 |
| A young boy holding up a sign during an anti-regime demonstration in the Syrian village of al-Qsair, southwest of the flashpoint city Homs/ picture from Times of Malta |
Varför hör ingen ropen på hjälp från Syrien?
Tidigt i morse livestreamades bombardemanget av den syriska staden Homs på YouTube av Rami Al-Sayed, som under flera veckors tid rapporterade ut om händelserna i Syrien - med hjälp av klipp från mobiltelefoner och sin egen röst.
I morse gick strömmen, kanalen tystnade och kom aldrig tillbaka igen.
Här är den sista videon på hans YouTube-kanal, uppladdat av hans bror. Den visar al-Sayeds kropp i ett provisoriskt sjukhus.
Det här var hans sista ord innan han dog:
"BabaAmr is facing a genocide right now.
I will never forgive you for your silence. You all have just give us your words but we need actions.
However our hearts will always be with those who risk their life for our freedom. I know what we need!
We need campaigns everywhere inside Syria and outside Syria, and now we need all people in front of all embassies all over the world.
In a few hours there will be NO place called BabaAmr and I expect this will be my last message and no one will forgive you who talked but didn't act."
Läs mera på npr:s hemsida här:
Rami Al-Sayed, Syrian Citizen Journalist, Is Killed During Attack On Homs
 |
| Marie Colvin |
Idag mördades också Sunday Times journalist Marie Colvin under utövandet av sitt yrke som journalist. Svenska Dagbladet publicerade idag hennes sista rapport från staden Homs.
Tidningen skriver: Är det rätt att visa bilder av en döende baby, som skadats under hård beskjutning i den belägrade staden Homs i Syrien?
Ja, sade London Sunday Times reporter Marie Colvin till CNN timmarna innan hon själv dödades under en granatattack.
För CNN:s studioreporter förklarade den erfarna amerikanska krigsreportern varför hon kände så starkt för att visa alla dem som befinner sig på många mils avstånd hur krigets verklighet ser ut, hur slakten av civila fortgår utan att något görs för att stoppa det.
- Det var hjärtskärande, sade Marie Colvin om hur det var att se en liten babypojke dra sina sista andetag, medan hans farmor stod maktlös bredvid och bara kunde smeka den lilles huvud.
Marie Colvin gav sin telefonintervju några timmar innan hon själv blev nästa dödsoffer för den syriska arméns beskjutning av civila i Homs.
Den franske fotografen Remi Ochlik dödades också vid granatattacken mot ett provisoriskt presscentrum i stadsdelen Baba Amr.
 |
| Den franske fotografen Remi Ochlik, mördad i tjänst |
Klicka här om du vill se några av Remi Ochliks fantastiska bilder.
Detta inträffar bara några dagar efter det att New York Times erfarne Mellanösternkorrespondent Anthony Shadid segnat ned och avlidit i en astmaattack när han på hästryggen försökte ta sig ut ur norra Syrien till Turkiet.
De som försöker levera mat, mediciner och sjukvårdsutrustning blir också måltavlor för beskjutningen när Assadregimen försöker krossa upproret. Just i dessa svarta ögonblick ser det ut som om det bara finns förlorare i Syrien.
Se amatörbilderna från Homs här tillsammans med Colvins sista telefonintervju. Men varning för starka bilder.
Mera läsning från The Guardian:
"Sunday Times editor pays tribute to Marie Colvin"
John Witherow says journalist killed in Syrian town of Homs was 'one of the greatest foreign correspondents of her generation'
Klicka här för att läsa hela artikeln.
Fler länkar:
Sveriges Radio Cecilia Uddén om Marie Colvin: Hon var en modig journalist
NBC Nightly News:
Hur länge skall omvärlden se på när Assadregimen slaktar sin egen befolkning, med benäget bistånd av vapenleverantören Ryssland och kommunistdiktaturen Kina?
Man kan stoppa huvudet i sanden och låtsas som ingenting händer, eller göra som de svenska kommunisterna i husorganet Proletären, som avslöjar "mediernas lögner om Syrien" och likt en papegoja upprepar regimens lögner som att "det är väpnade gäng som angriper civila."
Jag väljer att inte vara tyst och följer nyhetsbloggar, YouTube och internationell press - samt försöker sprida något av desssa vidare på min blogg.
Förtryck av mänskliga rättigheter, tortyr och folkmord måste fördömas oavsett politisk kulör.
Jag har en svag känsla av att om dessa massakrer hade hänt i Palestina med stöd av Israel och USA - hade vi inte sett massdemonstrationer över hela världen nu?
Varför är det så tyst når våldet kommer från en vänsterregim, som under långa perioder fått stöd från Sovjetunionen, och som forrtfarande stöds militärt av Ryssland?
Är det rädsla för att stöta sig med Syriens bundsförvant Iran och dess anhang i Libanon, Hizbollah?
För mig finns bara en slutsats:
Vi måste hitta tillbaka till upplysningens ideal jämlikhet, frihet,broderskap.
P.S.:
Idag meddelar Rysslands röst att robotkryssaren Peter den Store är på väg mot Syrien.
"Färdens främsta mål är att förstärka den ryska flottans närvaro i världshavets avlägsna delar. Det är inte uteslutet att kryssaren kommer att gå in i den syriska hamnen Tartous för att påfylla förrådet av livsmedel och gå igenom underhåll." En tillfällighet, eller finns det en plan på att blanda sig i genom intervention?
Rysslands röst meddelar också, att "Syriens nationella råd bekänner att en utländsk intervention är det enda sättet att stoppa väpnade konflikter i landet, som redan varat i ett år."
 |
| Robotkryssaren Peter den store |
"Interventionen verkar vara den enda möjliga utvägen. Nu måste man välja det minst onda av två onda ting - en utländsk intervention och ett inbördeskrig, sade oppositionsrådets officielle företrädare på en presskonferens i Paris."
------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar