Från Italien till Haiti - Love it or leave it!

Göteborg International Film Festival pågår för fullt, och i söndags såg jag två intressanta dokumentärer. 

I Italy: Love It Or Leave It  tar paret Luca Ragazzi och Gustav Hofer med oss på en bilresa genom Italien med sin Fiat 500, som skiftar färg flera gånger under filmens gång. Det är en slags uppgörelse med sitt hemland, med glimten i ögat och en typ av hatkärlek till Italien.  

Resans mål är att Luca skall övertyga Gustav om att Italien trots allt är ett bra land att leva i. Vi träffar Berlusconianhängare, ägaren till en Mussolini-Souvenirshop, och afrikanska slavarbetare i södra Italien. 

Miljöskandaler, mafia, och ruinstäder med påbörjade betongskelett, eftersom byggherrarna stuckit med fondpengar de fått från stat, kommun och EU.  

Vi får oss till livs det ljuva Italien samt dess bråddjupa avigsidor.  

För två år sedan var de i Göteborg och visade Suddenly, last winter där de gjorde upp med den katolska kyrkan som enträget kämpat för att homosexuella i Italien inte skall ha samma rättigheter som alla andra. Mycket sevärd även den. 

Efter den visningen berättade de att de var mycket förtjusta över vår arkitektur. De hade vandrat genom Göteborg i flera timmar och beundrat våra vackra byggnader. Det omdömet tyckte jag var anmärkningsvärt, att komma från två personer som lever i Rom. 

Även ikväll var Lucas och Gustav närvarande efter filmvisningen för att svara på frågor. Det gemensamma med deras dokumentärer är att de mitt i allt det negativa och bisarra alltid behåller sin humor, så att man skulle kunna kalla deras filmer för feelgood-dokumentärer.  

Jag skall inte avslöja huruvida de lämnade Rom för Berlin, men bilden nedan ger kanske en ledtråd.  

Hemsidan för Italy: Love It Or Leave It här 

Regi: Gustav Hofer, Luca Ragazzi, Tyskland/Italien, 2011

Betyg: 4 mölndalskråkor (=mycket bra)

Italy: Love It Or Leave It, trailer:

Kvällens andra dokumentär var When The Drum Is Beating  I över 50 år har den omtyckta musikgruppen Septentrional burit Haitis folk genom sorg, diktatur, glädje, kaos, naturkatastrofer och drömmar om demokrati. 

Gruppens musik är en korsning mellan kubanskt storband och voodootakter, och med dess hjälp får vi genom gamla journalfilmer och intervjuer med haitier en redogörelse över Haitis tragiska historia. 

Det är delvis grymma bilder vi ser: Papa Docs milis Tonton Macoute som avrättar motståndsmän, och jordbävningskatastrofen med 300.000 dödsoffer. Haiti är ett land i nästan ofattbar djup fattigdom. 

Som filmfestivalens Niclas Goldberg skriver i programmet: "Det är tack vare musiken som ett av de fattigaste länderna på västra halvklotet överlevt. Musik är liv, politik och kärlek."

Fantastiskt storband med ett underbart gung. Filmen är ett slags haitisk Buena Vista Social Club. Jag visste inte så mycket om haitisk kultur och musik, det gör jag nu.   

Hemsidan till When the drum is beating här.  

Regi: Whitney Dow, USA/Haiti, 2011

Betyg: 3 mölndalskråkor (=bra)

When The Drum Is Beating, trailer:

Alla mina inlägg och filmrecensioner från årets filmfestival 

finns samlade här!

Se även min recension av musikdokumentären från bluesens Mississippi: Times Like Deese

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------