Brev från provinsen - en Sverigekrönika

Folkets Park i Skara

Ibland tänker jag på min uppväxt i Tyskland på 60- och 70-talet. Jag tänker på den vänliga äldre damen framför mig på bussen till skolan och minns att jag fick kalla kårar och frös till is, när jag upptäckte det intatuerade fångnumret på hennes arm nedanför den kortärmade blusen denna heta högsommardag.


Jag minns den varma sommarkvällen många år senare på vandrarhemmet i Skoghall, när jag ville ha lite musik till tidningsläsningen. Jag hade satt på kassettbandspelaren som fanns där, men istället för pop strömmade hatet ur högtalarna i form av vitmaktmusik.


Jag minns också alla ungdomar jag träffat på mina mopperesor genom svenska småorter i Dalsland, Värmland, Bergslagen, Närke och Västergötland. Välmående ungdomar som inte saknar något och materiellt tillhör dom som har det bäst i världen, men som är så otroligt uttråkade där i den lilla byn, där det på sin höjd finns en bensinmack eller en pizzeria att samlas kring.


Historielösa och utan perspektiv och framtidstro blir de lätta offer för vitmaktmusikens och rasismens förförare. Jag har sett det i östra Tyskland, jag har sett det i Bergslagen. Småorter med igenbommade hus, nedlagda affärer och rostiga bilvrak på tomten, där gräsmattan inte klippts på fler år.


Jag åker iväg på moppesemester då och då, i maklig takt på småvägar till byar och mindre städer. Ack så mycket provins vi har i Sverige, så mycket instängdhet men också längtan ut i världen, längtan efter något annat.

I somras bytte jag moppen mot Västtrafiks "Regionen-runt-i-30-dagar-kort" för att njuta av det vackra Västra Götalands Län. Till Bohusläns saltstänkta klippor och Skaraborgs böljande jordbrukslandskap hör också håglöshetens Falköping och uppgivenhetens Skara, två orter där gatubilden präglas av flyktingar och pensionärer, alkoholister och nedlagda butiker samt övergivna Folkets Park-anläggningar. Min favoritbokhandel i Skara, en av dom sista familjeägda i Sverige där jag alltid fått personlig service och kunde göra ett och annat fynd är nedlagd, vilket jag till min stora sorg upptäckte i somras.

Folkets Park i Skara

Sverigedemokraternas framgångar blev extra stora just i småorterna som glömts bort av rikspolitikerna och som Stockholmsjournalisterna som dominerar i TV, radio och press, aldrig ser. I Falköping till exempel lade 17,6 % sin riksdagsröst på SD, i kommunalvalet var det till och med 21,2 %. Liknande siffror i nästan alla småkommuner i Skaraborg och Dalsland.

Sverigedemokraterna må ha sina rötter i nazismen samt Vit-makt-rörelsen och Bevara Sverige svenskt, men jag tror inte för ett ögonblick på, att upp till var femte Falköpingsbo skulle vara rasist eller nazist.

När man själv befinner sig utanför, utan jobb eller har föräldrar som är arbetslösa; när det enda nöjeslivet man har är korvkiosken, när alla människor du ser på stan är antingen pensionärer eller sysslolösa flyktingar - ja då är det kanske inte så lätt att uppbåda någon framtidstro.

Just nu pågår det febril aktivitet bland en del av mina vänner på Facebook med "defriending". Man tar reda på vilka av ens vänner och bekanta som sympatiserar med Sverigedemokraterna och säger upp bekantskapen med dom genom ett enkelt klick.

Click - problem solved. 
Tänk om livet hade varit så enkelt. Istället för att diskutera och samtala klicka vi bara bort varandra. 

Sverigedemokraternas framgångar borde leda till eftertanke hos de övriga partierna. Med det menar jag inte att de skall anpassa sin politik till Sverigedemokraternas politiska lösningar, men vi måste börja tala om problemen som alla de som gett SD sin röst, ser.

Att det saknas arbetstillfällen, möjligheter till vidareutbildning, kultur- och nöjesliv utanför storstäderna. Att det saknas bostäder, att flyktingar sitter fast i sina förläggningar och inte kommer i arbete förrän efter i snitt sju år efter ankomsten till Sverige.

Det finns gott om problem att ta tag i och diskutera och det helst utan att man får ett "rasist" stämplat i pannan. Dessa samhällsfrågor är alldeles för viktiga för att trivialiseras. Så länge rikspolitiker och riksmedier i storstäderna inte ser dessa problem och så länge de inte diskuterar problemen samt  levererar förslag på åtgärder; så länge kommer Sverigedemokraterna att växa.

Säg inte upp bekantskapen med dina vänner bara för att du inte är överens med dom, börja prata med varandra i stället.

Folkets Park i Skara

Folkets Park i Skara

En flagnad Hjalmar Branting i Folkets Park i Skara