum denna månad och till och med 13 maj. Man beräknar upp till 500.000 pilgrimer från hela världen. Tunikan skall enligt legenden ha burits av Jesus vid korsfästelsen. Den visades senast 1996, och dessförinnan 1513, 1514, 1515, 1516, 1517, 1524, 1531, 1538, 1545, 1655, 1765, 1810, 1844, 1891, 1933 och 1959. 

Altaret i Triers domkyrka, där Jesu tunika läggs ut för besiktning och tillbedjan

Vid mitt besök 2006 låg tunikan väl försluten i sitt skrin, men det var ändå en upplevelse att besöka domkyrkan. Jag är lite ovan vid katolska kyrkor med alla dess relikier och rikedomar. Det var imponerande att se 80-åriga tanter slänga av sig kappa och skor och falla ner på golvet i högljudda bön inför det heliga skrinet. All respekt från min sida!


Information om årets Holy Robe Pilgrimage i Trier på engelska hittar du här. 






Men det finns intressanta sevärdheter även för den som inte är lagd åt det religiösa hållet, vilket ju är en träffande beskrivning i sig av majoriteten svenskar. I Trier föddes nämligen marxismens och kommunismens fader, Karl Marx. Hans födelsehus är omvandlat till ett museum. 


Vid mitt besök tömdes busslaster med turistande kineser som verkade betagna av historiens vingslag. Museet har även en shop där man kan inhandla Karl-Marx-prylar som suddgummin, kylskåpsmagneter, pennor och allsköns tingeltangel. Skulle han se den kommersen som härskar i hans hem skulle han nog vända sig i sin grav. 

Karl Marx

Hur som helst har Karl Marx varit en viktig och inflytelserik person i tysk historia. Hans teorier gav ju upphov till en 50-årig planekonomi och diktatur. 17 miljoner DDR-tyskar blev till slut fria efter murens fall 1989 och kunde då för första gången i sina liv delta i demokratiska val.






Följ med på en guidad tur genom Trier tillsammans med Susan Roll från Ottawa. Hon visar dig bland annat den fina domkyrkan och Karl Marx´ födelsehus. 

Bisonbiff, kantareller & Texas Ranger

Klicka på bilderna för större format!

Förra veckan tillbringade jag i Hökensås, närmare bestämt hos min vän Arne i hans sommarstuga vid Bredsjön.

Det blev skogspromenader, kantarellplockning, kortspel samt samtal & vin vid öppna spisen.

Sommarstugan ligger vid Bredsjön, 179 meter över havsytan. Den karga naturen här uppe har norrländska drag.

En dag besökte vi Hjo som ligger drygt två och en halv mil från stugan:

Några mil söderut, mot Habo och Jönköping ligger Mobolets Bisonfarm:

Här handlade vi torkat bisonkött och rostbiff på bison, som vi grillade samma kväll.
Maten serverades med egen plockade kantareller och rårörda lingon.

Bisonköttet smakar vilt med en aning lever. Leversmaken tar dock inte över, smaken är mycket välbalanserat. Smörstekta kantareller, rårörda lingon och ungnsbakad potatis - kan det bli bättre?

Öltips:
Texas Ranger från danska Mikkeler: en rökt porter med smak av chipotle chili. Chilismaken kommer först efter att man tagit den första klunken, men dröjer sig kvar länge.

Det var länge sedan jag drack en så härlig porter.

Bilder från stugan: 

Babsan: 

Don Christo:

Läs även: Hökensås - där är gudagott att vara