Igår bloggade jag om filmen
Hämnden jag såg i söndags. Efteråt sade min vän Sture, att den här filmen borde "banne mej tvångsvisas för alla skolelever". Biopublikens medelålder var väl ungefär 40 plus, och jag var faktiskt ganska så benägen att hålla med, även om tvångsvisning av film inte är det bästa pedagogiska greppet om man vill motverka mobbing och fördomar.
Filmen tar upp svåra frågor kring mobbing, utanförskap, skuld, skam och hämndbegär. Utan pekfinger ställer den frågor men överlåter till tittarna att finna svar. Jag har tänkt mycket på filmen sedan dess, och på så sätt har väl regissören Susanne Bier uppnått sitt syfte.
Det är min lediga tisdag, dagens regn och rusk har lett till att jag inte lämnat hemmet, utan jag har suttit inomhus och pysslat. Tur att såväl kyl, frys som skafferi är välfyllda.
Jag har bl.a ägnat mig åt att läsa Intoleransrapporten av
Forum för levande historia. Du kan ladda ner den som pdf-fil
här om du vill. Den är, som sig bör, skriven på ett akademiskt språk, och det finns en hel del intressant material att hämta. Inga sensationella överraskningar men en del att fundera på. Studien är omfattande och innefattar attityder från tusentals gymnasieelever från hela Sverige läsåret 2009-2010.
Här några resultat jag tog fasta på:
Resultaten visar ett tydligt samband mellan att ha en vän som tillhör någon av de utsatta grupperna och hur man generellt värderar människor med samma bakgrund.
De som hade en vän som var homosexuell var markant mera positivt inställd till homosexuella. Flickor hade i högre grad än pojkar någon vän som var homosexuell. Det var bland flickor som toleranta attityder till homosexuella övervägde.
Ungdomar som hade en eller flera vänner som var afrikan, jude, muslim eller rom var oftare positivt inställda till personer med dessa bakgrunder jämfört med dem som saknade vänner med dessa bakgrunder.
Sambandet var starkast för vänner med muslimsk bakgrund och bedömning av muslimer i allmänhet. Sambandet var svagast för romer.
Resultaten visar också att elever med svensk bakgrund som hade vänner med invandrarbakgrund oftare uppvisade en positiv inställning till invandrare och till muslimer än de som saknade vänner med invandrarbakgrund.
Undersökningen visar, att flickor uppvisar mer positiva attityder än pojkar när det gäller inställning till invandrare, muslimer, romer och homosexuella.
En femtedel av elever med svensk bakgrund har en negativ inställning till invandrare och muslimer. Mer än hälften av elever med svensk bakgrund är ambivalenta i sin inställning till muslimer.
Omvänt förhåller det sig med attityder till homosexuella och till judar. Elever med svensk bakgrund uttrycker i betydligt högre grad en positiv inställning till såväl homosexuella som judar jämfört med elever med utländsk bakgrund.
Om religionens betydelse:
78 procent av eleverna med utländsk bakgrund uppger religiös tillhörighet. Motsvarande andel bland elever med svensk bakgrund är 60 procent. En tredjedel av elever med utländsk bakgrund är kristna och en dryg tredjedel är muslimer. Hälften av eleverna med svensk bakgrund uppgav tillhörighet till Svenska kyrkan.
Det här förvånade mig:
När det gäller inställning till homosexuella visar jämförelsen att de som tillhör Svenska kyrkan har mer positiva attityder än övriga.
Bland elever som uppgivit tillhörighet till islamska församlingar är andelarna ambivalenta och negativa högre än för övriga religiösa kategorier. Denna grupp elever har även en mer negativ inställning till judar medan övriga visar ett huvudsakligen ambivalent förhållningssätt till judar.
Bilden är mindre tydlig och huvudsakligen ambivalent när det gäller inställning till romer. Flertalet är ambivalenta. Det gäller såväl för de religiösa som för dem som saknar religion.
När det gäller sambanden mellan inställning till muslimer och religionstillhörighet förhåller sig elever som tillhör olika kristna grupper och elever som saknar religionstillhörighet på liknande sätt. Ungefär en fjärdedel är positiva, hälften ambivalenta och en femtedel negativa.
För inställning till invandrare är andelen ambivalenta lägre och andelen med positiva attityder högre för dem som hör till kristna församlingar utanför Svenska kyrkan jämfört med övriga.
Vänskapens betydelse:
Ungdomarna tillfrågades om de hade vänner med afrikansk, arabisk, judisk, muslimsk och romsk bakgrund.
Tabellerna visar att det är väsentligt fler elever med utländsk bakgrund jämfört med elever med svensk bakgrund som har vänner med afrikansk, arabisk, judisk, muslimsk och romsk bakgrund.
Tre gånger fler flickor än pojkar har någon vän som är homosexuell. Betydligt fler elever som går på yrkesförberedande program uppgav att de hade någon vän som var funktionshindrad jämfört med elever på studieförberedande program.
Allt som allt en intressant rapport med mycket att diskutera kring. Jag tror att vi kan undervisa och ha temadagar i skolorna hur mycket vi vill. Det avgörande är vilket umgänge man har, och vilka attityder vi vuxna för över till våra barn. Här kommer jag med en uttjatad klyscha: Lev som du lär! Jag är medveten om att det kan vara svårt ibland, men man skall alltid försöka.
Jag är optimist och tror på ungdomen. Ju fler vänner med olika etnisk, religiös eller sexuell bakgrund man har, ju mer ökar den ömsesidiga förståelsen. Ömsesidig respekt och tolerans kräver dock alltid två parter, it takes two to tango!
Här kan du läsa Willy Silbersteins kommentar till intoleransrapporten. Han är ordförande för Svenska Kommittén mot antisemitism.
GOTAN PROJECT - La Gloria from
Ya Basta records on
Vimeo.
