Our Children - Göteborg International Film Festival

Our Children

Regi: Joachim Lafosse, Frankrike/Belgien/Schweiz/Luxemburg, 2012

"I öppningsbilden bärs fyra små kistor ombord på ett flygplan. Inte olikt Michael Haneke i bioaktuella Amour klargör regissören Joachim Lafosse omedelbart att det blir en plågsam färd mot ett ofrånkomligt slut. 

När det fattiga unga paret Murielle och Mounir flyttar in hos Mounirs rike och dominante styvfar doktor Pinget inleds en destruktiv spiral där den unga modern bryts ner steg för steg. Fallet ner i depressionens avgrund slutar på värsta tänkbara sätt. 

Skådespelarna Émilie Dequennes (Rosetta) och Tahir Rahims (En profet) vibrerande rolltolkningar gör det verklighetsbaserade dramat till en av årets mest oförglömliga filmupplevelser."

Belgiens Oscarbidrag.

-Jonas Holmberg, GIFF-

Mycket bra skådespel där vi följer denna tregedi från första förälskelsen till det fruktansvärt tragiska slutet, förorsakad av psykisk sjukdom och isolation. Även Niels Arestrup visar här vilken bra skådespelare han är. En film man inte blir glad av, men det behöver man ju inte alltid bli. Mycket bra, fyra kråkor. 

Så här tyckte Hollywood Reporter 

Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013

Film bland drakar, kungar, prinsar och prinsessor

Biograf Draken, Järntorget, Göteborg/ Foto: Christian Schickhardt

Det här är mitt första filminlägg för i år, och fler kommer det att bli. Jag kommer att kortrecensera och betygsätta samtliga 23 filmer jag valt ut bland årets hundratals visningar. 

Klicka på bilderna för större format.

Nästa torsdag, den 24 januari, kommer jag att smygstarta årets Göteborg International Film Festival med premiären av Kathryn Bigelows senaste film Zero Dark Thirty, på Göteborgs finaste biograf Draken.
Filmen handlar om USA:s jakt på Osama bin Laden. Är den bara hälften så bra som hennes tidigare film, Hurt Locker, är jag nöjd.

Två av filmerna, som även kommer att gå upp på Hagabion senare i år, utmärktes igår i München med Bayerns filmpris (Bayerischer Filmpreis). Det är den näst finaste och betydelsefulla utmärkelsen en tysk film kan få, efter tyska filmpriset (Deutscher Filmpreis). 

Bayerska filmpriset delas årligen ut sedan 1979 av Bayerns regering vid en gala på Prinzregententheater, och festakten direktsänds i TV. En av årets högtidstalare var prins Leopold av Bayern. Han delade ut priset för årets "junior artist" (jag hittar inget svenskt ord) till Sabin Tambrea för sin roll just som Kung Ludwig II i filmen med samma namn. Filmen hade biopremiär i julas, och priset är på 10.000 Euro. 

Sabin Tambrea

Fotot har jag tagit från Sabin Tambreas officiella hemsida, där du även kan se en trailer av filmen. Personligen hoppas jag att filmen hittar sina vägar till Sverige. Strax innan jul besökte jag München och slottet Neuschwanstein, som är ett av "sagokungens" många skapelser. 

Slottet Neuschwanstein/ Foto: Christian Schickhardt

Slottet Neuschwanstein/ Foto: Christian Schickhardt

Ludwig II har en intressant biografi, och många har fascinerats av hans liv - bland annat italienske mästerregissören Luchino Visconti. 

Han spelade in Ludwig 1972, med Helmut Berger som Bayernkungen och Romy Schneider som drottning Elisabeth av Österrike. Här ett litet klipp. 

Pris för bästa kvinnliga huvudroll delades ut till Barbara Sukowa för rollen som Hanna Arendt i Margarethe von Trottas film med samma namn. 

Barbara Sukowa

Sukowa tillhör mina tyska favoritskådespelerskor, inte bara för att hon är född i samma stad som jag, Bremen - utan för fantastiska rolltolkningar i filmer som Lola och Rosa Luxemburg, samt tv-serien Berlin Alexanderplatz. Hon lever numera i New York, och när hon inte filmar, sjunger hon i rockbandet The X-Patsys. Lyssna på ett smakprov här på X-Patsys myspacesida. 

Regissören Margarethe von Trotta belönades vid gårdagens gala med årets hederspris för sitt livslånga filmskapande - för filmer som Katharina Blums förlorade heder och Rosenstrasse. Hon kommer att närvara vid filmfestivalen i Göteborg, och presentera filmen Hanna Arendt, om en av Tysklands största kvinnliga filosofer. Fem av hennes filmer kommer i vår att visas på Cinemateket i Göteborg, som nyligen flyttat sina visningar från Bio Capitol till Hagabion. 

Årets pris för bästa dokumentär gick till Markus Imhoof för More than Honey. Den svenska titeln är "Inte bara honung", och Freddy Olsson presenterar filmen i festivalprogrammet så här: 

"Redan Albert Einstein sade att om bina dör så dör mänskligheten bara veckor senare. Ekosystemet är helt beroende av den pollinering som bina står för. Men den sjukdom som grasserar i världens biodlingar har redan tagit död på hela populationen i delar av Kina. Där tvingas idag bönderna själva pollinera för hand. Gifter, utsläpp och monokultur inom jordbruket förvärrar situationen. Nu måste insektsexperter tämja mördarbin för att honung ska produceras. [Inte bara honung] berättar om binas roll med fina animationer och spektakulära närbilder på flygande bin. En vacker film med både oundgängligt budskap och personlig förankring. Regissörens familj har genom historien haft stora biodlingar på schweiziska alpsluttningar."

På utmärkta filmbloggen Chino Kino hittar du samtliga årets pristagare, den är skriven på engelska. 

Kan du tyska, klicka här.

Vill du läsa mer om årets festivalfilmer från det tyskspråkiga området?
Goetheinstitutets Tysklandsblogg Alles Autobahn presenterar flera tyska filmer som visas på Göteborgs filmfestival. 

Till sist lite Bayernhistoria: 

En del kanske undrar varför Bayern kallas för fristat, "Freistaat Bayern" som det står på skyltarna när man åker in i landet. Bayern är Tysklands till ytan största delstat med 12 miljoner invånare. "Freistaat" började man kalla sig i samband med revolutionen 1918 då man gjorde sig av med kungahuset Wittelsbach. Ludwig III avsattes och den 8 november utropades republiken och "fristaten" Bayern. Under en kort tid var Bayern en socialistisk rådsrepublik, innan staten blev en del av Weimarrepubliken. 1923 gjorde österrikaren Adolf Hitler ett kuppförsök, men misslyckades och sattes i fängelse.

                      Läs och lär mer på Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Bayern

I detta inlägg får du en rundtur genom filmstaden Bavaria Filmstadt i München, samt se en unik filminspelning där min dotter och jag spelar två av huvudrollerna. 

Vill du läsa fler inlägg om film, Bayern, eller Tyskland klicka på respektive blå etikett nedan. Inlägg med anknytning till årets filmfestival kommer att finnas under etiketten GIFF2013.

Achtung! Romerna kommer!

"Romerna kommer: på rövarstråt i Schweiz"

De tillfällen jag köper svenska kvällstidningar kan räknas på ena handens fingrar, per år. Inte desto mindre läser jag både Aftonbladet och Expressen - på jobbet eller på stamkrogen. Jag har ofta förbannad dem för deras populism och skandaljournalistik.

Veckans upplaga av den schweiziska tidskriften "Weltwoche" (ungefär "Världen i veckan") slår dock rekord i effektsökeri. Veckotidningen är menad att sammanfatta världens viktigaste händelser. Senaste utgåvan är ett temanummer om "romska ligor som reser genom Schweiz och begår rån och stölder." 

Fotot på omslaget härstammar enligt Neue Zürcher Zeitung från ett fyra år gammalt reportage om roma som lever på en soptipp i Kosovo. 

"Die Weltwoche" står politiskt nära det schweiziska partiet SVP (schweiziska folkpartiet) - det största partiet i parlamentet, förbundsrådet.

Partiet tillämpar öppen rasism på ett sätt som jag tror skulle vara omöjlig i något annat europeiskt land. 

Deras valaffischer mot minareter och med fåren, där det svarta fåret skall sparkas ut har blivit ökända över hela världen. Ändå röstade var tredje schweizare på SVP vid senaste valet.

Stopp - Ja till minaretförbud

Sicherheit schaffen = skapa trygghet

Såväl i Tyskland som Österrike har privatpersoner polisanmält veckans upplaga av "Weltwoche". Sinti och Romas Riksförbund i Tyskland kräver att försäljningen stoppas i tyska tidningskiosker och butiker. De menar att bilden uppmanar till såväl hat som diskriminering av en hel folkgrupp.

Utan oss ingen vård - facklig kamp mot rasism i Schweiz

"Utan oss ingen vård"

Det schweiziska fackförbundet UNIA har startat en bred kampanj mot främlingsfientlighet. Kanske något för de svenska facken att ta över?  

Så här skriver swiss info på sin hemsida:

The trade union, Unia, has launched a campaign against xenophobia, to counter the “current climate of ostracism in Switzerland”. 

Unia said on Monday that without its immigrant workforce Switzerland would have a shortage of doctors, no new railway tunnels, not enough carers for the aged and filthy operating theatres.

“Rightwing populist groups have been cultivating the issue of foreigners for years, poisoning the social climate in a very dangerous way,” Unia said, explaining the reasoning for its day of action titled, “Without us, no Switzerland. Stop xenophobia”. 

Over the next four months, the union will also distribute postcards with the slogan.
The union said instead of recognising the contributions of Switzerland’s immigrant population, foreign nationals often face discrimination and ostracism. 

The rightwing Swiss People’s Party is currently running a nationwide campaign, “Stop mass immigration”.

"Utan oss inget bygge"

Ohne uns keine Schweiz på facebook

Sans nous - pas de Suisse på facebook

Senza di noi - non c'è Svizzera på facebook

Länk till fackförbundet UNIA här (på engelska)


Kampanjpresentation på tyska, franska och italienska:




Lästips: ARIEL släng dig i väggen - tvätta rent med EXIT!