Ge de gamla ett glas öl!
Månadens krönika publicerat i Mölndals-Posten 2012-03-14
Mormor och morfar hade levt ihop hela sina liv. Efter morfars död blev mormor senildement, och hon förde tillsammans med sina söner en mångårig kamp för en plats på ett äldreboende.
Mormor hade oturen att bo i fel stadsdel i Göteborg, med tjänstemän som motarbetade alla försök för att ge hennes liv ett värdigt slut.
Flera gånger hittades hon utomhus, efter att ha lämnat sin lägenhet i förvirrat tillstånd. Det krävdes ett otal timmar på akuten, sjukhusvistelser med handleds- och höftoperationer, pappersexercis med stadsdelsnämnden och överklaganden hos länsrätt, för att mormor till slut skulle få en plats på ett boende.
Tyvärr kunde hon bara njuta av detta i några veckor innan hon gick bort. De övriga boende där var alla i mycket dåligt skick, vilket tyder på att också de måste ha haft långa vägar att gå till detta dödens väntrum.
För ett par månader sedan skrev jag en krönika om min första praktik som skötare på ett sjukhus i Göteborg på 1980-talet, där personalen hade satt i system att stänga av patienternas larm för att kunna sitta och fika ifred flera timmar om dagen. Personalen på den avdelningen var absolut av den typen som hade arbetat där för länge. Men det finns motsatser.
På Eklanda äldreboende arbetar chefer och personal med nya sätt att möta de demenssjuka, skapa menningsfullhet i deras liv och göra saker tillsammans med dem. Bland annat genom torsdagskaféet i 50-tals miljö, där några anställda dukar med linnedukar, gammaldags serviser och tar på sig tidsenliga kläder. Man försöker även att få de anhöriga engagerade i teamet kring de boende.
Äldreboendet har till och med en egen blogg där man kan följa verksamheten. Där får man reda på att de boende nyligen hade nöjet att avnjuta en ölprovning, och självklart var Mölndalsölet Dugges representerat. De boende hade betalat en liten slant för att vara med och provsmaka och njuta av lite plockmat.
Afternoon tea med färskbakade scones och vinprovning lär vara återkommande inslag, och jag slås av engagemanget hos personalen. Cheferna är flitiga med att söka stimulansmedel och projektpengar för att utveckla och bevara kvaliteten på boendet.
Den senaste debatten om äldrevården har mest handlat om procent och pengar, och visst - det krävs ekonomiska resurser för att driva en bra verksamhet. Minst lika viltigt är dock kunskaper i demensvård och en engagerad personal. Finns inte yrkesstolthet, omsorg och empati för de demenssjuka hjälper inte alla pengar i världen.
Jag ställer mig gärna i kö till Eklanda äldreboende när det är dags.
PS. Bloggen hittar du under:
www.eklandaaldreboende.wordpress.com DS.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar